Bakgrund: Yrkesutövare inom sjuksköterskeprofessionen är skyldiga att upprätthålla en god patientsäkerhet som skyddar mot vårdskada. Syfte: Att undersöka forskning kring sjuksköterskans läkemedelshantering som är skadlig eller potentiellt skadlig för patienter i slutenvård. Metod: En litteraturstudie för att ta fram ett relevant underlag av vetenskapliga artiklar genomfördes via databassökningar i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: I resultatet kunde fyra kategorier relaterat till felaktig läkemedelshantering identifieras. Dessa var frekvens, typer av fel, arbetsmiljö och erfarenhet. Slutsats: De två mest framträdande omständigheter som kunde relateras till felaktig läkemedelshantering var brist på erfarenhet och förekomst av avbrott och vanligaste var att sjuksköterskor utelämnade kontroll av patientidentitet. / Background: Professionals within the nursing profession are obligated to uphold good patient safety that protects against injury sustained during care. Aim: To examine research on nurses drug handling that is harmful or potentially harmful to patients in inpatient care settings. Method: A literature study was conducted and in order to find a relevant basis of scientific articles, database searches of CINAHL, PubMed and PsycINFO were carried out. Result: In the result four categories stood out with regard to correlation with flawed handling of drugs. These were frequency, types of errors, working environment and experience. Conclusion: The two most prominent circumstances connected to faulty drug handling were lack of experience and the occurrence of interruptions and the most common fault were nurses who neglected to confirm patient identity.

Bakgrund: Läkemedelshantering är en av de främsta uppgifterna i sjuksköterskans arbete. En sjuksköterskas attityd till läkemedelshantering är direkt avgörande för patientens hälsa och välbefinnande då attityden påverkar sjuksköterskans handling.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering och attitydernas påverkan i praktiken.   Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där samtliga valda artiklar analyserades efter Granheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.   Resultat: Sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering har en påverkan på utförandet och resultatet av läkemedelshanteringen. Detta innebär en obenägenhet att rapportera läkemedelsmisstag, på grund av flera olika orsaker. Samtidigt lyfts aspekter som systematiska brister, bestraffande kultur, bristande stöd och individuell kännedom som föder eller färgar olika attityder hos sjuksköterskan. Det visar sig att hälso- och sjukvårdens organisation och kultur har en betydelsefull påverkan på sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering.   Slutsats: Det framgår att det finns både för- och nackdelar kring sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering. Det är viktigt att belysa och förändra de attityder som skapar barriärer kring läkemedelshantering och således har en negativ inverkan på patientsäkerheten.

Purpose The purpose of this study is to conduct a survey of the Process of Drug Management in elderly care from when a drug is prescribed to when it is discarded. The purpose also includes to investigate how the various activities are linked to each other and to identify errors for the patient safety. In order to fulfil the purpose, two issues have been formulated: 1. What activities are currently in the Process of Drug Management in elderly care? 2. What deviations can occur in the Process of Drug Management and can be errors for the patient safety? Method In order to fulfil the purpose, a case study was made on the Social Service of the elderly care. Empirical data has been collected through interviews, observations and questionnaires. Further on the empirical data has been analysed and compared with the theoretical framework in order to achieve the purpose of the study. Findings The five main activities which have been identified in the Process of Drug Management are Prescription, Requisition and Check, Storage, Readying and Administration and finally Follow-up. In order to identify errors for the patient safety in the different activities, a value stream map has been designed where the risk has been placed and later on discussed. Errors for the patient safety exist among other factors such as due to lack in communication and information, human factors such as stress, lack of sleep, cultural shocks and lack of motivation for work. The study also shows that there is lack of responsibility among the various operators in the process. Implications The process of drug management in elderly care is a problem area because of its complexity where deviations often occur which results in errors for the patient safety. The guidelines within elderly care are about the same throughout Sweden, which leads to the fact that development in order to prevent errors of the patient safety can take place within other organizations. Deviations are unfortunately making an impact in the first activity, “Prescription”, which contributes to additional deviations in the following activities. In order to improve the patient safety, developing the quality within the organization and within the Process of Drug Management should be a priority. Limitations The aim of the study was to gain a deeper insight into the process of Drug Management and identify errors for the patient safety. Wishful thinking is to investigate several more units in order to get a clearer picture of the problem area from different angles. / Syfte Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen från det att ett läkemedel skrivs ut till att det sedan kasseras. Syftet omfattar även att undersöka hur olika aktiviteter är kopplade till varandra och att identifiera patientsäkerhetsriskerna. För att uppfylla detta syfte har två frågeställningar formulerats: 1. Vilka aktiviteter ingår idag i läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen? 2. Vilka avvikelser kan förekomma i läkemedelshanteringsprocessen och som kan vara patientsäkerhetsrisker? Metod För att uppnå ett resultat gjordes en fallstudie på socialförvaltningens äldreomsorg. Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och enkäter. Empirin har sedan analyserats och jämförts med det teoretiska ramverket för att uppnå studiens syfte. Resultat De fem olika huvudaktiviteter som har identifierats i läkemedelshanteringsprocessen är ordination, rekvisition och kontroll, förvaring, iordningsställande och administrering och till sist uppföljning. För att kunna identifiera patientsäkerhetsriskerna i de olika aktiviteterna har en kartläggning av flödet utförts. De identifierade riskerna placerades sedan ut i processflödet och diskuterades. Patientsäkerhetsriskerna förekommer bland annat på grund av kommunikations- och informationsbrister, mänskliga faktorer så som stress, sömnbrist, kulturkrockar samt motivationsbrist i arbetet. Studien visar även att det förekommer brister i ansvarsfördelningen hos de olika aktörerna i flödet. Implikationer Det uppstår många problem i läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen på grund av dess komplexitet. När avvikelser förekommer i processen uppstår patientsäkerhetsrisk. Socialstyrelsen och landstingen reglerar äldreomsorgen med liknade riktlinjer i hela landet vilket kan leda till att ett förbättringsarbete i en organisation kan appliceras inom andra organisationer för att undvika patientsäkerhetsrisker. Att implementera en kvalitetsutveckling i form av ett förbättringsarbete i läkemedelshanteringsprocessen kan bidra till en ökad patientsäkerhet. Begränsningar Målet med studien var att få en djupare inblick i läkemedelshanteringsprocessen samt att identifiera patientsäkerhetsrisker. Önskvärt hade varit att undersöka flera enheter inom samma organisation för att få en tydligare bild av problemområdet från olika delar i organisationen och därmed flera olika perspektiv på vilka problem som kan uppstå i processen.

