Why do we keep things? To remember. Bedside tables are our modern-day altars, places where habit, respect, mystery, and love collide. Our physical materials wait while we travel through dreams, coaxing us back into activity come morning. Books and remote controls summon sleep, alarm clocks and written reminders startle the mind into a wakeful state. But not all objects are directly linked to sleeping or waking; some things simply exist to comfort us, reflecting our need to gather, collect, and nest.

Bakgrund: Bedside rapportering kan göra patienterna mer delaktiga i vården vilket kan medföra ett patientcentrerat förhållningssätt.  Både sjuksköterskan och patienten involveras genom bedside rapportering som kräver likväl ett patientcentrerat förhållningssätt som en god kommunikativ förmåga hos sjuksköterskan. Studier visar att patienter kan uppleva brister i sjuksköterskans kommunikativa förmåga, som att sjuksköterskan inte delger tillräcklig information samt gör egna antaganden om patientens behov. Kunskap om erfarenheter av bedside rapportering behöver därmed belysas. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av bedside rapportering ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv samt beskriva de undersökningsgrupper som valdes ut i de granskade studierna. Metod: Beskrivande litteraturstudie med tio vetenskapliga studier av kvalitativ eller mixad ansats som kodades och kategoriserades. Litteratursökningarna gjordes i PubMed med fritext och MeSH-termer. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas kommunikativa förmåga i samband med bedside rapportering är viktig för att göra patienterna delaktiga. Bedside rapportering gav en stärkt relation mellan sjuksköterskorna och patienterna samt minskade risken för felaktig information. Bedside rapporten ansågs vara mer effektiv men väckte frågor angående konfidentialitet och sekretess. De flesta deltagarna i de inkluderade studierna var kvinnor. Nio av tio utfördes i Australien på olika avdelningar, exempelvis medicinavdelningar. Slutsats: Patienter ville veta vad som pågick i deras vård och sjuksköterskor beskrev att bedside rapportering ökade patienternas delaktighet. Bedside rapportering väckte även frågor angående konfidentialitet och patientcentrerad vård och kräver att sjuksköterskan har en god kommunikativ förmåga. / Background: Bedside handover can make the patients more involved in their care wich can contribute to a patient-centered approach. Both nurses and patients can get involved through the bedside handover wich requires a patient-centered appoach and puts demands on the nurses communicative ability. Studys show that the patients experience flaws in the nurses ability to communicate, like if the nurse doen’t provide enough information and makes assumption about the patients needs. Knowledge about experiences of bedside handover is therefore required. Aim: The aim was to describe experiences of bedside handover through a nurse and patient perspective and also to describe the sample group used in the audited studies. Method: A descriptive literature review with ten scientific articles using a qualitative and mixed method approach that were coded and categorized. The search for literature were made in PubMed using free text and MeSH- terms. Result: The nurses communicative abilities associated with bedside handover was important in making the patients more involved in their care. Bedside handover provided a strengthened relationship between the nurses and the patients and also limited the risks of incorrect information. The bedside handover was concidered beeing more effective but raised questions regarding confidentiality and secrecy. Most of the participants in the included studys were women. Nine out of ten were conducted in Australia on different wards, for example medicinewards.  Conclusion: The patients wanted to know whats going on regarding their care and the nurses described that bedside handover increaced the patients inolvment in care. Bedside handover raised questions about confidentiality and patient-centered care wich demands that the nurses have a good communicative ability.

Introduktion: Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Vid dessa möten kan vårdbehov identifieras och eventuella beslut om behandling eller rehabilitering tas. För att få en effektiv kommunikation av hälsoinformation mellan sjukvårdspersonal används ofta överlämningsrapport. Inom vården är informationsöverföringen och kommunikationen ett riskområde. Både vid informationsöverföring från vårdpersonal till patient och vårdpersonalen emellan. Risker för patienten kan vara att denne inte får tillräckligt mycket information eller att det uppstår missförstånd. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser vid bedside rapportering. Metod: En litteratursökning gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt nio kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet synliggjordes två huvudkategorier, dessa var: Att vara betydelsefull i mötet med vårdpersonalen och Upplevelser av olika hinder och svårigheter vid bedside rapportering. Varje huvudkategori innehåller tre underkategorier vardera. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån relevant forskning och Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Slutsats: Kommunikation är en viktig del i hur patienter upplever sin vård och bör anpassas efter varje enskild individ.

