Purpose The purpose of this study is to conduct a survey of the Process of Drug Management in elderly care from when a drug is prescribed to when it is discarded. The purpose also includes to investigate how the various activities are linked to each other and to identify errors for the patient safety. In order to fulfil the purpose, two issues have been formulated: 1. What activities are currently in the Process of Drug Management in elderly care? 2. What deviations can occur in the Process of Drug Management and can be errors for the patient safety? Method In order to fulfil the purpose, a case study was made on the Social Service of the elderly care. Empirical data has been collected through interviews, observations and questionnaires. Further on the empirical data has been analysed and compared with the theoretical framework in order to achieve the purpose of the study. Findings The five main activities which have been identified in the Process of Drug Management are Prescription, Requisition and Check, Storage, Readying and Administration and finally Follow-up. In order to identify errors for the patient safety in the different activities, a value stream map has been designed where the risk has been placed and later on discussed. Errors for the patient safety exist among other factors such as due to lack in communication and information, human factors such as stress, lack of sleep, cultural shocks and lack of motivation for work. The study also shows that there is lack of responsibility among the various operators in the process. Implications The process of drug management in elderly care is a problem area because of its complexity where deviations often occur which results in errors for the patient safety. The guidelines within elderly care are about the same throughout Sweden, which leads to the fact that development in order to prevent errors of the patient safety can take place within other organizations. Deviations are unfortunately making an impact in the first activity, “Prescription”, which contributes to additional deviations in the following activities. In order to improve the patient safety, developing the quality within the organization and within the Process of Drug Management should be a priority. Limitations The aim of the study was to gain a deeper insight into the process of Drug Management and identify errors for the patient safety. Wishful thinking is to investigate several more units in order to get a clearer picture of the problem area from different angles. / Syfte Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen från det att ett läkemedel skrivs ut till att det sedan kasseras. Syftet omfattar även att undersöka hur olika aktiviteter är kopplade till varandra och att identifiera patientsäkerhetsriskerna. För att uppfylla detta syfte har två frågeställningar formulerats: 1. Vilka aktiviteter ingår idag i läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen? 2. Vilka avvikelser kan förekomma i läkemedelshanteringsprocessen och som kan vara patientsäkerhetsrisker? Metod För att uppnå ett resultat gjordes en fallstudie på socialförvaltningens äldreomsorg. Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och enkäter. Empirin har sedan analyserats och jämförts med det teoretiska ramverket för att uppnå studiens syfte. Resultat De fem olika huvudaktiviteter som har identifierats i läkemedelshanteringsprocessen är ordination, rekvisition och kontroll, förvaring, iordningsställande och administrering och till sist uppföljning. För att kunna identifiera patientsäkerhetsriskerna i de olika aktiviteterna har en kartläggning av flödet utförts. De identifierade riskerna placerades sedan ut i processflödet och diskuterades. Patientsäkerhetsriskerna förekommer bland annat på grund av kommunikations- och informationsbrister, mänskliga faktorer så som stress, sömnbrist, kulturkrockar samt motivationsbrist i arbetet. Studien visar även att det förekommer brister i ansvarsfördelningen hos de olika aktörerna i flödet. Implikationer Det uppstår många problem i läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen på grund av dess komplexitet. När avvikelser förekommer i processen uppstår patientsäkerhetsrisk. Socialstyrelsen och landstingen reglerar äldreomsorgen med liknade riktlinjer i hela landet vilket kan leda till att ett förbättringsarbete i en organisation kan appliceras inom andra organisationer för att undvika patientsäkerhetsrisker. Att implementera en kvalitetsutveckling i form av ett förbättringsarbete i läkemedelshanteringsprocessen kan bidra till en ökad patientsäkerhet. Begränsningar Målet med studien var att få en djupare inblick i läkemedelshanteringsprocessen samt att identifiera patientsäkerhetsrisker. Önskvärt hade varit att undersöka flera enheter inom samma organisation för att få en tydligare bild av problemområdet från olika delar i organisationen och därmed flera olika perspektiv på vilka problem som kan uppstå i processen.

