ABSTRAKT Bakgrund: De mest sjuka/sköra äldre är en ökande grupp patienter som ofta hamnar i kläm då missförstånd uppstår vid övergång mellan slutenvård och kommunal sjukvård. Tidigare forskning har visat att bland annat bristande informationsöverföring mellan instanser är en av de mest förekommande orsakerna till vårdskador. Att samarbetet mellan dessa två primära vårdinstanser fungerar är av största vikt för god patientsäkerhet. Syfte: att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvården och kommunal sjukvård kring den äldre patienten. Metod: En kvalitativ metod valdes för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvård och kommunal sjukvård. Sammanlagt 27 sjuksköterskor från både kommunal sjukvård och slutenvård svarade på en elektronisk enkät via e-post. Deras svar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor från både slutenvården och den kommunala sjukvården anser att ett bättre samarbete måste till för att öka patientsäkerheten. Brister finns i samarbetet framför allt kring läkemedelshantering, kommunikation och informationsöverföring. De upplever även att förståelsen för varandras verksamheter bör öka. Som förbättringsförslag ges utbildning och hospitering för att öka sjuksköterskornas kompetens för det gemensamma kommunikationsverktyget och bättre förståelse för de olika verksamheterna. Slutsats: Samarbetet mellan kommunal sjukvård och slutenvård kan bli bättre och patientsäkerheten öka om läkemedelshanteringen säkras, bra planer görs upp med och för patienten och om informationsöverföringen sker korrekt. Då möjliggörs ett gott samarbetet och vårdens övergångar blir inte lika märkbara för patienten. Det befintliga kommunikationsverktyget, om det används till fullo, är ett bra stöd i detta. / ABSTRACT Background: The frail and/or sick elderly are a growing group of patients who are often caught in between healthcare instances when misunderstandings occur in transition between inpatient and municipal healthcare providers. Previous research has shown that, among other things, lack of information between instances are one of the most common causes of preventable harm. Improved cooperation between these two primary health facilities work is of paramount importance for patient safety. Aim: The aim of the study was to examine nurses experiences of cooperation between inpatient care and municipal healthcare concerning geriatric patients. Method: A qualitative method was chosen to investigate the nurses' experience of cooperation between inpatient care and municipal healthcare. A total of 27 nurses from both municipal and inpatient answered an electronic questionnaire via e-mail. Their answers were analyzed using qualitative content analysis. Results: Nurses from both inpatient care and municipal healthcare believes that the cooperation is in need of improvement in order to increase patient safety. Shortcomings occur in cooperation, especially regarding medicinal management, communication and information transfer. They are also under the impression that an increased understanding of each other's work situations are crucial. Suggestions of improvement are increased education within the common communicational tool and also visits to each other’s workplaces to increase the understanding of the different work situations. Conclusion: An increased and improved cooperation between municipal healthcare and inpatient care can improve patient safety if medicinal management and transference is secured, better care plans are set up with and for the patient, and also that information transfer is conducted properly. These things will enable a good cooperation and transition of caregiver will not be as noticeable to the patient. The existing tool for communication, if used to its full extent, is a great support in doing this.

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade vårdskador framkom som ett av de största problem idagens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan hade stort ansvar för att värna ompatientsäkerhet vid hanteringen av läkemedel, men brist på detta kunde ha negativakonsekvenser i bland annat organisationen, patienterna och sjuksköterskan själv. Somteoretisk anknytning användes teorin av James Reason - Human error: models andmanagement. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka riskfaktorer som kundeorsaka fel vid läkemedelshantering utifrån sjuksköterskans ansvarsområde inom slutenvård. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt, vid vilket artiklarna söktes viadatabaserna Pubmed och Cinahl, där användes samma kombinationer av söktermer i bådadatabaser för att få fram de femton relevanta artiklarna. Efter noggrant bearbetning ochanalys av artiklarna utformades fyra huvudområden. Resultat: Huvudområdena somframkom var brist på kompetens och kunskap, organisatoriska faktorer,arbetsmiljörelaterade orsaker samt brist på kommunikation. Diskussion: Sjuksköterskansvälmående ansågs ha en stark koppling till att felaktigheter vid hantering av läkemedelkunde förekomma. Detta innebar att organisation måste samarbeta med alla vårdaktörerframförallt med sjuksköterskorna för att kunna identifiera var i organisation förelåg felet,och varför skyddsbarriärer misslyckades. Slutsats: Förbättrad kunskap kring olika riskersom kunde uppstå i samband med läkemedelshantering krävdes för att höja patientsäkerhetoch effektivisera vården. / <p>Godkännande datum: 19-12-11</p>