Bakgrund: Traditionellt har rapporteringen mellan vårdpersonalen inom slutenvården skett inne på vårdavdelningens sjuksköterske-expeditionen i frånvaro av patienten. Informationen som delges handlar om patienten men vanligen utan patientens medverkan. Överrapporteringsmetoderna som används idag har vissa brister gällande informationsöverföringen mellan skiftbytena och även i patienternas delaktighet. Att göra patienter mer delaktiga i överrapporteringen resulterar i att informationsbytet blir av bättre kvalité som i sin tur leder till bättre behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur patienten upplever sin delaktighet vid bedside-rapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio patienter deltog i studien, sex män och fyra kvinnor. Åldern varierade mellan 34-81 år. Det fanns en spridning av utbildningsnivå, om de var ensamboende eller sammanboende, om de var akutinlagda eller om inläggningen var planerad. Patienterna hade alla olika diagnoser. Resultat: Patienterna i studien upplevde att det var viktigt att vara välinformerad. De ansåg också att det var en fördel att veta vad nästa arbetspass visste. Patienternas erfarenhet vid bedside-rapporteringen var också att de upplevde sig delaktiga under rapporteringen och de ansåg att de fick bra information under vårdtiden. Det var även viktigt för patienterna att de fick berätta om sina erfarenheter av vården. Patienterna ansåg dock att de saknade kunskapen att fatta beslut angående vården och valde därför att lämna över beslutsfattandet till sjukvårdspersonalen. Slutsats: Patienterna beskrev generellt att de fick en positiv upplevelse av bedside-rapportering. De upplevde att de var mer välinformerade och att de hade en möjlighet att delge personalen information, vilket var värdefullt för vården. Vidare bidrog bedside-rapporteringen till att patienten kände sig mer delaktig i sin egen vård.

Bakgrund: Patientdelaktighet är viktigt för att uppnå personcentrerad vård och inkluderas i patientlagen. Patientdelaktighet främjar patientens position i vården, det innefattar respekt för patienten samt att patientens egen förmåga ska uppmuntras. Bedside rapportering (BSR) motiveras av att patienten inkluderas i sin vård men få tidigare studier har studerat hur BSR påverkar delaktighet. Syfte: Att undersöka hur BSR på vårdavdelning påverkar patientens delaktighet. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på granskning av 14 vetenskapliga artiklar. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes med patient- och sjuksköterskeperspektiv samt begreppscentrerad teoretisk referensram för tolkning av delaktighet. Resultat: BSR kan leda till ökad delaktighet men det finns även faktorer som kan försämra delaktigheten. Forskningen som analyserats kunde inte ge en helhetsbild av hur BSR påverkar delaktighet Slutsats: Att undersöka hur BSR påverkar delaktighet är ej fullt möjligt då delaktighet bör ses ut ett bredare perspektiv än det i dagens forskningsläge gör. Att BSR skulle kunna främja delaktighet har setts men vid ett icke korrekt genomförande kan det även försämra delaktighet. Förslag på vidare forskning: Kvantitativ och kvalitativ forskning som mäter delaktighet ur flera aspekter samt forskning som berör odelaktighet föreslås. / Background: Patient participation is required by law and an integral part of achieving patient centered care. Patient participation improves the patients stature in care, it includes having respect for the individual, aswell as providing active encouragement of the patients own ability. Bedside handover is motivated for its ability to involve the patient, but little of previous research have investigated how it affects patient participation. Aim: To investigate how bedside handover affects patient participation. Method: Literature review of 14 scientific journal articles. Both qualitative and quantitative studies were included. A theoretical frame of reference was used to interpret patient participation. Result: Bedside handover can improve patient participation, but there are also factors that can lead to less patient participation. The analyzed articles could not give a full description of how bedside handover affects patient participation. Conclusion: It is not possible to describe fully how bedside handover affects patient participation because of lack of previous research. Bedside handover could improve patient participation but if applied in the wrong way could also hinder it. Further research: Both qualitative and quantitative research that measures several important aspects of patient participation and non-participation.

