SAMMANFATTNING Polyfaramaci är ett stort problem bland äldre inom Sverige och internationellt inom hälso- och sjukvården. I Sverige har Socialstyrelsen kommit ut med en rekommendation om att läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla över 75 års ålder årligen eller patienter som har fler än fem läkemedel (Socialstyrelsen, 2015c). När människan åldras medför det att risken för sjuklighet ökar. Detta i kombination med det naturliga åldrandet medför att risken för oönskade biverkningar och interaktioner ökar. Även följsamheten till den farmakologiska behandlingen minskar på grund av polyfarmaci. Den äldre populationen drabbas av sjukdomar som i många fall kan behandlas farmakologiskt. Genom forskning inom det medicinska området har man utvecklat läkemedel och därigenom fått bättre behandlingsmöjligheter för sjukdomar som drabbar äldre (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009). I förlängningen leder detta till att de äldre konsumerar fler läkemedel än yngre människor vilket benämns som polyfarmaci. Polyfarmaci innebär att en person behandlas med fem eller fler läkemedel. Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av polyfarmaci för den äldre människan inom äldrevården. Studiens resultat visade att konsumtionen av olämpliga läkemedel bland de äldre patienterna är hög, enligt Beers Criteria. Studieresultatet visade även att den äldre personen med förekomst av polyfaramci löpte högre risk för interaktioner, biverkningar, fall, sjukhusinläggningar, smärtor, förvirring, diarré, förstoppning, blödningar, depression, muntorrhet samt att de äldre hade en sämre följsamhet till läkemedelsbehandlingar. Det är viktigt att all personal kring de äldre patienterna, speciellt sjuksköterskan är insatta i åldersförändringar hos den äldre personen och har god kunskap inom farmakologi. Slutsatsen kan dras att mer forskning kring konsekvenser av polyfarmaci för den äldre sköra människan krävs. Samtidigt som det behövs utbildning av sjuksköterskor i ämnet farmakologi rent allmänt rörande interaktioner, biverkningar samt olämpliga läkemedel. Specialistsjuksköterskan har ett helhetsperspektiv av patienten; uppföljningar av läkemedelsbehandlingar och bedriver även en personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: I det naturliga åldrandet sker det förändringar med kroppen som påverkar den äldres dagliga liv. I åldrandet tillkommer ofta sjukdomar som kräver behandling i form av läkemedel. Termen polyfarmaci används vid användning av flera läkemedel inom vetenskapen. Läkemedel är idag den vanligaste behandlingsformen som kan bidra till både positiva och negativa konsekvenser hos den äldres hälsa. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsproblem vid polyfarmaci hos äldre. Metod: En litteraturöversikt utfördes över 11 kvantitativa artiklar som söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och MedLine. Sökorden som bland annat användes var polyfarmaci, äldre, riskfaktorer och omvårdnad. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sjuksköterskan Carnevalis (1996) modell som handlar om omvårdnadsdiagnostik. Resultat: Ur de valda artiklarnas resultat framkom det fyra huvudkategorier: 1) fall och fallrisk som berör hur den äldres risk för fall ökar vid intag av många läkemedel och vad konsekvensen av detta leder till. 2) Bristande följsamhet belyser orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs av varken patienter eller vårdpersonal. 3) Nutritionsstatus och malnutrition berör hur polyfarmaci kan påverka den äldres nutritionsstatus och att en följd av detta kan leda till malnutrition och andra konsekvenser. Den sista huvudkategorin som är 4) funktionsnedsättning berör hur polyfarmaci kan påverka den äldres funktionsförmåga i dagligt liv. Diskussion: En svårighet som framkommer är att definitionen för polyfarmaci inte är helt fastställd. Trots detta framkommer det omvårdnadsproblem som har samband med läkemedel men som även kan korrelera med multisjuklighet som är vanligt förkommande i och med det naturliga åldrandet. / Background: In the natural aging process, changes occur in the body that affect the elderly person's daily life. Aging often leads to diseases that require treatment in form of drugs. The term polypharmacy describes the use of multiple drugs. Medications are the most common form of treatment and may contribute to both positive and negative effects on elderly’s health. Aim: The aim was to illuminate nursing problems in elderly regarding polypharmacy. Method: A literature review was performed based on 11 quantitative scientific articles. Databases used were Cinahl, PubMed and MedLine. Among the keywords used were polypharmacy, aged, risk factors and nursing. The theoretical framework was nurse Carnevali’s model (1996) dealing with nursing diagnosis. Results: From the selected articles’ results revealed four main categories were: 1) fall and risk of falling, which relate to how the elderly’s risk of falling increases with intake of many medications and its consequences, 2) non- adherence highlights the reasons why prescriptions are not followed neither by patients nor healthcare professionals. 