<p>Läkemedelshanteringen är ett av sjuksköterskans ansvarsområden inom hälso- och sjukvården. Utifrån kunskap och lagar skall den bedrivas på ett patientsäkert sätt men trots det sker läkemedelshanteringsfel vilket innebär risker i patientsäkerheten.</p><p>Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar säkerheten i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att vanliga läkemedelshanteringsfel är utebliven dos, fel administreringstid, fel dos, fel administreringssätt, fel läkemedel och läkemedel till fel patient. Faktorer som påverkar sjuksköterskans läkemedelshantering är felaktiga och dåligt skrivna läkemedelsordinationer, distraktion under läkemedelshanteringen, bristande rutiner samt införande av ny teknologi. Sjuksköterskor upplever mer problem kring läkemedelsordinationer än läkarna. Annan vårdpersonal stod för den största orsaken till sjuksköterskans distraktion men vid införande av ett säkerhetssystem från flygindustrin reducerades distraktionen. Att följa rätt patient, rätt läkemedel, rätt dos, rätt administreringssätt och rätt tid (5 R) är en bra rutin för att läkemedelshanteringen kan bli säkrare. För att göra läkemedelshanteringen säkrare införs ny teknologi som datoriserade läkemedelsordinationer och då är rätt utbildning viktig för att det ska bli ett säkert hjälpmedel. Vidare forskning och utveckling bör bedrivas på sjukhusen i Sverige samt inom den teknologiska industrin med hjälp av sjuksköterskan för att utveckla säkrare läkemedelshantering och hjälpmedel till dem.</p><p>A central part of nursing is the drug administration. This administration is to be carried out in a manner which is conducive to patient safety. This science is the product both of knowledge and of legal provisions, yet errors still occur within the drug administration that create considerable risk for patient safety. </p><p>The purpose of this literary study has been to indicate factors that affect the safety of nurses’ drug administration. The results indicate that common errors in medicines administration are the result of the following: missed dosage, dosage at wrong time, wrong dosage, wrong method of administration, wrong medicine and giving medicine to the wrong patient. Factors contributing to these errors include erroneous or poorly written ordination, distraction during drug administration, poor routines as well as the introduction of new technology. Nurses’ consider the problems relating to ordination as being greater than doctors generally perceive them to be. Other healthcare personnel are seen to contribute to nurses’ distraction and this was greatly reduced in cases where security routines were adapted from the airline industry. The routine of right patient, right drug, right dosage, right administration and right time (5 R) is effective in creating greater safety in the drug administration. New technology is used to this end, computers being used, for example, for writing ordinations. In order for these methods truly to contribute to safety it is important that appropriate training is provided. In order to develop safer drug administration together with necessary tools and facilities it is recommended that more research is carried out, with the assistance of nurses, in hospitals here in Sweden as well as within the technology industries.</p>

Introduktion: Inom hälso- och sjukvården är en hög patientsäkerhet viktig. Patientsäkerheten innefattar läkemedelshantering och studier har visat att brister inom läkemedelshantering kan få katastrofala följder. Sjuksköterskan hanterar läkemedel under stor del av sin arbetstid. För att öka patientsäkerheten inom läkemedelshanteringen är det viktigt att sjuksköterskan får arbeta i lugnt tempo i en miljö där risken för störningsmoment har minimerats.   Syfte: Att kartlägga delar av läkemedelshanteringen på avdelning 70D2 på Akademiska sjukhuset i Uppsala, med avseende på patientsäkerhet och tidsåtgång. Material och metoder: Patientsäkerhetsaspekten undersöktes genom att frekvensen fel vid läkemedelsdelning till 67 patienter studerades samt att dosrecepten för 23 ApoDos-patienter jämfördes med ordinationslistorna vid inskrivning. Tidsåtgången för sjuksköterskornas läkemedelshantering mättes med hjälp av stoppur i en observationsstudie. Antalet störningsmoment samt deras art registrerades med hjälp av pinnstatistik.  Resultat: Under observationen av läkemedelsdelningen upptäcktes fel hos 40 % av patienterna där fel administreringstid dominerade (96 %). Diskrepanser mellan ordinationslista och dosrecept upptäcktes hos 96 % av de studerade ApoDos-patienterna. Totalt upptäcktes 88 diskrepanser vilket motsvarade 39 % av alla preparat och 3,83 diskrepanser per patient. Av 161 studerade arbetstimmar hanterade sjuksköterskorna läkemedel i totalt 40 timmar (25 %). Av dessa utgjordes cirka 15 timmar (38 %) av störningsmoment. Totalt stördes sjuksköterskorna 417 gånger och ”kollega frågar något” var vanligast (24 %). Konklusion: Sjuksköterskor lägger mycket tid på läkemedelshantering och de störs väldigt ofta under denna tid. Detta innebär en risk för patientsäkerheten. Ordinationslistor vid inskrivning har en hög frekvens av diskrepanser vilket även det riskerar patientsäkerheten.

