Bakgrund: Att läkemedel tas som ordinerat är en grundläggande förutsättning för att en behandling ska ge önskad effekt, detta är dock inte fallet vid hälften av alla förskrivningar. En viktig förutsättning för att patienten ska kunna genomföra sin läkemedelsbehandling enligt anvisning är att de vet vilka läkemedel de ska använda och hur de ska användas.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter går tillväga för att veta vilka läkemedel och vilken dosering de ska använda. Mer specifikt ska undersökningen besvara följande två frågeställningar: Vilka läkemedelslistor har patienterna fått eller använt det senaste året?Vilka informationskällor använder patienter primärt för att veta vilka läkemedel de ska använda och vilken dosering?  Metod: Detta fördjupningsprojekt bestod av datainsamling på apotek och analys av resultat. Datainsamlingen genomfördes av fyra farmaceutstudenter från Linnéuniversitetet på sju olika apotek. Studenterna fokuserade sitt arbete på olika frågor och inriktningen för detta arbete är patienternas informationskällor. Studenterna gick tillsammans med patienter, som tackat ja till att delta i studien, igenom en strukturerad intervju. Deras svar registrerades och analyserades i Excel. Resultat: Totalt tillfrågades 400 individer som uppfyllde inklusionskriterierna om att delta i studien och 215 individer tackade ja till att vara med. Tillsammans hade individerna 1717 recept. Studien visade att den mest frekvent använda/ erhållna informationskällan var utskrift av Mina sparade recept på apotek, att den primära informationskällan för att veta vilka läkemedel som ska användas var svarsalternativet ”annan informationskälla” (patienterna uppgav andra källor än givna) följt av Mina sparade recept på apotek och att den källa som användes mest frekvent för att kontrollera dosering var dosetiketten.  Slutsats: Studien visade att av de äldsta individerna som deltog i studien var det få som använde sig av de digitala informationskällorna. Överlag var det populärt att fråga sin läkare för att få koll på aktuella läkemedel och dosering och den vanligaste orsaken till bortfall var att patienterna hade tidsbrist. Studien utfördes på apotek i olika svenska städer vilket gör resultatet generaliserbart. / Background: The fact that medication is taken as prescribed by the doctor is a basic precondition for a treatment to give the desired effect, but this is not the case with half of all prescriptions. An important prerequisite for the patient to be able to carry out their drug treatment according to the prescription is that they know which drugs to use and how to use them. In order for them to be able to do that, patients need to receive information from somewhere. Purpose: The purpose of the study was to investigate how patients know which drugs and which dosage to use. More specifically, the survey will answer the following two questions: What drug lists have patients received in the past year? What sources of information do patients primarily use to know which drugs to use and what dosage? Method: This project consisted of data collection at pharmacies and analysis of the results. The data collection was carried out by four pharmacy students from Linnaeus University at seven different pharmacies. Pharmacy students used a structured interview guide with patients who agreed to participate in the study. The answers from patients were collected and analysed in Excel. Results: A total of 400 individuals who met the inclusion criteria to participate in the study were asked and 215 individuals, 135 women and 80 men, agreed to participate. The response rate was 54%. Together, the individuals had 1717 prescriptions. The study showed that the most frequently used / obtained source of information was a print-out from the national prescription repository called “My saved prescriptions in pharmacies”. The primary source of information for knowing which drugs to use was the response option “other source of information” (such as asking the doctor) and that the source most frequently used to keep track of dosage was the dosage label. Discussion: The study indicated that of the oldest individuals who participated in the study, just a few used the digital sources of information. In general, it was common to ask the doctor to keep track of current medications and dosage. The most common reason for declining to participate in the study was a lack of time. The study was performed at pharmacies in various Swedish cities, which increase the generalizability of the results.