Bakgrund: Bristfällig kommunikation inom vården leder till 100 000 vårdskador i Sverige varje år.Informationsöverföring i form av rapportering av patienter är en stor del av sjuksköterskans yrke. I börjanav varje arbetspass sker en rapport om patienterna på sjukhusavdelningar. Bedside- rapportering är en typav rapportering som sker vid patientens sängkant och kommunikationen är en nyckelkomponent irapporteringen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera sjuksköterskans upplevelse avinformationsöverföring i form av bedside- rapportering i omvårdnadsarbetet, inom den somatiskaslutenvården. Metod: I denna litteraturöversikt har forskning sammanställts gällande sjuksköterskorsuppfattningar om bedside- rapportering, 11 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Resultat: Ensammanställning av de inkluderade artiklarna resulterade i fem teman. Förbättrad prioritering av arbetet,hinder vid informationsöverföring, övning främjar utövande, bedside- rapportering inkluderar patientenoch upplevelse av säkrare vård. Diskussion: Bedside- rapportering har visat sig ha en positiv påverkan påsjuksköterskors upplevelser av graden av patientsäkerhet och patientinkludering, dock finns det en delhinder i att rapportera vid patientens sängkant. Bedside- rapportering upplevs ha en positiv effekt gällandepersoncentering inom slutenvården. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att det är positivt när patienternafår vara delaktiga i sin egna vård, vilket bedside- rapportering bjuder in till. Sjuksköterskor upplever ävenatt vården blir säkrare. Det finns för lite forskning inom detta område och det bör forskas mer för att kunnageneralisera resultatet. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Bakgrund: Bedsiderapportering är en rapporteringsmodell som sker med patienten närvarande. Flerafördelar har noterats med modellen som ekonomiska besparingar och färre patienter som ramlar.Sjuksköterskor har ett ansvar att förmedla information på ett säkert sätt och samtidigt bevara sekretessoch integritet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters respektive sjuksköterskors uppfattningar ocherfarenheter av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie som följer Polit och Beck (2021) nio steg. Sökningarna efter artiklar utfördes iCINHAL och PubMed och resulterade i sammanlagt tio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Polit ochBeck (2021) granskningsmallar. Fördelningen var åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa. Ett induktivtförhållningssätt tillämpades vid bearbetning av artiklarna. Resultat: Artiklarna sammanställdes och bildade fem teman; ”En personcentrerad rapporteringsmodell”,”Kontroll av information bidrog till trygghet och säkerhet”, ”Involvering i vården samt betydelsen avförståelse för innehållet i rapporten”, ”Sekretess, integritet och behov att anpassa information” och ”Tidsaspekter med bedsiderapportering”. Slutsats: Patienter och sjuksköterskor har olika uppfattningar och erfarenheter om bedsiderapportering.Litteraturstudiens resultat visar att båda parter identifierar ett problem angående sekretess och integritet,dock verkar sjuksköterskan bekymras mest över problemet. Majoriteten av patienterna uppskattadeinvolveringen bedsiderapporten framkallade men det fanns vissa som tyckte att involveringen var negativ.Sjuksköterskorna uppfattade och erfor bedsiderapporten som tidskrävande dock fanns någonsjuksköterska som tyckte motsatsen.

Bakgrund  Kommunikation är en viktig del av vården, framför allt vid överrapporteringar som sker flera gånger dagligen mellan vårdpersonalen. Bristande kommunikation kan leda till allvarliga konsekvenser, för att göra vården säkrare har det därför utvecklats flera olika rapporteringsverktyg som kan tillämpas inom hälso- och sjukvården. En av dessa är bedsiderapportering, vars intention är att öka patientdelaktigheten. Patienten befinner sig i en beroendeställning till vårdpersonalen och enligt lag ska vården bedrivas i samråd med patient och ge dem möjligheten att vara involverade i beslut och planering.  Syfte  Syftet var att beskriva hur patienter inom slutenvården upplever bedsiderapportering.  Metod  Studiens valda design var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Därefter utfördes en integrerad analys där artiklarna granskades i tre steg. Totalt valdes 16 artiklar ut till resultatet som alla svarade på studiens syfte och uppfyllde urvalskriterierna och kvalitetskraven. Utifrån de valda artiklarnas resultat skapades teman som sedan blev resultatets huvudkategorier.  Resultat  I resultatet framkom fem olika huvudkategorier utifrån patienternas upplevelser av delaktighet, information, sjuksköterskan, säkerhet och sekretess. Bedsiderapportering ökade patienternas upplevelse av delaktighet, säkerhet och relation till sjuksköterskan. De besatt mer kunskap om sitt tillstånd och sekretessen var inget som oroade patienterna om sjuksköterskan uppvisade kompetensen att förmedla känslig information diskret.  Slutsats  Bedsiderapportering främjade patientens delaktighet, känsla av säkerhet, kunskap och gav dem en bättre relation till sjuksköterskan. Användningen av bedsiderapportering främjade sjuksköterskornas användning av personcentrerad omvårdnad och kommunikation med patienten vilket resulterade i att patienten blev en aktiv partner i vårdarbetet.