Läkemedelshanteringen är ett av sjuksköterskans ansvarsområden inom hälso- och sjukvården. Utifrån kunskap och lagar skall den bedrivas på ett patientsäkert sätt men trots det sker läkemedelshanteringsfel vilket innebär risker i patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar säkerheten i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att vanliga läkemedelshanteringsfel är utebliven dos, fel administreringstid, fel dos, fel administreringssätt, fel läkemedel och läkemedel till fel patient. Faktorer som påverkar sjuksköterskans läkemedelshantering är felaktiga och dåligt skrivna läkemedelsordinationer, distraktion under läkemedelshanteringen, bristande rutiner samt införande av ny teknologi. Sjuksköterskor upplever mer problem kring läkemedelsordinationer än läkarna. Annan vårdpersonal stod för den största orsaken till sjuksköterskans distraktion men vid införande av ett säkerhetssystem från flygindustrin reducerades distraktionen. Att följa rätt patient, rätt läkemedel, rätt dos, rätt administreringssätt och rätt tid (5 R) är en bra rutin för att läkemedelshanteringen kan bli säkrare. För att göra läkemedelshanteringen säkrare införs ny teknologi som datoriserade läkemedelsordinationer och då är rätt utbildning viktig för att det ska bli ett säkert hjälpmedel. Vidare forskning och utveckling bör bedrivas på sjukhusen i Sverige samt inom den teknologiska industrin med hjälp av sjuksköterskan för att utveckla säkrare läkemedelshantering och hjälpmedel till dem. A central part of nursing is the drug administration. This administration is to be carried out in a manner which is conducive to patient safety. This science is the product both of knowledge and of legal provisions, yet errors still occur within the drug administration that create considerable risk for patient safety. The purpose of this literary study has been to indicate factors that affect the safety of nurses’ drug administration. The results indicate that common errors in medicines administration are the result of the following: missed dosage, dosage at wrong time, wrong dosage, wrong method of administration, wrong medicine and giving medicine to the wrong patient. Factors contributing to these errors include erroneous or poorly written ordination, distraction during drug administration, poor routines as well as the introduction of new technology. Nurses’ consider the problems relating to ordination as being greater than doctors generally perceive them to be. Other healthcare personnel are seen to contribute to nurses’ distraction and this was greatly reduced in cases where security routines were adapted from the airline industry. The routine of right patient, right drug, right dosage, right administration and right time (5 R) is effective in creating greater safety in the drug administration. New technology is used to this end, computers being used, for example, for writing ordinations. In order for these methods truly to contribute to safety it is important that appropriate training is provided. In order to develop safer drug administration together with necessary tools and facilities it is recommended that more research is carried out, with the assistance of nurses, in hospitals here in Sweden as well as within the technology industries.

Sjukvårdsverksamhet i Sverige är enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) ålagd att ha rutiner för avvikelse- och riskhantering för att förbättra patientsäkerheten. Traditionellt har risk- och olycksanalyser fokuserat på ett syndabockstänkande där enskilda individer setts som orsaken till många olyckor. Detta synsätt har på senare tid övergått mer till ett organisations- och systemperspektiv, något som även Landstinget i Östergötland anammat. Riskanalyser strävar efter att identifiera faktorer som skulle kunna leda till olyckor, så att dessa sedan kan förebyggas. Något man dock inte i lika stor utsträckning har tittat på är på vilket sätt personalen i sitt dagliga arbete arbetar för att motverka risker och öka säkerheten. Fem observationer av sjuksköterskornas arbete utfördes vid Hematologiska vårdavdelningen vid Linköpings universitetssjukhus. Fokus låg på läkemedelshanteringen och syftet var att ta reda på vilka risker som förekom i arbetet, på vilka sätt dessa hanterades av personalen samt att ge övergripande åtgärdsförslag. Fyra huvudmoment i arbetet med läkemedel identifierades: ordination, iordningställande, administrering och påfyllning av läkemedel. Dessa beskrevs sedan utifrån sex kategorier som utgick ifrån exempel på risker och riskhantering. De risker som identifierades kunde delas upp i främst två områden – att komma ihåg att utföra handlingar och att få bekräftelse på att handlingar utförts. Förslag på åtgärder för de risker som identifierats inriktade sig på minnesstöd och att distribuera information över både fler personer och den fysiska miljön – ett tankesätt inspirerat av synen på kognition som distribuerad.