Ett läkemedels uppgift är att erbjuda bot, lindra och/eller förebygga sjukdomstillstånd. Men de kan även ge negativa effekter i form av läkemedelsrelaterade problem på grund av felmedicinering. En anledning till felaktig läkemedelsanvändning hos patienter med många läkemedel kan vara att de, speciellt vid ordinationsändringar, inte har en uppdaterad uppgift om vilka läkemedel som är aktuella för behandlingen. Tidigare studier har visat att det finns stora avvikelser mellan vilka läkemedel patienter ordinerats och vad de i själva verket tar. Bland äldre patienter och patienter med flera läkemedel är risken för avvikelser som störst. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av avvikelser mellan ”Mina sparade recept på apoteket”/recept i receptregistret (RR), patientens aktuella ordinationer i patientjournalsystemet på Hälsocentral samt vad patienten uppger är aktuella, gällande ordinationer för patienter med diabetes mellitus, anslutna till Stensö Hälsocentral i Kalmar. Studien genomfördes dels som en registerstudie genom avstämning av aktuella ordinationer i journalens läkemedelslista mot sparade recept i RR, och dels som en intervju med patienterna om vilka recept som utgjorde hans/hennes aktuella ordinationer. Studien visade att hos patienter med diabetes mellitus var 17 % av recepten i RR och 15 % av ordinationerna i läkemedelslista inaktuella, receptdubbletter eller dubbelmedicinering. Studien tyder på att endast 62 % av läkemedelsposterna hos patienter med diabetes mellitus förekom i både RR och läkemedelslista samt var aktuell enligt patientuppgift. Studien indikerar att en stor andel av recepten i RR utgörs av inaktuella recept, receptdubbletter och dubbelmedicinering. Studiens begränsade storlek gör emellertid att den får betraktas som en pilotstudie.

Bakgrund: Användning av läkemedel ökar och därmed ökar också läkemedelsrelaterade problem. För att patienter ska kunna ha en säker läkemedelsbehandling krävs bland annat korrekt och fullständig läkemedelsinformation. I dagsläget finns det olika informationskällor som patienter använder för att hålla koll på sin läkemedelsbehandling men i många av dem förekommer avvikelser som gör att risken för felmedicinering eller överdosering ökar. Syfte: Syftet med det här arbetet var att undersöka prevalensen av avvikelser i läkemedelslista ”Mina sparade recept på apotek” (MSR), samt att se om vissa läkemedelsgrupper skulle förekomma oftare än andra bland avvikelserna. Även andra variabler, såsom informationskällor som patienter använder för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling, avsaknad av receptbelagda läkemedel i MSR och användning av receptfria läkemedel mättes. Metod: Data for studien samlades in genom speciellt utformade läkemedelsintervjuer med patienter på ett öppenvårdsapotek i Sverige under veckorna 3–5 i början av 2021. Patienterna som inkluderades var vuxna patienter som hade åtminstone tre receptbelagda läkemedel i sin MSR och som hämtade ut läkemedel åt sig själva. Innan läkemedelsintervjuerna påbörjade erhölls också ett skriftligt samtycke från alla deltagare. Resultat: Nästan 70 procent av 69 intervjuade patienter hade minst en typ av avvikelse i MSR, därav dubbla och inaktuella recept var vanligaste. Bland avvikelserna var de vanligaste läkemedel för behandling av sjukdomar som rör nervsystemet, hjärta och kretslopp samt matsmältningsorgan och ämnesomsättning. En del av patienterna (35 procent) saknade receptbelagda läkemedel i sin MSR, medan 30 procent av dem uppgav att de använde receptfria läkemedel. Informationskällan som användes av de flesta patienterna för att hålla koll på deras läkemedelsbehandling var just MSR.  