Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system. Omvård-nadsansvariga sjuksköterskor tillhandahöll sammanlagt 134 läkemedelslistor. Resultatet visade på basen av läkemedelslistorna på de fyra äldreboende att dessa låg på signifikant olika nivåer beträffande antalet genomsnittligt förskrivna läkemedel per enhet. Vidare skiljde sig sjuksköterskornas kunskaper om läkemedel för äldre åt och kunskaperna relaterade till prioriteringar av läkemedelsgenomgångar, användning av professionella hjälpmedel samt till vilja till utbildning på egen tid. Vidare hade äldreboenden olika antal fallolyckor och utnyttjade i olika grad sjukhusvård. Antal fallolyckor förklarades av antalet förskrivna läkemedel per boende per dag till 95,2 % och följaktligen antal sjukhusdagar förklarades med antal läkemedel per person per dag till 86,5 % men hjälp av linjär regression, modell Enter. Resultatet diskuterades utgående från Dorothea Orems omvårdnadsteori att den äldre har egenvårdsbehov i egen farmakologisk terapi men saknar egenvårdskapacitet i densamma, vilket innebär att sjuksköterskan har största ansvaret att tolka och förmedla patientens läkemedelsbehov.

The problem with which this investigation is concerned is that of determining the drug knowledge levels and attitudes toward drug abuse of fifth and sixth grade schoolchildren.

This study is concerned with drug knowledge and drug abuse attitudes of a sample of pre-adolescent schoolchildren, 90 from an urban community and 204 from two rural communities. The seven hypotheses tested compared drug knowledge levels and drug abuse attitudes with the variables of community of residence, sources of information, racial identity, acquaintance with drug users, and church affiliation. High levels of drug knowledge were found to be related to rural residence, perceived parental disapproval of drug use, frequency of church attendance, and, to a minor degree, to acquaintance with peer group drug users. The sample held negative views of drug abuse and intolerant drug attitudes correlated significantly with rural residence, parental interest in talking about drugs, church affiliation, and frequency of church attendance. High drug knowledge levels and intolerant drug abuse attitudes were related to only the .20 level of significance.

The purpose of this study has been to examine what attitudes young adults have on drugs by problematizing what influence education might have on potential drug use. Furthermore, the study wants to scrutinize how primary schools use Alcohol, Narcotics. Doping, Tobacco teaching (ANDT).   The method used for acquiring empirical data constituted of two focus groups with a total of ten young adults and a survey with twelve primary school principals. The conversations from the focus groups were recorded, transcribed and analyzed thematically which resulted in four different themes.   The results demonstrate that the respondents have shaped their attitudes on drugs through their parents during their upbringing. Furthermore, the results display how attitudes on drugs might be influenced by peer pressure. However, teaching in school did not show any correlation to the respondents’ attitudes.   The conclusion of the study is that knowledge about drugs in general might result in a better understanding about the consequences, for instance how drug use damages the body and might create an addiction. The study shows that the attitudes among young adults are shaped under influence of several factors and arenas, but that further research on the topic is still needed for the public health.