3) Nutritional status and malnutrition concerns how polypharmacy can affect the elderly’s nutritional status and as a consequence lead to for example malnutrition, and 4) functional decline and the elderly’s (dis)ability to function in daily life is the last major category that could be affected by polypharmacy. Discussion: A difficulty that emerges from the literature is that the definition of polypharmacy is not identified. Despite this, it appears the nursing problems related to drugs can also correlate with multimorbidity which is common in the natural aging process.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar och äldre personer använder allt fler läkemedel. Med stigande ålder sker kroppsliga förändringar vilket ökar risken för läkemedelsbiverkningar/-interaktioner. Dessa läkemedelsrelaterade problem kan minska livskvaliteten för äldre personer men sjuksköterskor/distriktssköterskor kan med rätt kunskaper och genom att arbeta tvärprofessionellt bidra till att minska problemen. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor och distriktssköterskor inom hemsjukvård uppfattar kunskaper om läkemedel samt det tvärprofessionella arbetet kring läkemedel. Metod: Studien hade en kvantitativ design och genomfördes som en enkätstudie riktad till sjuksköterskor/distriktssköterskor inom hemsjukvård. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS 22. För korrelationer användes Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s rangsummetest och Spearman´s rangkorrelation. Resultat: Deltagarna ansåg att läkemedelskunskaper var viktiga men att det var svårt att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Distriktssköterskorna kände sig säkrare på läkemedelsrelaterade frågor efter sin utbildning. Deltagarna ansåg att det fanns otillräckligt med tid avsatt med läkare och omvårdnadspersonal för att diskutera läkemedelsrelaterade frågor. De kände sig trygga med att omvårdnadspersonal tog kontakt vid läkemedelsrelaterade problem men upplevde att det var svårt att få tag på läkare tillräckligt snabbt. Konklusion: För att minska läkemedelsrelaterade problem inom hemsjukvården finns behov av ökade läkemedelskunskaper hos sjuksköterskor/distriktssköterskor samt ökat samarbete med läkare och omvårdnadspersonal. / Background: Average life span in Sweden is increasing and elderly use more and more medication. With age, alterations in body constitution take place, leading to an increased risk of adverse drug reactions. These drug related problems can decrease quality of life for elderly people but with right knowledge and by working multidisciplinary nurses/district nurses can decrease them. Aim: The aim was to study how nurses and district nurses within home nursing view drug knowledge and multidisciplinary work on drugs. Metod: A quantitative design was used and the study was conducted as a questionnaire survey, adressed to nurses/district nurses within home nursing. Data was analysed using the statistics software of SPSS 22. Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s sign-rank test and Spearman´s rho were used to find statistical correlations. Results: The participants considered drug knowledge to be important but found it hard to identify drug related problems. The district nurses felt more secure in drug related issues after graduation. The participants considered that the amount of time scheduled with physicians and nursing assistants to discuss drug-related matters were insufficient. They felt confident in that nursing assistants would contact them in event of adverse drug reactions but stated it was hard to reach physicians quickly enough. Conclusion: To decrease drug related problems within home nursing there is need for increased drug knowledge amongst nurses/district nurses as well as an increased cooperation with physicians and nursing assistants.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos äldre. Läkemedelsanvändningen har varit störst bland personer på särskilda boenden och multisjuka äldre i ordinärt boende som i snitt använder 7–12 läkemedel per person. En av tio akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror helt eller delvis på läkemedelsbiverkningar. Läkemedelsanvändningen av äldre behöver förbättras avsevärt då läkemedelsrelaterade problem orsakar onödigt lidande. Genom att sammanställa hur det ser ut i den generella befolkningen ökar sjuksköterskans kunskap om hur det ser ut och kan på så sätt sätta det i perspektiv när hon träffar patienter i vården. Sjuksköterskan har här en unik position att främja säker vård och effektiv läkemedelsanvändning i den äldre befolkningen. Syfte: Syftet var att beskriva läkemedelsanvändningen hos män och kvinnor 60 år och äldre från Swedish National Study On Aging And Care (SNAC- Blekinge (SNAC-B).  Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på data från SNAC Blekinge (n=1402). Data har analyserats deskriptivt som innebär ett beskrivande tillvägagångssätt. Statistik har använts för att bearbeta data. Resultat: Bland kvinnor var medelsanvändningen av läkemedel 4,3 per person och för män 3,4 per person. Medan medelvärdet totalt var 3,9 antal läkemedel per person. Således använder kvinnor i snitt 0,9 fler läkemedel än män. Läkemedelsanvändningen ökar från 60 år för att sedan avta hos de som är 90 år och äldre. Läkemedelsanvändningen bland de äldre sträckte sig mellan 0–19 läkemedel per person. De läkemedelshuvudgrupper som användes mest var läkemedel vid sjukdomar i matsmältningsorgan och ämnesomsättning, blod och blodbildande organ, hjärta och kretslopp och nervsystemet. De enskilda läkemedel som användes mest var Acetylsalicylsyra, Furosemid, Digoxin, Atenolol och Metoprolol och Paracetamol. Slutsats: Användning av flera läkemedel är vanligt i den äldre generella befolkningen. Kartläggning om hur äldres läkemedelsanvändning ser ut i SNAC-Blekinge ger sjuksköterskan en unik möjlighet till kunskap om hur läkemedelsanvändningen ser ut i den generella befolkningen. Denna kunskap kan sjuksköterskan applicera i olika omvårdnadskontexter för att kunna arbeta med säker vård, minska felbehandlingar samt rapportera fel och brister och på så vis minska lidandet för den äldre patienten.

Abstrakt Bakgrund: Läkemedelsrelaterade problem, LRP, framför allt hos personer med polyfarmaci, leder till allvarliga konsekvenser såsom sjuklighet, dödlighet och ökade ekonomiska kostnader. Elektroniskt expertstöd, EES, är ett beslutsstödsystem som har utvecklats för att stödja farmaceuter på öppenvårdsapotek till att identifiera och åtgärda potentiella LRP vid receptexpeditioner. Syftet med denna studie är att undersöka om användning av EES vid receptexpeditioner kommer att leda till fler identifierade och åtgärdade verkliga LRP. Metod: För två grupper av polyfarmaci apotek-kunder expedierades recept med och utan EES-kontroll. En dokumentationsmall användes för dokumentering av uppgifter. Insamlade resultat organiserades och analyserades statistisk med Excell. Resultat: Mellan antal patienter med minst 1, 2 eller 3–5 LRP var det inte någon statistisk signifikant skillnad dock totalt sett var det en signifikant skillnad som förklaras av skillnader i antal kunder med minst 3–5 LRP men även de med 2 LRP. Fler LRP både i antal och typ identifierades hos försöksgruppen med EES-kontroll. Andel åtgärdade och lösta LRP var också större för samma grupp. Diskussion: Trots att andelen kunder med minst ett verkligt LRP var mindre för försöksgruppen var andelen identifierade LRP hos denna grupp betydlig större. konklusion: Vi antog att andel kunder med minst ett identifierad LRP skulle öka med 20 % med EES stöd vid receptexpeditioner. Detta skedde inte. Däremot ökade antalet identifierade LRP vilket i sin tur orsakade att fler LRP åtgärdades och löstes. / AbstractBackground: Drug-related problems (DRP) lead to serious consequences such as morbidity, mortality and increased economic costs, especially when it comes to people with polypharmacy. Electronic expert support system (EES) is a decision support system that has been developed to help pharmacists in community pharmacies to identify and rectify potential DRPs in prescription dispensing. The purpose of this study is to investigate whether the use of the EES in prescription expeditions will lead to more identified and corrected real LRPs. Method: prescriptions were dispensed with and without EES control for two groups of polypharmacy pharmacy-customers. A documentation template was used for documentation of data. Collected results were organized and analyzed statistically with Excell Result: Between the number of patients with at least 1, 2 or 3–5 DRP, there was no statistically significant difference, however overall, there was a significant difference that was explained by differences in the number of customers with at least 3–5 DRP but also those with 2 DRP. More DRPs in both number and type were identified by the trial group with EES control. The proportion of rectified and solved DRPs was also larger for the same group. Discussion: Despite the fact that the proportion of customers with at least one real DRP was smaller for the experimental group, the proportion identified by DRP of this group was significantly larger. Conclusion: We assumed that the proportion of customers with at least one identified DRP would increase by 20% with EES support in prescription dispensing. This did not happend. On the other hand, the number of identified DRPs increased, which in turn caused more DRPs to be rectified and resolved.