Enligt Socialstyrelsen felbehandlas många äldre genom att de får för många och fel sorts läkemedel. Forskning visar att många av orsakerna till sjukhusvård är relaterade till läkemedel. Socialstyrelsen menar att bristande läkarkontinuitet, avsaknad av gemensam läkemedelslista och brist på rutiner för uppföljningar bidrar till problem med polyfarmaci hos äldre.Sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården har en viktig funktion i de äldres läkemedelshantering eftersom hon har ansvar för många av momenten i läkemedelshanteringen och förväntas att självständigt göra bedömningar och uppföljningar. Syftet med den här studien är att undersöka sjuksköterskornas syn på sitt ansvarsområde inom äldres läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård. För att uppnå syftet valdes kvalitativ intervjuanalys där informanterna var sjuksköterskor från den kommunala hemsjukvården. Urvalskriteriet var att man som patientansvarig sjuksköterska dagligen skulle stöta på företeelsen läkemedelshantering. I resultatet framkommer det att samtliga sjuksköterskor upplever ansvarsrollen som stor och betydande i en samordnande roll, men samtidigt upplever de frustration, uppgivenhet och osäkerhet då ansvarsfrågan är oklar och att det läggs ner mycket tid för att säkerställa läkemedelshanteringen. Ansvarsområdet för kommunsjuksköterskan behövertydliggöras samtidigt som det finns ett behov av ökad kompetens i den kommunala hemsjukvården. Detta kan medföra en ökad trygghet i arbetsrollen för kommunsjuksköterskan samtidigt som brister i läkemedelsbehandlingen kan minska och därmed också onödigt lidande för patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Antalet multisjuka äldre i världen ökar stadigt. De som inte klarar att ta sina läkemedel själva är beroende av att få hjälp med detta från någon annan. I äldreomsorgen utförs läkemedelsöverlämnande av omvårdnadspersonal efter att de erhållit delegering för detta enligt SOSFS 1997:14. Distriktssköterskan är ansvarig för att utbilda och utfärda delegeringar till omvårdnadspersonalen. Patientsäkerheten kan äventyras om kommunikationen mellan olika personalkategorier inom äldreomsorgen brister, likaså om utbildningen inför erhållandet av delegering inte ger nödvändiga kunskaper. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av läkemedelsdelegering avseende utbildning och överlämning inom äldreomsorgen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av tolv informanter. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom: en komplex arbetssituation, brister i patientsäkerheten, teamsamverkan samt betydelsen av utbildning och vårderfarenhet, med tillhörande underkategorier. Stress påverkar antalet misstag som begås, likaså bidrar felaktiga och otydliga dokument till problem, både för omvårdnadspersonalen och för distriktssköterskan. Stödet från den egna arbetsgruppen var viktigt, men även stödet från distriktssköterskan. Utbildningen var tillräcklig men erfaren personal önskade fördjupad kunskap. Slutsats: Studien visar att omvårdnadspersonalen upplever att delegerat läkemedelsöverlämnande är en viktig del av deras arbete med vårdtagarna. Verksamhetens behov styr hur snabbt efter anställning som delegering för läkemedelsöverlämnande erhålls. / Background: The number of elderly people in the world is increasing steadily. Those who are unable to take their medication themselves are dependent on getting help with this from someone else. In the elderly care, drug delivery to care recipients is carried out by healthcare personnel after they have received delegation for this according to SOSFS 1997:14. The district nurse is responsible for educating and issuing delegations to the healthcare personnel. Patient safety can be jeopardized if the communication between different categories of personnel in elderly care fails, as well as if the education prior to receiving delegation does not provide the necessary knowledge. Aim: The aim was to describe the healthcare personnel’s experiences of drug delegation concerning education and administration in elderly care. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured interviews of twelve informants. The material was analysed using content analysis. Results: Four categories emerged: a complex work situation, deficiencies in patient safety, team collaboration and the importance of education and careers experience, with associated subcategories. Stress affects the number of mistakes that are made, and incorrect and unclear documents also contribute to problems, both for the healthcare personnel and the district nurse. The support from their own working group was important, but also the support from the district nurse. The training was sufficient but experienced personnel wanted in-depth knowledge. Conclusion: The study shows that healthcare personnel feel that delegated drug delivery is an important part of their work with the care recipients. The needs of the municipal elderly care control how quickly after employment as delegation for drug delivery is obtained.