Ett identifierat riskområde inom hälso- och sjukvården är hantering av läkemedel och för att höja patientensäkerheten bör läkemedelshanteringen säkerställas. Vi har i en kvalitativ studie genom att använda flera olika metoder, så kallad triangulering, undersökt och beskrivit processen delning av läkemedel inom slutenvården. Vårt syfte var att identifiera risker och förbättringsmöjligheter och genom en fallstudie på två vårdavdelningar har vi kunnat identifiera skillnader i arbetssätt mellan vårdavdelningarna men också mellan sjuksköterskorna. För informationshantering i processen använder sig båda vårdavdelningarna av läkemedelsmodulen i vårdinformationssystemet Cosmic. Delningsprocessen på de studerade vårdavdelningarna fungerar bra men vi har kunnat identifiera förbättringsmöjligheter i den tekniska utrustningen, det vårdadministrativa systemet samt i organisationen och dess kvalitetsarbete. För att uppnå en hög patientsäkerhet är det av stor vikt att informationsflödet fungerar optimalt i delsystemen och i relationen mellan dem vilket kan uppnås genom en övergripande kvalitetssäkring där ett systemsynsätt appliceras. Med ett effektivt ledningssystem kan organisationer arbeta med ständiga förbättringar och prioritera de ur patientsäkerhetssynpunkt viktigaste åtgärderna.

Äldre personer är en problematisk grupp att ordinera läkemedel till på grund av fysiska förändringar som sker med stigande ålder, multisjuklighet och samtidigt intag av andra läkemedel. Följsamheten till läkemedelsordinationer vid långtidsmedicinering är låg i Sverige. Detta skapar ett lidande för den äldre, men också en ökad belastning för hälso- och sjukvården samt ökade samhällskostnader. Syftet med denna undersökning var att beskriva den äldre personens erfarenheter av sin läkemedelsbehandling med fokus på läkemedelshantering och compliance. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 13 äldre personer. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Vid analysen av materialet framstod två kategorier; upplevd livskvalitet ger följsamhet, samt riskerna som förekommer försvårar. Undersökningen belyser vikten av ett personcentrerat förhållningsätt kring läkemedelsbehandling till äldre där patientberättelsen är i fokus. Sjuksköterskan har en betydande roll för att minimera risker och maximera fördelarna med läkemedelsbehandlingen genom att rikta vården till ett mer personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund: I sjuksköterskans dagliga arbete förekommer många olika arbetsuppgifter, läkemedelshantering är en av dessa arbetsuppgifter som sjuksköterskan har enskilt ansvar för. En stor del av arbetstiden går åt till att förbereda, hantera och administrera läkemedel i olika former, bland annat tabletter eller intravenösa läkemedel som infusioner. Vid all hantering av läkemedel kan olika misstag begås och i svensk hälso- och sjukvård sker misstag dagligen som kan äventyra patientsäkerheten. Många gånger sker dessa misstag när sjuksköterskan blir avbruten under tiden ett läkemedel förbereds eller administreras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor kan använda för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ inriktning har genomförts för att kunna besvara syftet. Sökningar efter vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och PubMed genomfördes, och totalt valdes 16 ut. Dessa 16 artiklar kvalitetsgranskades och sedan valdes totalt tio artiklar med olika typer av studiedesign. De tio utvalda artiklarna ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultat: Sex olika kategorier identifierades under granskningen av artiklarna. De kategorier som identifierades var: färgglada västar vid läkemedelshantering, stör ej-zoner, utbildning av sjuksköterskor och patienter, checklista vid utskrivning, sjuksköterskans arbetsbelastning samt kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering. Konklusion: Sjuksköterskans ansvarar för patienternas välmående och hälsa. Om sjuksköterskan använder olika beprövade strategier för att förebygga och undvika läkemedelsmisstag, kan läkemedelshanteringen göras mer patientsäker och antalet läkemedelsmisstag i hälso- och sjukvården kan minska. / Background: The daily work in nursing profession consist of various fields of tasks. Medication management is one of those tasks for which the nurse has sole responsibility. A large part of the working hours are dedicated to prepare, manage and administer medications in various forms, such as pills and intravenous infusions. During all medication management errors can be made and in Swedish healthcare errors that affect patient safety occur every day. These mistakes often occur when the nurse is interrupted during medication management or administration. Objective: The aim of this literature review was to investigate strategies that nurses can use to avoid and prevent errors during medication management. Method: To answer the aim of the study, a literature review with a quantitative approach has been implemented. A search for scientific articles has been made in the databases CINAHL and PubMed, and a total of 16 articles was chosen to be reviewed for quality. Of the 16 studies a total of ten studies with different types of study design were chosen to form the base of the result of the study. Results: Nurses strategies was explored into six different categories: colorful vests during medication management, no interruption-zones, education for nurses and patients, a checklist during discharge, the workload for the nurse and combined improvement work to enhance the safety during medication management.Conclusion: The nurse has a big responsibility for the patients’ wellbeing and health. If the nurse would use different tested strategies to prevent and avoid medication errors, the medication management can be made safer for patients and the number medication errors in health care can decrease.

Bakgrund Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen. Syfte Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering. Metod Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning. Resultat Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen. Slutsats Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.