Bakgrund: Polyfarmaci hos äldre är ett av vårdens stora problemområden. Många äldre patienter är missnöjda med det höga antalet tabletter de konsumerar. Polyfarmaci kan leda till negativa konsekvenser som exempelvis fall, konfusion och sjukhusinläggningar. Sjuksköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet för konsekvenserna av polyfarmaci.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att förebygga konsekvenser av polyfarmaci hos äldre patienter.Metod: En litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ design. Litteraturöversikten inkluderade tolv vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2011–2021. Data inhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Innehållsanalysen genomfördes med Fribergs metod.Resultat: Första huvudkategorin blev läkemedelsgenomgångar med underkategorierna uppdaterad läkemedelslista och att ändra rutiner för förskrivning av läkemedel. Andra huvudkategorin blev multiprofessionellt arbete. Tredje huvudkategorin blev farmakologisk kunskap vars underkategorier blev vikten av att ha goda kliniska kunskaper och välinformerade patienter.Slutsats: Polyfarmaci är ett komplext problem som i många fall inte kan undvikas. Däremot kan det förebyggas med hjälp av läkemedelsgenomgångar, multiprofessionellt arbete och sjuksköterskans farmakologiska kunskap.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och för äldre är läkemedelsbiverkningar ett vanligt problem som ger ökad sjuklighet, ohälsa och dödlighet. Ofta är de läkemedel som orsakar allvarlig läkemedelsrelaterad ohälsa vanligt förekommande, biverkningarna är välkända och går att förebygga. Distriktssköterskan är en viktig del i det förebyggande arbetet genom läkemedelsgenomgångar, utbildning och kunskap som ger goda förutsättningar för att effektivt förebygga läkemedelsrelaterad ohälsa och öka patientsäkerheten. Syfte: var att beskriva läkemedelsförskrivningen hos den äldre befolkningen i Blekinge under perioden 2001–2015. Metod: Studien gjordes i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Den hade kvantitativ design med tre tvärsnitt mellan 2001–2015 och inkluderade äldre personer 65 år eller äldre. Analysen gjordes deskriptivt och för att se signifikant skillnad i medelantal förskrivna läkemedel genomfördes t-test. Resultat: Den äldre befolkningen hade i snitt lika många förskrivna läkemedel 2001–2015, äldre utan läkemedel ökade procentuellt från 2001–2015 och för äldre med läkemedel syntes en ökad förskrivning. Mellan åldersgrupperna fanns en statistiskt signifikant skillnad i medelvärdet av förskrivningar vid alla tre tidpunkterna, detta fanns mellan könen vid första tvärsnittets tidpunkt, 2001–2003, men kunde inte påvisas vid de två andra tvärsnitten. De fem mest förskrivna läkemedelsgrupperna var samma vid alla tre tidpunkterna. Slutsats: Antal förskrivningar visade sig vara konstant, men andelen äldre utan läkemedel ökade och hos äldre med läkemedel ökade förskrivningarna. Äldre äldre visade sig ha en ökad förskrivning jämfört med yngre äldre, det fanns även en skillnad i förskrivningar mellan könen 2001–2003, för att sedan jämnas ut.

The prediction of polypharmacy side effects is crucial to reduce the mortality and morbidity of patients suffering from complex diseases. However, its experimental prediction is unfeasible due to the many possible drug combinations, leaving in silico tools as the most promising way of addressing this problem. This thesis improves the performance and robustness of a state-of-the-art graph convolutional network designed to predict polypharmacy side effects, by feeding it with complexity properties of the drug-protein network. The modifications also involve the creation of a direct pipeline to reproduce the results and test it with different datasets. / För att minska dödligheten och sjukligheten hos patienter som lider av komplexa sjukdomar är det avgörande att kunna förutsäga biverkningar från polyfarmaci. Att experimentellt förutsäga biverkningarna är dock ogenomförbart på grund av det stora antalet möjliga läkemedelskombinationer, vilket lämnar in silico-verktyg som det mest lovande sättet att lösa detta problem. Detta arbete förbättrar prestandan och robustheten av ett av det senaste grafiska faltningsnätverken som är utformat för att förutsäga biverkningar från polyfarmaci, genom att mata det med läkemedel-protein-nätverkets komplexitetsegenskaper. Ändringarna involverar också skapandet av en direkt pipeline för att återge resultaten och testa den med olika dataset.

