Bakgrund: Användningen av läkemedel ökar i samhället och speciellt bland äldre. När människan åldras ökar risken för sjuklighet, detta i kombination med det naturliga åldrandet gör att läkemedel kan få förändrade effekter så som interaktioner, biverkningar samt låg följsamhet till läkemedelsbehandlingen. Distriktssköterskan träffar dessa patienter i sitt arbete dagligen. Syfte: Syftet med studien är att belysa konsekvenserna av polyfarmaci hos äldre. Metod: En litteratursammanställning utförd som innehållsanalys på 14 artiklar som resulterade i fem underteman och ett tema. Resultat: Studien visade att personer med polyfarmaci hade en högre risk för läkemedelsinteraktioner som ledde till biverkningar, högre risk att bli inlagd på sjukhus, sämre följsamhet till läkemedelsbehandlingen samt högre risk att råka ut för fall. Slutsats: Studien bidrar till att distriktssköterskan kan få ökad kunskap om patienter med polyfarmaci samt betydelsen av ett helhetsperspektiv, patientcentrerad omvårdnad samt uppföljningar.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att uppmärksamma vårdbehov. Dessa kan bland annat orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Som stöd för att kunna upptäcka och hantera felaktig läkemedelsanvändning finns bland annat EviDos. Det är ett verktyg innehållandes en doskalkylator samt information från SIL där bland annat FASS och interaktionsdatabasen SFINX även ingår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av EviDos som läkemedelsstöd i deras arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Intervjuer gjordes och analyserades med innehållsanalys utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) översiktsartikel. Resultat: Ett tema visades om att EviDos är ett verktyg för att främja en säker läkemedelshantering. Temat kom fram ur kategorierna: förutsättningar för säker användning, sjuksköterskans ansvar för de utsatta samt trygg läkemedelshantering med stöd av EviDos. För att kunna identifiera vårdbehov behövde sjuksköterskorna inhämta ett korrekt läkemedelsunderlag från patienterna och då var relationen dem emellan betydelsefull. De tyckte att EviDos underlättade deras arbete då det gav samlad läkemedelsinformation på ett tydligt sätt. Teamsamverkan behövde fungera för att de läkemedelsrelaterade problem sjuksköterskan uppmärksammade skulle kunna bedömmas och åtgärdas av läkaren. Slutsats: EviDos är ett verktyg som underlättar sjusköterskors arbete för att kunna identifiera risker och uppmärksamma vårdbehov relaterade till läkemedelsorsakade problem. Överlag var de överens om att verktyget hade en positiv inverkan på patientsäkerheten. Detta genom att de fick fram tillförlitlig information på ett snabbt sätt som gjorde att de kände en trygghet i arbetet med läkemedelshanteringen.

No description available.

Medellivslängden ökar och läkemedelsanvändningen blir större. Allt fler äldre har fler än fem tabletter dagligen vilket definieras som polyfarmaci. Fler läkemedel kan öka risken för biverkningar och interaktioner. Studiens syfte är därför att belysa och kartlägga polyfarmacins påverkan på den äldre patientens livskvalitet. Livskvalitet handlar om individens upplevda hälsa och hur hälsa och lidande kan påverka den enskilda människan. För att besvara syftet har en litteraturstudie valts att göras där kvalitativa och kvantitativa studier sammanfattas och diskuteras fram till en ny slutsats. I resultatet framkom fyra teman: ”Polyfamracins påverkan på livskvaliteten hos äldre patienter”, ”Hälso -och sjukvårdens tillgänglighet”, "Ekonomisk påverkan” och ”Patientens upplevelse”. Under tema ett och två framkom även två subteman vardera. I resultatet framkommer det att polyfarmacin har en påverkan på den äldre patientens livskvalitet. Men även information och kommunikation är bristande mellan patienterna och sjukvården. Studien menar därför att polyfarmacin bör minskas för att den äldre patienten ska ha en god livskvalitet. Genom att öka kommunikation och information med exempelvis läkemedelsgenomgång kan det bidra till ökad kunskap och en minskning av läkemedelsanvändningen.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system. Omvård-nadsansvariga sjuksköterskor tillhandahöll sammanlagt 134 läkemedelslistor. Resultatet visade på basen av läkemedelslistorna på de fyra äldreboende att dessa låg på signifikant olika nivåer beträffande antalet genomsnittligt förskrivna läkemedel per enhet. Vidare skiljde sig sjuksköterskornas kunskaper om läkemedel för äldre åt och kunskaperna relaterade till prioriteringar av läkemedelsgenomgångar, användning av professionella hjälpmedel samt till vilja till utbildning på egen tid. Vidare hade äldreboenden olika antal fallolyckor och utnyttjade i olika grad sjukhusvård. Antal fallolyckor förklarades av antalet förskrivna läkemedel per boende per dag till 95,2 % och följaktligen antal sjukhusdagar förklarades med antal läkemedel per person per dag till 86,5 % men hjälp av linjär regression, modell Enter. Resultatet diskuterades utgående från Dorothea Orems omvårdnadsteori att den äldre har egenvårdsbehov i egen farmakologisk terapi men saknar egenvårdskapacitet i densamma, vilket innebär att sjuksköterskan har största ansvaret att tolka och förmedla patientens läkemedelsbehov.