<p><strong>Introduktion.</strong> Varje år inträffar misstag inom sjuksköterskors läkemedelshantering. Detta kan leda till vårdskada för patienten. Orsaker till misstag är oftast kända fenomen. Kunskap om hur sjuksköterskor undviker misstag inom läkemedelshantering är därför av största vikt. <strong>Syfte.</strong> Syftet var att beskriva åtgärder för att undvika misstag i sjuksköterskors läkemedelshantering, för god patientsäkerhet. <strong>Metod.</strong> En litteraturstudie utfördes, vilken baserades på fjorton artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av mallar.<strong> Resultat.</strong> Två huvudkategorier framkom; Samverkan mellan människor och Samverkan via säkerhetssystem. Följande underkategorier är; Kommunikation -med kollegor och andra i vårdlaget, -med patienter, Söka information och kunskap -lita till eget omdöme och lära av andra, Utföra kontroller, Rapportera misstag och säkerhetsrisker, Minska distraktion och Använda medicinskteknisk utrustning. <strong>Slutsats.</strong> Samverkan framkom som en viktig åtgärd för att undvika misstag inom läkemedelshantering. Det kan ske i form av kommunikation med kollegor och patienter. På detta sätt utväxlas kunskap angående läkemedelshantering. Sjuksköterskan kan även använda olika former av kontroller innan läkemedel tilldelas patienten. Det framkom att diverse utrustning kan hjälpa sjuksköterskan att upprätthålla hög säkerhet i arbetet. Exempel på detta är infusionspump som larmar vid fel, samt rapportering av medicinska misstag via dataprogram.</p>

Introduktion. Varje år inträffar misstag inom sjuksköterskors läkemedelshantering. Detta kan leda till vårdskada för patienten. Orsaker till misstag är oftast kända fenomen. Kunskap om hur sjuksköterskor undviker misstag inom läkemedelshantering är därför av största vikt. Syfte. Syftet var att beskriva åtgärder för att undvika misstag i sjuksköterskors läkemedelshantering, för god patientsäkerhet. Metod. En litteraturstudie utfördes, vilken baserades på fjorton artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av mallar. Resultat. Två huvudkategorier framkom; Samverkan mellan människor och Samverkan via säkerhetssystem. Följande underkategorier är; Kommunikation -med kollegor och andra i vårdlaget, -med patienter, Söka information och kunskap -lita till eget omdöme och lära av andra, Utföra kontroller, Rapportera misstag och säkerhetsrisker, Minska distraktion och Använda medicinskteknisk utrustning. Slutsats. Samverkan framkom som en viktig åtgärd för att undvika misstag inom läkemedelshantering. Det kan ske i form av kommunikation med kollegor och patienter. På detta sätt utväxlas kunskap angående läkemedelshantering. Sjuksköterskan kan även använda olika former av kontroller innan läkemedel tilldelas patienten. Det framkom att diverse utrustning kan hjälpa sjuksköterskan att upprätthålla hög säkerhet i arbetet. Exempel på detta är infusionspump som larmar vid fel, samt rapportering av medicinska misstag via dataprogram.

