Hur kan jag skapa ett nytt säkert sätt för att hantera din medicin? I Sverige så är det 50% av alla patienter som tar sina mediciner på fel sätt. Detta leder till att patienterna får försämrade behandlingsresultat och att Sveriges sjukvård och sjukhus förlorar mycket pengar på att behandla de patienter som kommer till akuten på grund av felmedicinering. Målet med det här projektet är att skapa något som hjälper patienterna att komma ihåg att ta deras medicner och även hur de ska göra det. För att minska felmedicineringen så att patienterna kan leva ett bra liv även om de hanterar många mediciner vare dag. Resultatet är ett modulsystem med två produkter som förvarar och systematiserar medicin för patienter. Den första produkten är lådor som varierar i olika storlekar beroende på vilken medicin som ska förvaras. Lådorna varierar i höjd, men annars har de samma proportioner. Den andra produkten är en pillerdosa. I den här produkten lägger patienten över de piller så de kan få hjälp med att komma ihåg och systematisera dem. På pillerdosan sitter ett larm som hjälper patienten att komma ihåg vilken medicin som ska tas. Även hur patienten ska ta dem och när de ska bli tagna.

Denna uppsats är en studie i hur man hanterar läkemedel på en klinik på ett sjukhus i Sverige. Målet är att se vilka åtgärder som skulle kunna appliceras för att få en säkrare vård genom att försöka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med anställda på kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del förbättringsförslag och idéer till vidare forskning lades fram. Resultaten är till exempel hur man skulle kunna minska antalet felmedicineringar genom att ta bort ett antal säkerhetsåtgärder. Detta anses kunna göras genom att flytta runt läkemedel i läkemedelsförråden utan att förvarna personalen (förutsatt att personalen vet att det kan hända utan förvarning innan det nya systemet används). Att göra på det viset skulle i teorin innebära att sjuksköterskorna skulle behöva vara mer uppmärksamma i mycket högre grad än förut eftersom läkemedel inte längre står där det brukar stå. Ytterligare resultat är till exempel hur läkemedelsföretagen skulle kunna illustrera ett läkemedels styrka genom färgkoder på kartonger och pillerkartor eftersom det inte finns någon nationell standard för det idag, vilket ha lett till att alla företag har sitt eget sätt att illustrera detta på, om de har något alls. Även mer specifika resultat som eventuellt endast kan appliceras på ett mindre antal kliniker och avdelningar har lagts fram.

Ett läkemedels uppgift är att erbjuda bot, lindra och/eller förebygga sjukdomstillstånd. Men de kan även ge negativa effekter i form av läkemedelsrelaterade problem på grund av felmedicinering. En anledning till felaktig läkemedelsanvändning hos patienter med många läkemedel kan vara att de, speciellt vid ordinationsändringar, inte har en uppdaterad uppgift om vilka läkemedel som är aktuella för behandlingen. Tidigare studier har visat att det finns stora avvikelser mellan vilka läkemedel patienter ordinerats och vad de i själva verket tar. Bland äldre patienter och patienter med flera läkemedel är risken för avvikelser som störst. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av avvikelser mellan ”Mina sparade recept på apoteket”/recept i receptregistret (RR), patientens aktuella ordinationer i patientjournalsystemet på Hälsocentral samt vad patienten uppger är aktuella, gällande ordinationer för patienter med diabetes mellitus, anslutna till Stensö Hälsocentral i Kalmar. Studien genomfördes dels som en registerstudie genom avstämning av aktuella ordinationer i journalens läkemedelslista mot sparade recept i RR, och dels som en intervju med patienterna om vilka recept som utgjorde hans/hennes aktuella ordinationer. Studien visade att hos patienter med diabetes mellitus var 17 % av recepten i RR och 15 % av ordinationerna i läkemedelslista inaktuella, receptdubbletter eller dubbelmedicinering. Studien tyder på att endast 62 % av läkemedelsposterna hos patienter med diabetes mellitus förekom i både RR och läkemedelslista samt var aktuell enligt patientuppgift. Studien indikerar att en stor andel av recepten i RR utgörs av inaktuella recept, receptdubbletter och dubbelmedicinering. Studiens begränsade storlek gör emellertid att den får betraktas som en pilotstudie.