Slutsats: Avvikelser i MSR förekommer hos nästan 7 av 10 patienter och de läkemedelsgrupperna som var vanligare bland avvikelser är också läkemedelsgrupper som orsakar mest läkemedelsrelaterade problem. Dessa avvikelser måste åtgärdas eftersom de påverkar patienternas säkerhet och förhoppningsvis kommer implementering av den nya nationella läkemedelslistan (NLL) kunna förbättra situationen för både patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. / Background: The use of medicines has increased in the past few years, which has also led to increased amount of drug-related problems (DRP), such as drug-drug interactions and serious adverse effects which lead to hospitalization. In order to decrease the amount of DRP, the medication lists of individual patients need to be accurate and updated. The most used medication list among those available is the one that is printed out at a pharmacy “My stored prescriptions at pharmacy”.  It is also called “Prescription List” (PL). Even though a lot of patients use the PL, there are a lot of discrepancies in it, such as noncurrent and missing prescriptions, but also prescription duplicates. Aim: The aim of this study was to study the prevalence of discrepancies in the PL, such as noncurrent or duplicate prescriptions, wrong dosage or other unclarities, but also to see if there are some particular drug groups which are more common among the discrepancies. Secondary outcomes that were measured included the amount of missing prescriptions in the PL, as well as the usage of over-the-counter (OTC) medicines and primary information sources that patients use to keep track of their prescriptions. Methods: Data needed for the study was collected by interviewing patients at a local pharmacy. The interview was specially designed to answer to all the outcomes and the patient’s individual PL was also used to identify the discrepancies. In order to be included in the study patients needed to be at least 18 years old, have three or more prescriptions in the national prescription repository (NPR) and pick up their own medication, as well as provide a written consent to participate. Pharmacists that were dispensing patient’s prescriptions were also in charge of the recruitment of patients. Result: Out of the 103 patients that were informed about the study, 69 patients were included. Almost 70 percent of them had at least one type of discrepancy in the PL. The most common discrepancy was prescription duplicates (46 percent), followed by noncurrent prescriptions (44 percent). Drug groups which were common among the discrepancies were the drugs used to treat diseases in the nervous system, cardiovascular system and digestive system (including metabolism). Secondary outcomes showed that 35 percent of the patients had at least one missing prescription in the PL, but also that 30 percent of the patients used OTC medicines, the most common being paracetamol (acetaminophen). The most used information source was the PL with 32 percent of patients using it as their primary information source for their medication therapy. Conclusions: Prescription duplicates and noncurrent prescriptions are frequent in the PL and are a major source of medication errors for patients and health-care workers. Drug groups which where the most common among the discrepancies are also the ones responsible for half of the hospitalizations in Sweden. This implies that they could probably be prevented by improving the PL. The number of the missing prescriptions was quite low. The usage of OTC medicines showed that most of patients used painkillers. These are the drugs that Swedes often overuse and therefore, for future safety, monitoring of OTC sales should be implemented. Although it had 21 percent of inaccuracies, the PL was the most used information source for the patients, which gives the conclusion that the improvement of it is needed as soon as possible in order to prevent and decrease the frequency of DRP.