Introduktion &amp; Bakgrund: Bedside som rapportmetod är en rapportmetod framtagen föratt främja personcentrerad omvårdnad där kommunikation och bemötande är en stor del. Rapportmetoden ska möjliggöra en mer patientsäker vård där patienten har möjlighet att vara mer delaktig. Metoden sker mellan skiftbyten där vårdpersonal involverar patientenatt bli aktiv deltagare. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa patienters erfarenheter av bedside somrapportmetod. Metod: En litteraturstudie baserat på Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Sökningarnautfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. En kvalitetsgranskning gjordes och därefterinkluderades 11 artiklar till resultatet. Artiklarna var av kvalitativ metod, kvantitativ metodsamt mixad metod. En tematisk dataanalysmetod användes med en induktiv ansats. Resultat: Patienters erfarenheter av bedsiderapportering kunde sammanställas i: Påverkanpå relationen och förtroendet, påverkan på integriteten samt påverkan på kontrollen och delaktigheten. Slutsats: Sammantaget föredrog patienter bedside som rapportmetod. De nackdelar patienterkunde uppmärksamma vägdes upp av dess fördelar. Dessa erfarenheter fick patienter avbedside rapportmetod då vårdpersonalen förhöll sig till ett personcentrerat förhållningssätt. Detta innebar att rapporteringsmetoden bidrog till en mer personcentrerad omvårdnad.

<p>Med dagens krav i lagar, författningar, föreskrifter och med patienters samt anhörigas tydliga förväntningar på sjukvården kan informationen och delaktigheten gällande vård, behandling klart förbättras inklusive säkerställas med nya rapporteringssystem. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar och barns uppfattning angående information och delaktighet gällande barnets omvårdnad och behandling under vårdtiden på  barnonkologen på ett universitetssjukhus i centrala Sverige. För att ta reda på detta utfördes en för– och eftermätning med frågeformulär till barn och föräldrar i samband med att ett nytt skiftrapporteringssystem- Bedside Handover implementerades. Inne på patientsalen tillsammans med barn och föräldrar rapporterade avgående sjuksköterska till nästkommande skifts personal enligt en rapporteringsmall. Detta innebar att alla parter fick vetskap om planerad vård och behandling samt att det förbättrade informationsflödet inklusive delaktigheten för föräldrar och barn gällande barnets omvårdnad och behandling. Samtliga frågeställningar förbättrades efter implementeringen hos både föräldrar och barn. Störst var förbättringen hos barnen. Detta rapporteringssystem sätter patienten i fokus och förstålig kommunikation används. Missförstånd, frustration och irritation kan undvikas och delaktighet uppmuntras.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> bedside rapport, föräldrar, barn, information, delaktighet, pilotstudie</p> / <p>With today’s requirements of laws, decrees, regulations and with patients as well as relatives expectations regarding, both information about and participation in treatment and care decisions, force the health care system to improve and secure this with new reporting systems. The purpose of this study was to investigate the parents and children’s view on the information and participation concerning the child’s care and treatment at the paediatric oncology ward in Sweden. The results were assessed by a pre- and post questionnaire answered by children and parents in connection to implementation of a new reporting system- Bedside Handover was implemented. In the patientroom with child and parents present, the outgoing nurse reported to the incoming ward staff through a checklist. This meant that all parties had knowledge of planned care, treatment, which improved the flow of information, including the participation of parents and child concerning the child’s care and treatment. All issues were improved for both parents and children after the implementation. The greatest improvement was shown in the children. This reporting system puts the patient in focus, and understandable communication is used. Misunderstandings, frustration and irritation can be avoided and encouragement in participation is lifted.</p><p><strong>Keywords:</strong> bedside report, parent, children, information, participation, pilotstudy</p>