Felmedicineringar inom somatisk slutenvård är ett allvarligt hot motpatientsäkerheten. Läkemedelsbehandling är en central del av modern sjukvårdoch ett viktigt ansvarsområde för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudievar att undersöka vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten vidsjuksköterskans läkemedelshantering inom somatisk slutenvård. Sjuksköterskansarbetsmiljö kan på olika sätt antingen medverka till eller motverkapatientsäkerheten vid läkemedelhantering då många faktorer interagerar i dennakomplexa miljö och process. Denna litteraturstudie är deskriptiv med ensystematisk ansats med avsikt att sammanställa och lokalisera aktuell forskning.Via databassökningar på PubMed och CHINAL har relevanta artiklar identifierats.Resultatet, som baseras på tio vetenskapliga studier visar hur dynamisk ochmultifaktoriell sjuksköterskans arbetsmiljö är, och hur detta kan påverkapatientsäkerheten vid läkemedelshanteringen. Flera faktorer som påverkarhanteringen, bl a, avbrott och distraktioner, kunskap och kommunikation, haridentifierats i studierna. / Medication errors in somatic inpatient care are a serious threat to patient safety.Drug therapy is often an essential part of modern health care and an importantresponsibility for the nurse. The purpose of this study was to investigate witchfactors that affect the patient safety during the nurse’s drug handling process inhospital settings. Nurse´s work environment can, in various ways, contribute to orcounteract the safety of drug management thus multiple factors interact in thiscomplex and dynamic environment. This study is a descriptive literature reviewwith a systematic approach with the intent to compile and locate current research.Through database searches using PubMed and CHINAL relevant articles havebeen identified. The results based on ten different scientific studies show howmultifactorial and dynamic the work environment of the nurse is and how thismay affect patient safety during drug therapy. Several factors have been identifiedin studies that affect drug handling e g interruptions and distractions, knowledgeand communication.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan orsaka risk för fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering samt vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att fel uppstår inom den somatiska slutenvården. Syftet var också att granska artiklarnas kvalité utifrån urval och bortfall. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Academic Search Elite. Resultat: Faktorer som orsakade att sjuksköterskan begick fel i läkemedelshanteringen var hög arbetsbelastning, bristande kunskaper inom farmakologi, mindre erfarenhet av sjuksköterskeyrket och avbrott i arbetet. Förebyggande åtgärder för att minimera risken att ett fel uppstod i samband med läkemedelshanteringen var att sjuksköterskan ökade sina kunskaper i farmakologi, bidrog till förbättrad arbetsmiljö och kommunikation med annan vårdpersonal samt var nogrannare vid kontroller. Slutsats: Flera förekommande faktorer som orsakade fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering som hög arbetsbelastning och bristande kunskaper inom farmakologi borde inte vara svåra att förebygga. Det stora förebyggande arbetet bör ske inom verksamheten för att förbättra arbetsmiljön för sjuksköterskorna och på så vis minska att fel uppstår i samband med läkemedelshanteringen. / Aim: The purpose of this study was to describe the factors that could cause errors associated with the nurse's medication and what the nurse can do to prevent errors from occurring in somatic inpatient care. The aim was also to examine the quality of the articles in relation to sample size and disappearance. Method: A descriptive literature study based on 13 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The literature research was made in the databases PubMed, Cinahl and Academic Search Elite. Results: Factors that caused the nurse to made ​​errors in the handling of drugs was high workload, lack of knowledge in pharmacology, less experience in the nursing profession and working interruptions. Preventive measures to minimize the risk that an error occurred during the drug treatment were that the nurse increased her knowledge of pharmacology, contributed to a better working environment and the communication with other healthcare professionals and was accurate at the controls. Conclusion: Several common factors that caused the errors associated with the nurse's medication as high workload and insufficient of knowledge in pharmacology should not be difficult to prevent. The major preventive measures should be done within the hospital management to improve the working environment for nurses and prevent the error associated with medication management.

Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att erfara bristfälligt ansvarstagande, Att erfara behov av prioriteringar och Att erfara okunskap om ögonsjukvård. Sjuksköterskorna erfor bristfälligt ansvarstagande och de ansåg omvårdnadsarbetet med patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen som svårt. De ansåg sig sakna tillräckligt med kunskap och arbetsbelastningen ledde till att de var tvungna att prioritera på ett sätt som inte gynnade patientgruppen. Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av mer utbildning inom detta område. Mer kunskap skulle kunna bidra till att de upplevde en ökad trygghet i sin yrkesroll och leda till en högre patientsäkerhet. Pilotstudien visar att det finns förbättringspotential för att höja patientsäkerheten och som bör följas upp i en fullskalig studie. / Patients with ocular diseases are a large group which is expected to increase since many of the ocular diseases are age-related and world population is aging. These patients are found in various wards where they are inpatients because of other causes than ocular diseases. Nursing care is the nurse´s major responsibility and they are obliged to follow guidelines and laws regularizing their profession. The purpose of this pilot study was to investigate nurses´ experience of providing care for inpatients with any ocular disease, in their anamnesis. The pilot study was conducted using a qualitative content analysis using interviews. The results were compiled into three categories; Experiencing inadequate accountability, Experiencing the need for priorities, and Experiencing the ignorance of ophthalmology. The nurses in the pilot study experienced nursing care to patients with various eye diseases in history difficult. They thought they lacked sufficient knowledge and because of the workload which made them prioritize in a way which did not benefit the patients. The nurses expressed a need of more education in ophthalmic care. More knowledge would support them in experiencing an increased security in their profession and lead to improved patient safety. The pilot study shows that there is potential for improvement to enhance patient safety and should be followed up in a full scale study.

Tack vare förbättrade levnadsförhållanden och förbättrad vård har andelen äldre i världen ökat. Detta skapar utmaningar i samhället då andelen äldre som ökar belastar vården. En annan utmaning är att en naturlig del av åldrande innebär olika ändringar. Dessa förändringar kan handla om olika fysiska och kognitiva nedsättningar. IoT som stödjer dessa utmaningar äldre upplever kan hjälpa avlasta vården och även möjliggöra äldre att leva säkra och självständiga liv. Denna studie ämnar att undersöka vad för stöd IoT lösningar kan erbjuda för fall och felmedicinering. Vidare kommer studien att redogöra för acceptansen av dessa lösningar. Studien kommer utföras genom en litteraturundersökning, där relevant material söks fram i databaserna; DiVA, Scopus, SpringerLink, ScienceDirect, IEEE och Pubmed. För att analysera resultatet kommer Senior technology acceptance model (STAM) (Chen och Chan, 2014) att användas. Modellen beskriver hur olika variabler har en påverkan på PU som syftar till den upplevda användbarheten, PEOU vilket syftar till den graden användaren upplever att tekniken är lätt att använda samt UB som beskriver den grad av användningen. Dessa variabler berättar för oss huruvida användaren använder sig av en IoT lösning och kan därmed bidra till förståelsen av acceptansen. Resultatet visar att äldre i överlag accepterar assisterande IoT, faktorer som kostnad eller oro över integritet är några av många faktorer som kan påverka den äldres uppfattning och acceptans av en viss lösning. Resultatet tillför en stark grund till hur de presenterad IoT lösningar och IoT generellt kan stödja äldre i hemmet mycket positivt.

<p>En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering.</p><p>Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling.</p><p>Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer.</p><p>Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna.</p><p>Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras.</p> / <p>Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors.</p><p>The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment.</p><p>The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis.</p><p>The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study.</p><p>Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes.</p><p>Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates.</p><p>For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR.</p><p>There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.</p>

En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering. Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling. Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer. Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna. Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras. / Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors. The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment. The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis. The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study. Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes. Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates. For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR. There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.

Background: Discrepancies in patient’s medication list can lead to medication errors which is a major cause of both morbidity and mortality today. The aim of the study was to examine the frequency of discrepancies in the Swedish prescription list “My saved prescriptions” regarding noncurrent treatment, incorrect dosages, double prescriptions, and missing prescriptions. Additionally, the purpose was to examine the type of source of information the patients used regarding their drug treatment.   Methods: Collection of data was conducted through interviews at three different pharmacies over a period of four weeks in Stockholm 2020. Patients 18 years or older with at least three prescribed drugs were asked to participate in the study.   Results: Of 157 patients, 74 patients were included. More than 70% of the patients had one or more discrepancies in their prescription list: a noncurrent, a duplicate or an incorrect dosage. 17.6% had at least one missing prescription. About half of the patients had a noncurrent prescription, which was the most common discrepancy among the patients. More than a third, 35.1%, of the patients used the prescription list as a source of information for their drug treatments. Furthermore, 31.1% of the patients used the drug packaging and 17.6% of them only used their memory. 10.8% of the patients used the medication list from healthcare.  Conclusions: The results suggest that discrepancies were quite common in the prescription list, which can increase the risk of medication errors for patients who use the prescription list as a source of information. The implementation of the Swedish National List (NLL) (launching in 2021) will provide the caregivers, pharmacies, and patients with access to the same information about patient’s prescribed drugs. NLL will hopefully reduce the risk of medication errors and it should lead to a reduced necessity of using several different sources for prescribed drugs.