<p>En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering.</p><p>Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling.</p><p>Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer.</p><p>Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna.</p><p>Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras.</p> / <p>Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors.</p><p>The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment.</p><p>The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis.</p><p>The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study.</p><p>Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes.</p><p>Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates.</p><p>For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR.</p><p>There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.</p>

Sammanfattning Syftet med föreliggande arbete var att studera förekomsten av felaktiga läkemedelsordinationer på en pediatrisk avdelning. Metoden bestod i journalgranskning av läkemedelsordinationer av inskrivna patienter (n = 94) under två månader, 2012. Journalgranskningen utfördes i journaldatabasen Cosmic och omfattade 543 läkemedelsordinationer vilka granskades utifrån flertalet variabler. Resultatet visade att 174 av 543 (32 %) ordinationslistor var felaktiga. Läkemedelsnamn samt hänvisning till speciallista var angivet i samtliga ordinationer. Läkemedelsform var angivet i majoriteten av läkemedelsordinationerna. Styrka var ej angivet i 1 %, dos var ej angivet i 2 %, administrationssätt var felaktigt angivet i 6 % och var ej angivet i 9 %, administrationstidpunkt var ej angivet i 2 %. Maxdos för vid behovsläkemedel var ej angivet i 35 % och spädningsschema eller hänvisning till spädningsschema var ej angivet i 10 % av läkemedelsordinationerna. Slutsatsen visar att de vanligaste felaktigheterna bestod i administrationssätt, maxdos för vid behovsläkemedel samt spädningsschema eller hänvisning till spädningsschema. Alla felaktigheter i läkemedelsordinationen har påverkan på arbetssituationen för sjuksköterskan i såväl handhavandet av läkemedel, tidsåtgång samt resurser inom vården, vilket äventyrar patientsäkerheten. / Abstract The aim of the study was to investigate the incidence of drug prescription errors at a pediatric ward facility. The method used consisted of medical record review of drug prescription errors of enrolled patients (n = 94) for two months during 2012. Medical record review was performed and included 543 drug prescriptions, which were evaluated. The results showed that 174 of 543 (32 %) of prescription lists were incorrect, based on information given with the medication. The study found that drug name and reference to the specialist were always provided. However, errors included: dosage form not specified in 0.4%, strength was not specified in 1.1%, dose was not specified in 1.6%, route of administration was incorrectly stated in 5.9% and was not specified in 8.8%, administration time was not specified in 1.7%. Maximum dose for range order was not specified in 34.9% and dilution scheme or reference to dilution scheme was not specified in 9.6%. The conclusion of the study was that the most common prescription errors consisted of route of administration, the maximum dose if necessary drugs and dilution scheme or reference to dilution scheme. Prescription errors have effects in the workplace for nurses in the administration of drugs, which threatens patient safety.

En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering. Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling. Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer. Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna. Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras. / Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors. The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment. The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis. The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study. Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes. Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates. For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR. There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.

Background: Discrepancies in patient’s medication list can lead to medication errors which is a major cause of both morbidity and mortality today. The aim of the study was to examine the frequency of discrepancies in the Swedish prescription list “My saved prescriptions” regarding noncurrent treatment, incorrect dosages, double prescriptions, and missing prescriptions. Additionally, the purpose was to examine the type of source of information the patients used regarding their drug treatment.   Methods: Collection of data was conducted through interviews at three different pharmacies over a period of four weeks in Stockholm 2020. Patients 18 years or older with at least three prescribed drugs were asked to participate in the study.   Results: Of 157 patients, 74 patients were included. More than 70% of the patients had one or more discrepancies in their prescription list: a noncurrent, a duplicate or an incorrect dosage. 17.6% had at least one missing prescription. About half of the patients had a noncurrent prescription, which was the most common discrepancy among the patients. More than a third, 35.1%, of the patients used the prescription list as a source of information for their drug treatments. Furthermore, 31.1% of the patients used the drug packaging and 17.6% of them only used their memory. 10.8% of the patients used the medication list from healthcare.  Conclusions: The results suggest that discrepancies were quite common in the prescription list, which can increase the risk of medication errors for patients who use the prescription list as a source of information. The implementation of the Swedish National List (NLL) (launching in 2021) will provide the caregivers, pharmacies, and patients with access to the same information about patient’s prescribed drugs. NLL will hopefully reduce the risk of medication errors and it should lead to a reduced necessity of using several different sources for prescribed drugs.

Läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och patienters anhöriga är alla delar av den kedja som ska se till så att läkemedelsanvändning sker på ett säkert sätt. Så många inblandade och i så många olika sammanhang gör att läkemedelsanvändning kan vara svårt att hantera. 2014 skrevs det ut 102 913 130 recept i Sverige (1). Fram till 2014 hade ca 850 000 felaktiga recept korrigerats av farmaceuter varje år (2). Att korrigera recept är en nödvändig del som ingår i farmaceutens skyldighet och ansvar vilket regleras i svensk lagstiftning (3). Farmaceuten är en del av vårdkedjan som skall tillse att patienten har en korrekt och säker behandling med läkemedel (4). Tillgång till en nationell gemensam läkemedelslista för alla berörda parter, förskrivare, farmaceut, patient och övrig vårdpersonal skulle kanske kunna komma tillrätta med felaktigheter i förskrivningar och därmed öka patientsäkerheten (4). Tidigare studier har genomförts som behandlar läkarens syn på en gemensam lista och även patientens syn på eHälsoarbete vilket till viss del belyser en gemensam lista (5)(6) men inga studier har hittats om hur en gemensam lista kommer att påverka farmaceuternas vardag vilket ett av syftena med detta arbete har varit. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning med farmaceuter verksamma på ett antal apotek där de fick delge sina tankar både kring den information om patienters aktuella läkemedel som finns tillgänglig idag, bland annat genom receptdepån och sina tankar kring en nationell gemensam läkemedelslista. Resultat av undersökning gör gällande att det förekommer fel i receptdepån både med avseende på saknad information, felaktigheter i recept och att recept förekommer mer än en gång och att de finns med trots att patienten inte skall använda dem mer. Majoriteten av farmaceuterna var eniga om att en nationell gemensam läkemedelslista skulle hjälpa dem i deras arbete för att öka patientsäkerheten men huruvida den kommer att lösa alla problem som förekommer i receptdepån får framtiden utvisa. / Doctors, nurses, pharmacists, patients and next of kin are all parts of the chain that is needed to make sure that the use of medication is safe and appropriate for the patient. That many people involved and in many different settings can make the use of medication difficult to manage. In the year 2014 there were 102 913 130 prescriptions made out to patients in Sweden. Up to the year 2014 850 000 corrections had been made to prescriptions with faults in them by pharmacists each year. To correct prescriptions is an essential part of the pharmacist’s obligations and responsibility, a responsibility that is regulated in Swedish law. The pharmacist is the last part of the chain that has the possibility to adjust anything that is wrong with medications and the use of it before it is in the patient’s own hands. The access to a nationally shared medication list for all involved parties might solve some of the problems that faces the responsible parties when it comes to dealing with patients and their new and ongoing medications and in that way be able to increase the safety around mediation for the patient in need. Although the survey conducted as part of this paper focuses on pharmacists the background tries to explain in what way the different professions come in contact with medicines and how they would perhaps benefit from a shared list. The paper also tries to give a little insight to what kind of problems there could be related to prescriptions. In Sweden we have come a rather long way in the use of computers and the use of internet in the field of eHealth compared to other countries. The paper tries to show how the problem surrounding prescription of medicine is handled in the other countries of Scandinavia. Earlier studies have been conducted that looks at shared lists from the doctors view and also studies have been conducted that looks upon eHealth for patients partly in view of shared medication lists. No studies have been found that looks specifically at how pharmacists feel about it and how such a list would benefit them in their work to secure patient safety, hence this paper. In order to reach the papers purpose a survey was performed with pharmacists employed at different pharmacies in the southern part of Sweden. The result of the survey showed that there are indeed problems with prescriptions in the prescription repository and the majority of the pharmacists agreed that a shared medication list could help them in their work to secure patient safety when releasing prescribed medication. Although the pharmacist agreed for the most part in the benefits of such a list they did not know if it would solve all problems, which is for the future to decide.