Background: Medications are used to treat, cure, or relieve symptoms of diseases, but there is a risk with the use of medications. Drug-related-problems are known to increase morbidity and mortality. Incorrect medical list and discrepancies in these lists can lead to drug-related problems as side effects, hospitalization, non-compliance, drug interactions and overtreated or undertreated patients. Discrepancies can be for example: more prescriptions than necessary, outdated prescriptions, i.e., medicines that will not be used, prescriptions with incorrect dosing and missing prescriptions i.e., medicines used by patients that cannot be seen in the medication list. Purpose:  The aim of this study was to investigate discrepancies in the Swedish prescription list "My saved prescriptions at the pharmacy". The secondary aim was to investigate how common it is to use this prescription list or the dosage label on the medicine packaging to know which medicines to use and which dosage. Methods: The data collection was performed by four pharmacy students at seven pharmacies in Sweden over a period of three weeks during Jan-Feb. 2021 where the prescription list was investigated together with patients to identify any discrepancies. The study included patients who was over 18 years old, spoke Swedish, had three or more prescribed drugs, and agreed to participate.  Results A total of 215 patients were interviewed, where 61% had one or more discrepancies in their medication list. A total of 1717 prescriptions were analyzed, of which 10% were double prescriptions (n = 167), 8% outdated prescriptions (n = 141) and 3% prescriptions with the wrong dosage (n = 42). When analyzing the primary sources of information used by patients to know which medicine to use, the printout of the list "my saved prescriptions at the pharmacy” dominated (n = 72).  Most used information source to know drug dosage was the dosage label on the medicine packaging (n = 112). Conclusions: It is important to have an updated and correct information in the medication list, to prevent drug-related-problems caused by discrepancies. It becomes even more important when we see that the medication list "My saved prescriptions at the pharmacy" and dosage label (containing the same information in the medication list), are the most used primary sources by patients to know which drug to use and in what dosage. Finally, results show a relationship between the number of prescribed drugs and the number of discrepancies that occur, and therefore we see more discrepancies in elderly patients who are usually ill and are being treated for several diseases.  There are opportunities for further research to study e.g., which drug-related-problems are caused by discrepancies in the medication list as well as the degree of danger in these problems. / Användning av läkemedel som avses behandla, lindra eller bota sjukdomar kan i vissa fall utgöra en risk för patientens hälsa. Läkemedelsrelaterade problem p.g.a. felmedicinering står för en stor andel av morbiditeten och mortaliteten bland patienter. En bidragande orsak är ofullständig information i patientens läkemedelslista.   Syftet med studien var att undersöka antalet avvikelser som förekommer i receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Studiens sekundära syfte var att undersöka vilka informationskällor som användes av patienter för att veta vilka läkemedel som ska adminstreras och i vilken dos dosering.  Studiens metod var att intervjua patienter som kom till apoteket för att hämta ut läkemedel till sig själva och uppfyllde inklusionskriterierna för att delta i studien. Studien utfördes av fyra farmaceutstudenter på sju olika apotek i fyra olika städer i Sverige som tillsammans med patienter gick igenom receptlistan för att identifiera avvikelser.  Resultatet blev totalt 1717 recept som studerades varav 21% hade avvikelser. Av recepten var 10% dubbla recept (n = 167), 8% inaktuella recept (n = 141) och 3% recept med fel dosering (n = 42). Vid analys av primära informationskällor som används dominerade utskrift av listan ”Mina sparade recept på apoteket” (n = 72) resp. doseringsetiketten på läkemedelsförpackningen (n = 112).  Resultaten visade även ett samband mellan ökade antal läkemedel och antalet avvikelser.  Avvikelser i läkemedelslistan Mina sparade recept är vanligt förekommande därmed är listan inte alltid aktuell. Det är vanligt att denna lista och doseringsetikett på läkemedels-förpackningar används som primära källor av patienter under deras behandlingstid vilket kan innebära en risk för läkemedelsrelaterade problem. En gemensam nationell läkemedelslista är en möjlig lösning till att förebygga läkemedelsrelaterade problem orskade av infromationsbrist i läkemedelslistor. Det är dock nödvändigt med läkemedelsgenomgångar för att bibehålla uppdateringen av listan.