Bakgrund: Antalet multisjuka äldre i världen ökar stadigt. De som inte klarar att ta sina läkemedel själva är beroende av att få hjälp med detta från någon annan. I äldreomsorgen utförs läkemedelsöverlämnande av omvårdnadspersonal efter att de erhållit delegering för detta enligt SOSFS 1997:14. Distriktssköterskan är ansvarig för att utbilda och utfärda delegeringar till omvårdnadspersonalen. Patientsäkerheten kan äventyras om kommunikationen mellan olika personalkategorier inom äldreomsorgen brister, likaså om utbildningen inför erhållandet av delegering inte ger nödvändiga kunskaper. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av läkemedelsdelegering avseende utbildning och överlämning inom äldreomsorgen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av tolv informanter. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom: en komplex arbetssituation, brister i patientsäkerheten, teamsamverkan samt betydelsen av utbildning och vårderfarenhet, med tillhörande underkategorier. Stress påverkar antalet misstag som begås, likaså bidrar felaktiga och otydliga dokument till problem, både för omvårdnadspersonalen och för distriktssköterskan. Stödet från den egna arbetsgruppen var viktigt, men även stödet från distriktssköterskan. Utbildningen var tillräcklig men erfaren personal önskade fördjupad kunskap. Slutsats: Studien visar att omvårdnadspersonalen upplever att delegerat läkemedelsöverlämnande är en viktig del av deras arbete med vårdtagarna. Verksamhetens behov styr hur snabbt efter anställning som delegering för läkemedelsöverlämnande erhålls. / Background: The number of elderly people in the world is increasing steadily. Those who are unable to take their medication themselves are dependent on getting help with this from someone else. In the elderly care, drug delivery to care recipients is carried out by healthcare personnel after they have received delegation for this according to SOSFS 1997:14. The district nurse is responsible for educating and issuing delegations to the healthcare personnel. Patient safety can be jeopardized if the communication between different categories of personnel in elderly care fails, as well as if the education prior to receiving delegation does not provide the necessary knowledge. Aim: The aim was to describe the healthcare personnel’s experiences of drug delegation concerning education and administration in elderly care. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured interviews of twelve informants. The material was analysed using content analysis. Results: Four categories emerged: a complex work situation, deficiencies in patient safety, team collaboration and the importance of education and careers experience, with associated subcategories. Stress affects the number of mistakes that are made, and incorrect and unclear documents also contribute to problems, both for the healthcare personnel and the district nurse. The support from their own working group was important, but also the support from the district nurse. The training was sufficient but experienced personnel wanted in-depth knowledge. Conclusion: The study shows that healthcare personnel feel that delegated drug delivery is an important part of their work with the care recipients. The needs of the municipal elderly care control how quickly after employment as delegation for drug delivery is obtained.

Bakgrund: Den äldre patientens läkemedelsbehandling är komplex i relation till åldersrelaterade kroppsliga förändringar. Att hantera läkemedel för denna patientgrupp är en mångfacetterad arbetsuppgift. Distriktssköterskan behöver använda sin specialiserade kunskap om det normala åldrandet och medicinska tillstånd för att bedöma den äldre patienten, men även kunna bedöma andras kompetens gällande läkemedel vid delegering. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av läkemedelshantering vid omvårdnad av äldre. Metod: Studien var en induktiv systematisk litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskors läkemedelshantering vid omvårdnad av äldre är ett ansvarstyngt arbete som kompliceras av att de ofta inte arbetar patientnära. Det saknades tilltro till att omvårdnadspersonalen kunde göra adekvata bedömningar i relation till äldre och läkemedel, vilket medförde att arbetet kring delegering kunde kännas olustigt. Arbetet kring delegering var även tidskrävande liksom arbetet med att sammanställa aktuell läkemedelsbehandling då en äldre patient skrevs ut från sjukhus. Diskussion: Organisatoriska brister som medförde tidsbrist och att riktlinjer frångicks medförde att det var svårt för distriktssköterskorna att arbeta ur ett personcentrerat perspektiv. Slutsats: Fynden i litteraturstudien har synliggjort distriktssköterskans arbete och ansvar kring äldre och läkemedel. Ytterligare forskning krävs för att utröna om ett personcentrerat arbetssätt kan minska läkemedelsrelaterade fel och därmed minska lidandet för den äldre patienten och samtidigt sänka samhällskostnader. / Background: The elderly patient's drug treatment is complex in relation to age-related bodily changes. Managing drugs for this patient group is a multifaceted task. The district nurse needs to use her specialized knowledge of normal aging and medical conditions to assess the elderly patient, but also to be able to assess others' competence regarding medicines when delegating. Aim: The aim was to describe the district nurse's experience of medication management in the care of the elderly. Method: The study was an inductive systematic literature review. Results: The results showed that district nurses' medication management in the care of the elderly is a responsibility-laden job that is complicated by the fact that they often do not work close to patients. There was a lack of confidence that the nursing staff could make adequate assessments in relation to the elderly and medicines, which meant that the work on delegation could feel uncomfortable. The work on delegation was also time-consuming, as was the work of compiling current drug treatment when an elderly patient was discharged from hospital. Discussion: Organizational shortcomings that led to a lack of time and deviations from guidelines meant that it was difficult for the district nurses to work from a person-centered perspective. Conclusion: The findings in the literature review have highlighted the district nurse's work and responsibilities regarding the elderly and medicines. Further research is needed to find out whether a person-centered approach can reduce drug-related errors and thereby reduce the suffering of the elderly patient and at the same time reduce societal costs. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Sjuksköterskorna är till stor del ansvarig för läkemedelshantering i vården, således är även patientsäkerheten en viktig faktor som sjuksköterskorna behöver förhålla sig till i relation till läkemedelshantering för att upprätthålla säkerheten. Syftet var att identifiera faktorer som riskerade patientsäkerheten i sjuksköterskornas läkemedelshantering. Metoden som användes var en litteraturstudie. Studien genomfördes i form av en kritisk granskning av relevant litteratur och vetenskaplig forskning. Resultatet beskrev faktorer som orsakade, riskerade eller bidrog till osäker läkemedelshantering. Enligt 11 vetenskapliga artiklar utformades följande teman: Sjuksköterskornas handhavande, Arbetsmiljöns inverkan och Bidragande organisatoriska faktorer. Det framkom att sjuksköterskornas ogynnsamma arbetsmiljö, ett inadekvat antal patienter per sjuksköterska relaterat till sjuksköterskornas kompetens och erfarenhet samt långa arbetspass och åtskilliga pass i månaden var faktorer som bidrog till osäker läkemedelshantering. Sjuksköterskorna borde besitta förmågan att hantera stressiga situationer och kunna tyda oklara ordinationer. Det framkom att avbrott under iordningsställande av läkemedel var ett hinder för säkerheten i läkemedelshantering. Konklusion: Faktorerna som kunde identifieras i litteraturstudien påträffades i olika skikt av hälso- och sjukvårdsorganisationen. De identifierade faktorerna visar på förbättringsområden på individ och organisationsnivå för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. / Background: The nurse is largely responsible of drug management, thus one important factor that the nurse should consider within the drug management should be the patient safety aspect. The aim was to identify factors risking the patient safety in the nurse’s drug management. The method used was a literature study. The study was conducted by a critical review of relevant literature and scientific research. The results describe factors that cause, risk or contribute to unsafe drug management. From 11 scientific articles the following theme was designed: Nurse’s handling, Impact of the work environment and Contributing organizational factors. The nurse’s unfavorable work environment, an inadequate number of patients per nurse, as well as long work sessions and several shifts per month are factors that cause unsafe drug management. Nurses should possess the ability to handle stressful situations and be able to interpret unclear prescriptions. Interruptions during the preparation of medicines is an obstacle to the safety during drug handling. Conclusion: Factors that was identified in the literature study were found in different layers by the healthcare organization. The identified factors show improvement areas in individual and organizational levels in order to maintain patient safety.

Darbo tikslas – išanalizuoti narkomanijos kaip socialinės problemos valdymo galimybes. Uždaviniai: 1. Ištirti priklausomybės nuo narkotikų atsiradimo prielaidas ir aplinkybes, siekiant nustatyti pagrindines socialinės rizikos zonas. 2. Identifikuoti psichoaktyvių medžiagų vartojimo sukeliamas problemas. 3. Nustatyti esmines prielaidas efektyviam narkomanijos kaip socialinio reiškinio valdymui. Tyrimo metodika: anketinė anoniminė Priklausomybės ligų centrų, žalos mažinimo programose dalyvaujančių pacientų apklausa (n = 114). Rezultatų statistinė analizė atlikta naudojant SPSS 17.0. Rezultatai: 78 proc. respondentų turi vidurinį išsilavinimą ir 74 proc. niekur nedirba. 53 proc. respondentų per mėnesį jie uždirba iki 1000 Lt. 42 proc. respondentų mėnesio pajamos yra nuo 1000 iki 2000 Lt. 12 proc. respondentų buvo atleisti iš darbo dėl narkotikų vartojimo. 34 proc. respondentų yra nevedę ir 28 proc. išsiskyrę. 76 proc. respondentų šeimų pajamos yra mažesnės nei 2000 Lt per mėn. Dauguma respondentų šeimų (86 proc.) žino apie narkotikų problemą ir 73 proc. šeimų padeda su ja kovoti. 80 proc. respondentų jaučia neigiamą narkotikų vartojimo poveikį šeimai. 47 proc. respondentų narkotikų pirmą kartą pabandė būdami iki 19 metų amžiaus, 44 proc. būdami 20-29 metų amžiaus. 30 proc. respondentų reguliariai vartoti pradėjo būdami iki 19 metų amžiaus, 54 proc. būdami nuo 20 iki 29 metų amžiaus. Vartojimo priežastys pasiskirstė sekančiai: 33 proc. pabandė dėl smalsumo, 17 proc. prikalbino... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study: Analysis of the management possibilities of drug addiction as social problem Objectives: 1. Research of drug addiction coming consumption and factors and to identify the main social risk areas. 2. To identify problems determined by use of psychoactive substances. 3. To ascertain the fundamental consumptions of management of drug addiction as social phenomenon. Methods: The anonym questionnaire research at the Dependency disease center among Harm reduction program participants (n=114). The statistical analysis of the results was carried out exploitive SPSS 17.0. Results: 78% of respondents have secondary education and 74% are unemployed. 53% of respondents salary is till 1000 Lt per month, 42% respondents salary is from 1000 till 2000 Lt. per month. 12% of respondents was dismissed from job because of use of drugs. 34% of respondents are single and 28% divorced. 76% of respondent’s family income is lower than 2000 Lt per month. Most families (86%) know about addiction problem and are helping (73%) to fight against addiction, therefore 80% of respondents fell negative addiction influence to families members. 47% of respondents first time used drugs when they was till 19 years old, 44% when was from 20 till 29 years old. 30% of respondents started regularly use drugs when they was till 19 years old, 54% when was from 20 till 29 years old. The reason of drug use distributed as follows: 33% tried because of curiosity, 17% friend persuade, 15% wanted forget... [to full text]