Background: Medications are used to treat, cure, or relieve symptoms of diseases, but there is a risk with the use of medications. Drug-related-problems are known to increase morbidity and mortality. Incorrect medical list and discrepancies in these lists can lead to drug-related problems as side effects, hospitalization, non-compliance, drug interactions and overtreated or undertreated patients. Discrepancies can be for example: more prescriptions than necessary, outdated prescriptions, i.e., medicines that will not be used, prescriptions with incorrect dosing and missing prescriptions i.e., medicines used by patients that cannot be seen in the medication list. Purpose:  The aim of this study was to investigate discrepancies in the Swedish prescription list "My saved prescriptions at the pharmacy". The secondary aim was to investigate how common it is to use this prescription list or the dosage label on the medicine packaging to know which medicines to use and which dosage. Methods: The data collection was performed by four pharmacy students at seven pharmacies in Sweden over a period of three weeks during Jan-Feb. 2021 where the prescription list was investigated together with patients to identify any discrepancies. The study included patients who was over 18 years old, spoke Swedish, had three or more prescribed drugs, and agreed to participate.  Results A total of 215 patients were interviewed, where 61% had one or more discrepancies in their medication list. A total of 1717 prescriptions were analyzed, of which 10% were double prescriptions (n = 167), 8% outdated prescriptions (n = 141) and 3% prescriptions with the wrong dosage (n = 42). When analyzing the primary sources of information used by patients to know which medicine to use, the printout of the list "my saved prescriptions at the pharmacy” dominated (n = 72).  Most used information source to know drug dosage was the dosage label on the medicine packaging (n = 112). Conclusions: It is important to have an updated and correct information in the medication list, to prevent drug-related-problems caused by discrepancies. It becomes even more important when we see that the medication list "My saved prescriptions at the pharmacy" and dosage label (containing the same information in the medication list), are the most used primary sources by patients to know which drug to use and in what dosage. Finally, results show a relationship between the number of prescribed drugs and the number of discrepancies that occur, and therefore we see more discrepancies in elderly patients who are usually ill and are being treated for several diseases.  There are opportunities for further research to study e.g., which drug-related-problems are caused by discrepancies in the medication list as well as the degree of danger in these problems. / Användning av läkemedel som avses behandla, lindra eller bota sjukdomar kan i vissa fall utgöra en risk för patientens hälsa. Läkemedelsrelaterade problem p.g.a. felmedicinering står för en stor andel av morbiditeten och mortaliteten bland patienter. En bidragande orsak är ofullständig information i patientens läkemedelslista.   Syftet med studien var att undersöka antalet avvikelser som förekommer i receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Studiens sekundära syfte var att undersöka vilka informationskällor som användes av patienter för att veta vilka läkemedel som ska adminstreras och i vilken dos dosering.  Studiens metod var att intervjua patienter som kom till apoteket för att hämta ut läkemedel till sig själva och uppfyllde inklusionskriterierna för att delta i studien. Studien utfördes av fyra farmaceutstudenter på sju olika apotek i fyra olika städer i Sverige som tillsammans med patienter gick igenom receptlistan för att identifiera avvikelser.  Resultatet blev totalt 1717 recept som studerades varav 21% hade avvikelser. Av recepten var 10% dubbla recept (n = 167), 8% inaktuella recept (n = 141) och 3% recept med fel dosering (n = 42). Vid analys av primära informationskällor som används dominerade utskrift av listan ”Mina sparade recept på apoteket” (n = 72) resp. doseringsetiketten på läkemedelsförpackningen (n = 112).  Resultaten visade även ett samband mellan ökade antal läkemedel och antalet avvikelser.  Avvikelser i läkemedelslistan Mina sparade recept är vanligt förekommande därmed är listan inte alltid aktuell. Det är vanligt att denna lista och doseringsetikett på läkemedels-förpackningar används som primära källor av patienter under deras behandlingstid vilket kan innebära en risk för läkemedelsrelaterade problem. En gemensam nationell läkemedelslista är en möjlig lösning till att förebygga läkemedelsrelaterade problem orskade av infromationsbrist i läkemedelslistor. Det är dock nödvändigt med läkemedelsgenomgångar för att bibehålla uppdateringen av listan.

