Tack vare förbättrade levnadsförhållanden och förbättrad vård har andelen äldre i världen ökat. Detta skapar utmaningar i samhället då andelen äldre som ökar belastar vården. En annan utmaning är att en naturlig del av åldrande innebär olika ändringar. Dessa förändringar kan handla om olika fysiska och kognitiva nedsättningar. IoT som stödjer dessa utmaningar äldre upplever kan hjälpa avlasta vården och även möjliggöra äldre att leva säkra och självständiga liv. Denna studie ämnar att undersöka vad för stöd IoT lösningar kan erbjuda för fall och felmedicinering. Vidare kommer studien att redogöra för acceptansen av dessa lösningar. Studien kommer utföras genom en litteraturundersökning, där relevant material söks fram i databaserna; DiVA, Scopus, SpringerLink, ScienceDirect, IEEE och Pubmed. För att analysera resultatet kommer Senior technology acceptance model (STAM) (Chen och Chan, 2014) att användas. Modellen beskriver hur olika variabler har en påverkan på PU som syftar till den upplevda användbarheten, PEOU vilket syftar till den graden användaren upplever att tekniken är lätt att använda samt UB som beskriver den grad av användningen. Dessa variabler berättar för oss huruvida användaren använder sig av en IoT lösning och kan därmed bidra till förståelsen av acceptansen. Resultatet visar att äldre i överlag accepterar assisterande IoT, faktorer som kostnad eller oro över integritet är några av många faktorer som kan påverka den äldres uppfattning och acceptans av en viss lösning. Resultatet tillför en stark grund till hur de presenterad IoT lösningar och IoT generellt kan stödja äldre i hemmet mycket positivt.

Background: The importance of data increases for current and future companies. As a result of prominent research within the field of information and communication technology, the interest in Internet of Things (IoT) and its industrial applications has grown strong from both research and the public sector. Due to advancements in the technological infrastructure, the IoT-solutions are available to the broader market, but despite being accredited with praise and promise of real potential, current IoT-solutions are mostly utilized by large enterprises (LE:s). A fundamental understanding for the cause of the aforementioned unbalance was acquired by revisiting theory and former studies of technology diffusion. It appears that the challenge for IoT-solutions resonates with a recurring phenomenon within diffusion of new technology. As a result from rapid advancements, technology often finds itself in a productivity paradox. This basically means that practitioners perceive them as too expensive and too complicated to use, thusly, they won’t be as productive as required to generate enough economic value. Therefore, new technologies can paradoxically be unproductive. As demanded from research and commercial actors, this study seeks to deepen the understanding for the cause of Small and Medium sized Enterprises (SME:s) Intention to use IoT-solutions, hence bridging the current market unbalance and gap in research. Objective: The purpose of the study is to deepen the understanding for SME:s Intention to use IoT-solutions. Therefore, the study is based on the research question: Which factors can explain SME:s Intention to use IoT- solutions? Methods: To find a proper tool for analysis, the author probed the literature of technology acceptance models related to sociology and psychology. With an explorative research design, an adapted version of the Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT) was developed according to the reaming parts of the literature review. 6 hypotheses were formulated based on the research question and UTAUT. Thereafter, a survey was used to collect quantitative data from 165 SME:s within the Swedish sector of manufacturing. The hypotheses were tested with the support of Explorative Factor Analysis (EFA) and multiple regression analysis in SPSS. Results: The main result shows that Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value exerts a significant correlation with the Intention to use IoT- applications. Effort Expectancy and Hindering conditions was to be found insignificant. The factors explained 27,9% of the total variance within the Intention. An additional effect from the survey reveals a low amount of knowledge for IoT- solutions amongst the responding SME:s. Conclusions: In light of the objective, the result provides both practical and theoretical implications. Practically, commercial actors can use the findings from this study to influence the Intention to use IoT-applications within the Swedish manufacturing sector by operationalizing Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value. From a theoretical perspective, the extended and validated version of the current technology acceptance models, UTAUT-FP, can be applied for future research. / Bakgrund: Dataflödet intar en alltmer central funktion för sam- och framtidens företag. Som ett resultat av framstående forskning och tekniska landvinningar på området för informations- och kommunikationsteknologi har ett uppseendeväckande intresse för Internet of Things (IoT) - och dess industriella tillämpningar - vuxit fram. Med den nödvändig infrastrukturen väl på plats är dagens IoT-lösningar tillgängliga för en bred marknad. Men trots lovord om oumbärliga konkurrensfördelar så återfinns majoriteten av dagens IoT-lösningar likväl hos stora företag (SF). En grundläggande förståelse för orsaken förvärvades genom att återbesöka teori och tidigare studier över acceptans för nya teknologier. Problemet med IoT-lösningar visar sig resonera med ett återkommande fenomen för spridning av ny teknologi. Som ett resultat av hastig teknikutveckling uppstår regelbundet en så kallad produktivitetsparadox. Det visar sig att frontlinjens teknologier alltid löper risken att upplevas som för dyra och komplicerade i relation till hur mycket värde användaren uppfattar att de skapar. För att överbrygga dagens låga användning av IoT-lösningar efterfrågar forskare och kommersiella aktörer sålunda en djupare förståelse för vad som formar Små och Medelstora Företags (SMF:s) Intention till att använda ny teknologi, i denna studie IoT-lösningar. Syfte: Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om varför SMF inte använder IoT- lösningar. Således utformas studien efter forskningsfrågan: Vilka faktorer kan förklara SMF:s Intention till att använda IoT-lösningar? Metod: För att hitta ett adekvat analysverktyg sonderade författaren fältet av beteendevetenskapens adoptionsmodeller för ny teknologi. Utifrån en explorativ forskningsansats anpassades Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT). I enlighet med studiens litteraturgenomgång bildade författaren således UTAUT-FP. Med bas i forskningsfrågan och UTAUT-FP utvecklades 6 hypoteser. Med en enkätundersökning samlades kvantitativa data in från 165 SMF. Med Explorativ Faktoranalys (EFA) och linjär regressionsanalys kunde studiens hypoteser testats i SPSS. Resultat: Studiens primära resultat visar att faktorerna Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild utövar en signifikant korrelation med Intentionen till att använda IoT-lösningar. Indirekta Hjälpmedel och Förhindrande förhållanden var insignifikanta för Intentionen. Faktorerna förklarar 27,9% av Intentionens varians. En bieffekt av studiens enkätundersökning lyckas spegla SMF:s okunskap kring studiens särskilda aspekter av IoT-lösningar. Slutsatser: I ljuset av forskningsfrågan generar studiens resultat dels praktiska, dels teoretiska implikationer. Praktiskt medför resultatet att dagens leverantörer delges en djupare insikt för hur de kan påverka SMF:s inställning och således Intention till IoT-lösningar genom att operationalisera resultatet för Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild. Teoretiskt bidrar studien med en validerad adoptionsmodell för IoT- lösningar - UTAUT-FP.