Patientsäkerhet är ett viktigt ämne inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshantering är en del av omvårdnadsarbetet som kan äventyra patientsäkerheten. En fjärdedel av de vårdskador som inträffar beror på fel i läkemedelshanteringen. Studiens syfte var att beskriva händelser och/eller omständigheter i omvårdnadsarbetet som kan riskera patientsäkerheten vid läkemedelshantering. Metoden är litteraturstudie och omfattar 17 artiklar i resultatet som visar att det är flera händelser/omständigheter som bidrar till och ibland samverkar till att medicineringsfel inträffar. Händelser/omständigheter som kunde utgöra en risk för medicineringsfel var: hög arbetsbelastning, övertid, långa arbetspass, kunskapsbrist, låg erfarenhet, kommunikationsbrister, avbrott/distraktion, otydliga ordinationer, bristande kontrollåtgärder av sjuksköterskan samt relation och ansvarsfördelning mellan personalen. Fortsatt forskning bör fokusera på metoder, hjälpmedel och system som kan förhindra att medicineringsfel inträffar och på det sättet spara både pengar och mänskligt lidande. Det är även väsentligt att utvärdera effekterna av den nya patientsäkerhetslagen. / Patient safety is important for health care. Handling of pharmaceutical products is a task within nursing that may jeopardize patient safety. One fourth of the all documented health damages that occur are due to medication errors. The purpose of this study was to describe events and/or circumstances in nursing that can jeopardize patient safety when it comes to handling of pharmaceutical products. The study design is literature study which covers 17 articles in it’s result that shows it’s several events/circumstances that contributes and sometimes work together to make medication errors occur. Events or circumstances that could pose a threat to medication errors was: high workload, overtime, long shifts, lack of knowledge, lack of experience, communication gaps, interruption/distraction, unclear prescription, lack of control measures from the nurse and the relation and responsibilities among staff. Further studies should focus upon methods, tools and systems that can prevent medication errors from occuring and thus save both money and human suffering. It’s also essential to evaluate the effects of the new law concerning patient safety.

No description available.

Bakgrund: Hemsjukvård är en vårdform som ökar och även fortsättningsvis förväntas göra så. Patientsäker är en nationell och internationell prioritet där läkemedelshantering är ett riskområde såväl inom hemsjukvård som slutenvård. Tidigare forskning har i högre utsträckning fokuserat på patientsäkerhet inom slutenvården och att belysa patientsäkerhet inom hemsjukvård och vad sjuksköterskor kan göra för ökad patientsäkerhet är därför av vikt. Syfte: Att undersöka patientsäkerhetsrisker avseende läkemedelshantering inom hemsjukvården samt vad sjuksköterskor kan göra för att öka patientsäkerheten inom området. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning har utförts i databaserna Cinahl och PubMed och innehållsanalys användes för artiklarnas resultat. Resultat: Nio patientsäkerhetsrisker identifierades där brist på kompetens, brister i kommunikation, delegeringsprocessen, komplexa sjukdomstillstånd och informationsöverföring är några av dessa. De identifierade riskerna delades vidare in i tre olika huvudområden beroende på bakomliggande orsak: Sjuksköterskor och annan vårdpersonal; Patient och hemmiljön; Organisation och system. Konklusion: Läkemedelshantering är ett betydande riskområde inom hemsjukvården där många faktorer påverkar patientsäkerheten. Att sjuksköterskor och annan personal inom hemsjukvården är väl medvetna om dessa risker ger en bra förutsättning för att kunna arbeta preventivt och minimera att vårdskador relaterat till läkemedelshantering uppstår. / Background: The number of patients receiving medical care in their own home is increasing. Home health care is a trend that is expected to continue. Patient safety is a national and international priority, where medical management is a risk area both in home and institutional care. Previous research has focused more on patient safety in institutional care. Highlighting patient safety and what nurses can do to increase patient safety in home care is therefore important. Aim: The aim of this study was to explore patient safety risks regarding medical management in home health care and what nurses can do to increase patient safety in the area. Method: This study was conducted as a literature review and the result is based on 14 scientific articles. The searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. Result: Nine patient safety risks were identified where lack of competence, shortcomings in communication, the delegation process, comorbidity and information transfer are some of them. The identified risks were further linked to three main areas depending on the underlying cause: Nurses and other health professionals; Patient and the home environment; Organisation and systems. Conclusion: Medical management is a significant risk area in home health care where many factors affect patient safety. That nurses and other home care professionals are well aware of these risks provide a good prerequisite for preventing and minimizing the incidence of medical related adverse events.