Bakgrund: Att varje patient har en god kännedom om sin läkemedelsbehandling leder till en minskad risk för felmedicinering, bättre livskvalitet på individnivå samt till att stora samhällskostnader reduceras[1]. Det finns flera olika informationsunderlag som patienter kan använda sig av för att hålla ordning på sin ordinerade läkemedelsbehandling. Dessa underlag innehåller information om förskrivna läkemedel. Dock är inget informationsunderlag heltäckande och informationen kan ibland vara inaktuell vilket kan bli problematiskt för patienten och leda till att aktuell ordination inte följs[19]. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att genom strukturerade intervjuer på apotek undersöka vilket underlag kunder med minst fem eller fler receptordinerade läkemedel använder för att hålla ordning på sin aktuella läkemedelsbehandling. Hur många kunder som kände till och hur ofta de på apotek fått en utskrift av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Hur många kunder som kände till och hur ofta de via personlig inloggning på internet granskat sin receptlista. Metod: Studien är en uppföljning av ”Patients’ information on their prescribed current treatment” som genomfördes år 2012[25].Strukturerade intervjuer med läkemedelsavstämningar genomfördes på 8 olika apotek i Sverige. Totalt inkluderade 167 apotekskunder. Resultat: Studien visade att 55% använde sig av utskriften av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”, 39% använde sig av läkemedelsförpackningarna med apoteksetiketter med doseringsanvisning, 13% uppgav att de använde läkemedelslistan och 8% uppgav att de använde sig utav personlig inloggning med e-legitimation (receptlistan). Studien visar att en stor andel apotekskunder inte använder nödvändiga informationsunderlag som behövs för en säker läkemedelsanvändning. Slutsats: För att en patient ska kunna sköta sin läkemedelsbehandling på ett optimalt sätt krävs det att kunskap finns om vilka skriftliga underlag som finns att tillgå, vad de innefattar samt dess begränsningar. / Background If patients have access to an adequate and updated list of prescribed drugs it will lead to reduced risk of medication error and thus to better quality of life at the individual level, as well as reduced public spending for medical care. In drug treatment, patient compliance is extremely important, as incorrect medical use can lead to severe consequences. For patients prescribed long-term treatment with drugs, compliance is estimated to be only 50% [1]. There are several different sources patients can utilize to keep updated with their prescribed drugs; The Medication List (ML) from the physicians’ electronic medical record[14]. The Prescription List (PL) with all prescriptions stored in the Swedish National Prescription Repository (NPR) accessible from any pharmacy in Sweden [19]. The Pharmacy Record List (PR) of the purchases on prescriptions made over the past 15-month period[15]. Paper prescriptions[20]. The pharmacy packaging labels[11]. Patients may also access their PL over the internet. Objective The purpose of the study was to investigate, via questionnaire interviews in pharmacies, what sources of information customers used to keep updated in their prescribed drugs. Patients with at least five or more prescription drugs (data from the NPR) were included in the survey. It was also investigated how many customers that had knowledge of and had received a printout of the PL "My stored prescription at the pharmacy" at visits in the pharmacies. It was also investigated to what extent customers had visited a public website, through personal login, to take part of their PL, and how often. Methods This survey is a follow-up of another study "Patients' information on their prescribed current treatment" published in 2012 [25]. In this study customers were recruited from 8 different pharmacies in Sweden. Customers where asked to answer questions from a questionnaire and a drug reconciliation was done. A total of 167 customers, with at least five prescribed drugs, were included. Key findings The majority, 55%, stated that they used the PL printout "My stored prescription at the pharmacy". 39% relied on instructions given on the of drug packages and the pharmacy labels with dosage instructions. 13% of the customers reported that they used the ML handed over from their physician. 8% stated that they used the website via personal login with e-ID to get to the PL ”My stored prescription at the pharmacy”. Conclusion On March 1, 2018, the government decided on the draft bill for a national pharmaceutical list. The list should provide a complete and up-to-date picture of the individual patient's drugs, regardless of who prescribed the drug and where in the country this occurred[19]. Thus, modernity development should lead to a reduced necessity of using several different sources for prescribed drugs, which can hopefully reduce the risk of errors in drug use and increase the overall patient safety.