Allt fler läkemedel framställs som kan förbättra människors hälsa och bota sjukdomar. Samtidigt ses en ökad förekomst av komplikationer relaterat till läkemedelsanvändning. Främst hos äldre personer som intar flera läkemedel samtidigt, vilket benämns polyfarmaci. En orsak till polyfarmaci är att äldre ofta har flera sjukdomar som kräver medicinsk behandling. Andra orsaker är bristande rutiner för uppföljning av läkemedelsordinationer, kombinationsbehandling samt att äldre kan ha olika förskrivare. Med ökad ålder ändras upptag och nedbrytning av läkemedel på grund av åldersrelaterade kroppsliga förändringar. Vissa läkemedel ses som olämpliga för äldre relaterat till detta. I Sverige ses en ökad förekomst av polyfarmaci hos äldre. Sjuksköterskan kan i sin yrkesroll medverka till att identifiera läkemedelsrelaterade problem hos äldre med polyfarmaci.

Andelen äldre ökar snabbt i Sverige. Äldre människor lider ofta av flera sjukdomar och läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos dessa individer. På grund av åldersförändringar i alla organ samt ökad användning av läkarordinerade, receptfria samt naturläkemedel är risken stor för denna grupp att drabbas av läkemedelsrelaterade problem i form av biverkningar och interaktioner. Polyfarmaci, det vill säga övermedicinering, ökar denna risk ytterligare och är en vanlig orsak att äldre patienter söker vård. Polyfarmaci är därmed en riskfaktor för äldres hälsa och har negativ inverkan på flera av kroppens funktioner. Syftet med denna litteraturstudie, som omfattar 14 vetenskapliga artiklar, är att belysa hur polyfarmaci kan påverka nutritionsstatus hos äldre. Vid granskning av forskning i ämnet identifierades multipla faktorer vilka påverkas av polyfarmaci och har betydelse för uppkomsten av malnutrition. Dessa faktorer var försämrat intag av vitaminer och näringsämnen, xerostomi (muntorrhet), smaknedsättning, aptitlöshet och obstipation. Slutsatsen som drogs var att polyfarmaci direkt eller delvis kunde kopplas till försämrad nutritionsstatus hos äldre. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Introduction:  If a person uses many different drugs at the same time it can be termed “polypharmacy”. Polypharmacy is mostly seen in the elderly and often associated with negative aspects of drug treatment. Some negative consequences of using many drugs are a higher risk of drug-drug interactions and side effects and a lower patient compliance. The number of drugs defining polypharmacy can vary. But what does the number really tell? Aim:  The aim of this work is to get a better picture of the medication of the elderly in Sweden and Germany. Which are the most common drugs used by the elderly with excessive polypharmacy (use of 10 or more drugs) in Sweden and Germany? Materials and Methods: A cross-sectional observational study was done using individual based drug dispensing data on elderly 65 years and older from the Swedish Prescribed Drug Register (1,4 million elderly) and Germany’s (AOK) drug register (5,3 million elderly). Period prevalence for the time interval October to December 2010 was calculated. Results:  Many interesting differences were found comparing the drug treatment of the elderly with excessive polypharmacy in Sweden and Germany. In Sweden the most common drugs for this population were paracetamol (56%), acetylsalicylic acid (52%) and furosemide (42%), in Germany the use of torasemide (35%), simvastatin (35%) and pantoprazole (33%) dominated. Differences between the countries can partly depend on how common a disease is in a country, but also which drugs are available as OTC-drugs, the availability of guidelines/formularies and how physicians in a country follow them and differences in the availability of drugs in the market. Conclusions:  When assessing drug use in terms of polypharmacy, the focus should not lie on the amount of drugs; the importance is which drugs are administered. Through international comparisons strengths and weaknesses of different countries’ drug treatment of the elderly can be found. The countries should support each other and make interventions. Hopefully a better drug treatment will be reached.

Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med polyfarmacihos äldre personer. Litteraturstudien gjordes med beskrivande design. Datainsamling viadatabaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 kvantitativa artiklar. Resultatetvisade att det fanns samband mellan polyfarmaci och flera specifika omvårdnadsproblembland äldre personer. Det omvårdnadsproblem som förekom mest bland de artiklar somstuderades var fall och frakturer. Det framkom att antalet använda läkemedel kundeidentifieras som en riskfaktor för fall och fraktur, men även att läkemedelstyp kunde påverka.Resultatet visade också att yrsel och balanssvårigheter kunde ha ett samband medpolyfarmaci. Andra omvårdnadsproblem som kunde kopplas samman med polyfarmaci varförsämrad nutritionsstatus, så som viktnedgång och undernäring. Det fanns också en kopplingmellan gastrointestinala problem och användandet av många läkemedel. Slutsatsen var att detfanns samband mellan polyfarmaci och flera omvårdnadsproblem bland äldre personer. Totaltfyra kategorier av omvårdnadsproblem identifierades utifrån de studerade artiklarna: fall ochfraktur, försämrad nutritionsstatus och malnutrition, mag- och tarmproblematik samt yrseloch balanssvårigheter. / The aim was to describe the nursing problems that may arise in connection withpolypharmacy in the elderly. The literature review was done with descriptive design. Datacollection through PubMed and Cinahl. The result was based on 12 quantitative articles. Theresults showed that there was a correlation between polypharmacy and several specificnursing problems among older people. The nursing problems that occurred most among thestudied articles were falls and fractures. It was revealed that the number of used medicinescould be identified as a risk factor for falls and fractures, but also drug type could influence.The results also showed that dizziness and balance problems could be associated withpolypharmacy. Other nursing problems that could connect with polypharmacy was impairednutritional status, such as weight loss and malnutrition. There were also a connection betweengastrointestinal problems and usage of many drugs. The conclusion was that a correlationbetween polypharmacy and several nursing problems among older people were found. A totalof four categories of nursing problems were identified in the studied articles: falls andfractures, impaired nutritional status and malnutrition, gastrointestinal problems, dizzinessand balance problems.

Abstract (Sammanfattning) Bakgrund: Polyfarmaci är ett växande problem i samhället för den äldre personen. Äldre personer har en ökad känslighet för läkemedel på grund av åldersförändringar, vilket leder till en ökad risk för läkemedelsrelaterade problem som biverkningar och interaktioner. Tidigare studier visar att läkemedelsrelaterade problem kan misstolkas som nytillkomna sjukdomssymtom vilket leder till ytterligare läkemedelsförskrivningar. Läkemedelsgenomgångar är ett viktigt redskap för att säkerställa en patientsäker läkemedelshantering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda den äldre personen med polyfarmaci inom hemsjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex sjuksköterskor inom hemsjukvården. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter är att polyfarmaci är vanligt i dagens samhälle.  Sjuksköterskorna menade att ibland sätts det in läkemedel för biverkningarna och det kan vara svårt att urskilja biverkningar från grundsymtom. Sjuksköterskorna berättar att läkemedelsgenomgångar kan hjälpa den äldre personen att minska sina långa läkemedelslistor. Sjuksköterskorna menade att de och läkare skulle behöva mer kunskap om polyfarmaci och se polyfarmaci som ett symtombild.  Slutsatser: Det behövs mer kunskap om polyfarmaci och samverkan emellan de olika vårdgivarna för att kunna genomföra läkemedelsgenomgångar och ha en patientsäker vård.