Sjuksköterskor har en nyckelroll i samband med läkemedelshantering. Det är en betydelsefull arbetsuppgift där det finns risk för misstag. Syftet var att beskriva faktorer som sjuksköterskan kan använda för att skapa en säker läkemedelshantering. Metoden var en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar, kvantitativa och kvalitativa, sammanställdes. Resultatet visade att fungerande kommunikation och samarbete i organisationen är faktorer som är av vikt för att åstadkomma en säker läkemedelshantering. Införandet av västar och skyltar minskar distraktioner och avbrott. Checklistor, dubbelkontroll av läkemedel samt kontroll av de fem rätten: rätt medicin, rätt dos, rätt administreringsväg, rätt tid och rätt patient bidrar till en säker läkemedelshantering. Medicintekniska system gör att fel kan upptäckas innan de begåtts. Medicineringsfel har en betydande del till de vårdskador som sker och det behövs mer forskning inom ämnet. Forskningen bör inrikta sig på att hitta metoder som leder till en säker läkemedelshantering samt utvärdering av de som redan finns. Det behövs riktlinjer och rutiner på arbetsplatsen för hur läkemedelshanteringen ska fortlöpa så att inga delar utelämnas och misstag undviks. Både teoretisk och praktisk utbildning om säker läkemedelshantering behöver införas i grundutbildningen för att optimera säkerheten. / Nurses have a key role in handling medication. This is a significant task in which there is a risk of mistakes. The aim was to describe factors that nurses can use to create a safe medication process. The method was a literature review in which 16 research articles, quantitative and qualitative, were compiled. The results showed that effective communication and collaboration within the organization are factors that are important to achieve a safe medication process. The introduction of vests and signs reduces distractions and interruptions. Checklists, double checking of medicines and the use of the five rights: right medication, right dose, right route, right time and right patient contributes to a safer medication process. Medical systems can detect errors before they occur. Medication errors are a significant part of the damage done in healthcare and more research is needed on the subject. Research should focus on finding methods that lead to safe handling of medication and evaluation of the existing ones. Guidelines and procedures for how the medication process should proceed are needed in the workplace, so that no parts are omitted and mistakes are avoided. To optimize the safety there is a need for further education on the safe handling of medications introduced in undergraduate education, both theoretical and practical.

No description available.

No description available.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsäkerheten vid generisk läkemedelsanvändning. Det som studerades var den eventuella problematiken, åtgärderna och patienternas egna erfarenheter av generisk användning. Den Metod som användes var en litteraturstudie där artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrån en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osäkerhet, täta läkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika läkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning är riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven läkemedelsdos. Patientsäkerheten påverkas även då försämrad följsamhet, biverkningar och sämre effekt är konsekvenser av generisk substitution. Åtgärder anses vara kvalificerade patient- och personal utbildningar. Tydligt uttalade ordinationer, minskat antal mediciner med lika namn och utseenden, samt dubbelkontroller och uppdatering av listor var förslag på förbättringar. Patienter hade generellt negativa attityder och erfarenheter av generika. Attityderna grundade sig främst på otrygghet och misstro. Patienter upplevde förvirring, fler eller värre biverkningar samt sämre effekt. Slutsatsen visar att det förekommer att patienter och sjuksköterskor erfar problem vid användning av generiska läkemedel och att detta får konsekvenser för patientsäkerheten. Därför bör fler problemåtgärder fastställas och tillämpas för att förhindra medicineringsfel som äventyrar patientsäkerheten.

Patientsäkerhet är ett viktigt ämne inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshantering är en del av omvårdnadsarbetet som kan äventyra patientsäkerheten. En fjärdedel av de vårdskador som inträffar beror på fel i läkemedelshanteringen. Studiens syfte var att beskriva händelser och/eller omständigheter i omvårdnadsarbetet som kan riskera patientsäkerheten vid läkemedelshantering. Metoden är litteraturstudie och omfattar 17 artiklar i resultatet som visar att det är flera händelser/omständigheter som bidrar till och ibland samverkar till att medicineringsfel inträffar. Händelser/omständigheter som kunde utgöra en risk för medicineringsfel var: hög arbetsbelastning, övertid, långa arbetspass, kunskapsbrist, låg erfarenhet, kommunikationsbrister, avbrott/distraktion, otydliga ordinationer, bristande kontrollåtgärder av sjuksköterskan samt relation och ansvarsfördelning mellan personalen. Fortsatt forskning bör fokusera på metoder, hjälpmedel och system som kan förhindra att medicineringsfel inträffar och på det sättet spara både pengar och mänskligt lidande. Det är även väsentligt att utvärdera effekterna av den nya patientsäkerhetslagen. / Patient safety is important for health care. Handling of pharmaceutical products is a task within nursing that may jeopardize patient safety. One fourth of the all documented health damages that occur are due to medication errors. The purpose of this study was to describe events and/or circumstances in nursing that can jeopardize patient safety when it comes to handling of pharmaceutical products. The study design is literature study which covers 17 articles in it’s result that shows it’s several events/circumstances that contributes and sometimes work together to make medication errors occur. Events or circumstances that could pose a threat to medication errors was: high workload, overtime, long shifts, lack of knowledge, lack of experience, communication gaps, interruption/distraction, unclear prescription, lack of control measures from the nurse and the relation and responsibilities among staff. Further studies should focus upon methods, tools and systems that can prevent medication errors from occuring and thus save both money and human suffering. It’s also essential to evaluate the effects of the new law concerning patient safety.

Bakgrund: Användning av läkemedel ökar och därmed ökar också läkemedelsrelaterade problem. För att patienter ska kunna ha en säker läkemedelsbehandling krävs bland annat korrekt och fullständig läkemedelsinformation. I dagsläget finns det olika informationskällor som patienter använder för att hålla koll på sin läkemedelsbehandling men i många av dem förekommer avvikelser som gör att risken för felmedicinering eller överdosering ökar. Syfte: Syftet med det här arbetet var att undersöka prevalensen av avvikelser i läkemedelslista ”Mina sparade recept på apotek” (MSR), samt att se om vissa läkemedelsgrupper skulle förekomma oftare än andra bland avvikelserna. Även andra variabler, såsom informationskällor som patienter använder för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling, avsaknad av receptbelagda läkemedel i MSR och användning av receptfria läkemedel mättes. Metod: Data for studien samlades in genom speciellt utformade läkemedelsintervjuer med patienter på ett öppenvårdsapotek i Sverige under veckorna 3–5 i början av 2021. Patienterna som inkluderades var vuxna patienter som hade åtminstone tre receptbelagda läkemedel i sin MSR och som hämtade ut läkemedel åt sig själva. Innan läkemedelsintervjuerna påbörjade erhölls också ett skriftligt samtycke från alla deltagare. Resultat: Nästan 70 procent av 69 intervjuade patienter hade minst en typ av avvikelse i MSR, därav dubbla och inaktuella recept var vanligaste. Bland avvikelserna var de vanligaste läkemedel för behandling av sjukdomar som rör nervsystemet, hjärta och kretslopp samt matsmältningsorgan och ämnesomsättning. En del av patienterna (35 procent) saknade receptbelagda läkemedel i sin MSR, medan 30 procent av dem uppgav att de använde receptfria läkemedel. Informationskällan som användes av de flesta patienterna för att hålla koll på deras läkemedelsbehandling var just MSR.  Slutsats: Avvikelser i MSR förekommer hos nästan 7 av 10 patienter och de läkemedelsgrupperna som var vanligare bland avvikelser är också läkemedelsgrupper som orsakar mest läkemedelsrelaterade problem. Dessa avvikelser måste åtgärdas eftersom de påverkar patienternas säkerhet och förhoppningsvis kommer implementering av den nya nationella läkemedelslistan (NLL) kunna förbättra situationen för både patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. / Background: The use of medicines has increased in the past few years, which has also led to increased amount of drug-related problems (DRP), such as drug-drug interactions and serious adverse effects which lead to hospitalization. In order to decrease the amount of DRP, the medication lists of individual patients need to be accurate and updated. The most used medication list among those available is the one that is printed out at a pharmacy “My stored prescriptions at pharmacy”.  It is also called “Prescription List” (PL). Even though a lot of patients use the PL, there are a lot of discrepancies in it, such as noncurrent and missing prescriptions, but also prescription duplicates. Aim: The aim of this study was to study the prevalence of discrepancies in the PL, such as noncurrent or duplicate prescriptions, wrong dosage or other unclarities, but also to see if there are some particular drug groups which are more common among the discrepancies. Secondary outcomes that were measured included the amount of missing prescriptions in the PL, as well as the usage of over-the-counter (OTC) medicines and primary information sources that patients use to keep track of their prescriptions. Methods: Data needed for the study was collected by interviewing patients at a local pharmacy. The interview was specially designed to answer to all the outcomes and the patient’s individual PL was also used to identify the discrepancies. In order to be included in the study patients needed to be at least 18 years old, have three or more prescriptions in the national prescription repository (NPR) and pick up their own medication, as well as provide a written consent to participate. Pharmacists that were dispensing patient’s prescriptions were also in charge of the recruitment of patients. Result: Out of the 103 patients that were informed about the study, 69 patients were included. Almost 70 percent of them had at least one type of discrepancy in the PL. The most common discrepancy was prescription duplicates (46 percent), followed by noncurrent prescriptions (44 percent). Drug groups which were common among the discrepancies were the drugs used to treat diseases in the nervous system, cardiovascular system and digestive system (including metabolism). Secondary outcomes showed that 35 percent of the patients had at least one missing prescription in the PL, but also that 30 percent of the patients used OTC medicines, the most common being paracetamol (acetaminophen). The most used information source was the PL with 32 percent of patients using it as their primary information source for their medication therapy. Conclusions: Prescription duplicates and noncurrent prescriptions are frequent in the PL and are a major source of medication errors for patients and health-care workers. Drug groups which where the most common among the discrepancies are also the ones responsible for half of the hospitalizations in Sweden. This implies that they could probably be prevented by improving the PL. The number of the missing prescriptions was quite low. The usage of OTC medicines showed that most of patients used painkillers. These are the drugs that Swedes often overuse and therefore, for future safety, monitoring of OTC sales should be implemented. Although it had 21 percent of inaccuracies, the PL was the most used information source for the patients, which gives the conclusion that the improvement of it is needed as soon as possible in order to prevent and decrease the frequency of DRP.