• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Factors Influencing Physicians' Willingness to Substitute Generics For Brand-Names when Prescribing Antimicrobial Drugs

Howard, Robert E. 24 April 1997 (has links)
Physicians often continue to prescribe brand-name drugs to their patients even when less expensive generic equivalents are available. In a 1994 study, Judith Hellerstein advances two hypotheses to explain this behavior. First, doctors may consciously conclude that certain brand-name drugs impart a relative therapeutic benefit that outweighs their higher cost. Second, physicians may choose to prescribe brand-name drugs without evidence of therapeutic superiority if neither they nor their insured patients bear the increased cost of these drugs. The second hypothesis implies that moral hazard is evident in physicians' prescribing behavior. Hellerstein's findings support neither hypothesis, but her estimation equation does not explicitly capture the effects of brand-name/generic price differentials and information diffusion on the probability of generic prescription. The author adapts Hellerstein's theoretical model to a modified estimation equation that incorporates these effects and uses it to create new estimates based on data on antimicrobial prescriptions from the 1994 National Ambulatory Medical Care Survey (NAMCS). Unexpectedly, the results appear to affirm both hypotheses. The evidence for moral hazard is particularly strong, as self-paying patients are significantly more likely than patients with Medicare or private insurance to be prescribed the generics that are cheapest relative to their brand-name counterparts. The author also finds that certain popular antimicrobial drugs such as amoxicillin and sulfamethoxazole/trimethoprim are prescribed in the same form (generic or brand-name) by most doctors to most patients. The market power exhibited by these preferred forms leads the author to conclude that they are "brands" in the economic sense. / Master of Arts
2

Förändringar i läkemedelsförskrivningen hos den äldre befolkningen i Bleinge under perioden 2001-2015. : En studie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care - SNAC

Stefanowicz Kostic, Maja, Bodin - Jakobsson, Sofie January 2020 (has links)
Bakgrund: Andelen äldre ökar och för äldre är läkemedelsbiverkningar ett vanligt problem som ger ökad sjuklighet, ohälsa och dödlighet. Ofta är de läkemedel som orsakar allvarlig läkemedelsrelaterad ohälsa vanligt förekommande, biverkningarna är välkända och går att förebygga. Distriktssköterskan är en viktig del i det förebyggande arbetet genom läkemedelsgenomgångar, utbildning och kunskap som ger goda förutsättningar för att effektivt förebygga läkemedelsrelaterad ohälsa och öka patientsäkerheten. Syfte: var att beskriva läkemedelsförskrivningen hos den äldre befolkningen i Blekinge under perioden 2001–2015. Metod: Studien gjordes i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Den hade kvantitativ design med tre tvärsnitt mellan 2001–2015 och inkluderade äldre personer 65 år eller äldre. Analysen gjordes deskriptivt och för att se signifikant skillnad i medelantal förskrivna läkemedel genomfördes t-test. Resultat: Den äldre befolkningen hade i snitt lika många förskrivna läkemedel 2001–2015, äldre utan läkemedel ökade procentuellt från 2001–2015 och för äldre med läkemedel syntes en ökad förskrivning. Mellan åldersgrupperna fanns en statistiskt signifikant skillnad i medelvärdet av förskrivningar vid alla tre tidpunkterna, detta fanns mellan könen vid första tvärsnittets tidpunkt, 2001–2003, men kunde inte påvisas vid de två andra tvärsnitten. De fem mest förskrivna läkemedelsgrupperna var samma vid alla tre tidpunkterna. Slutsats: Antal förskrivningar visade sig vara konstant, men andelen äldre utan läkemedel ökade och hos äldre med läkemedel ökade förskrivningarna. Äldre äldre visade sig ha en ökad förskrivning jämfört med yngre äldre, det fanns även en skillnad i förskrivningar mellan könen 2001–2003, för att sedan jämnas ut.
3

Fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva Fysisk aktivitet på recept till personer med funktionsnedsättning : En kvalitativ intervjustudie

Eliasson Skoglar, Christina, Lindeberg, Jens-Olof January 2019 (has links)
Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva, upplever sämre livsvillkor och mindre delaktighet än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) uppvisar evidens och utvecklingspotential för att öka fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialstyrelsen behöver antalet förskrivna FaR öka för särskilda utsatta grupper. Således behövs mer kunskap om fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva av FaR till personer med funktionsnedsättningar och därigenom stödja beteendeförändring. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) till personer med funktionsnedsättning med fokus på hur de stödjer beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och deskriptiv design, där induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Analysen gav tolv underkategorier fördelade på fyra kategorier: Att beakta skäl till förskrivning och beteendeförändring, Att skapa förståelse för förskrivningen hos brukare och nätverk, Att hitta fungerande aktivitet samt Att stödja en beteendeförändring. Genom dessa beskrev fysioterapeuterna sina erfarenheter. Slutsats: Fysioterapeuternas erfarenheter av att förskriva FaR till personer med funktionsnedsättning och därigenom stödja beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå, beskrev en utmanande och komplex uppgift. Omgivningsrelaterade faktorer som ekonomi och aktivitetsutbud kan ibland hindra förskrivning och beteendeförändring hos brukare, trots att fysioterapeuterna skapat förutsättningar. Detta kan försvåra uppgiften att stödja en marginaliserad grupp till ökad fysisk aktivitet. / Background: Individuals with disabilities are less physically active, report lower  life conditions and a lower participation then the rest of the population. Physical activity on prescription (PAP) show a high degree of evidence and potential for development to improve the physical activity among people with disabilities. The amount of PAP within vulnerable groups needs to increase according to the National guidelines from the National board of Health & Welfare. Therefore more knowledge are needed about physiotherapist’s experiences of prescribing PAP to support behavior change for individuals with disabilities. Aim: The aim was to explore physiotherapist’s experiences of prescribing physical activity on prescription (PAP) for individuals with disabilities with the focus on behavior change towards increased physical activity. Method: A qualitative, semi structured interview study with descriptive design. An inductive, qualitative content analysis were used when analyzing the material. Result: The analysis resulted in twelve subcategories divided into four main categories: Reasons considered when prescribing and for behavior change, To create understanding among patients and their community about the prescription, To find a suitable activity and last To support behavior change. The physiotherapist’s within the study used these categories to depict their experiences. Conclusion: The physiotherapist’s experiences when prescribing physical activity on prescription for individuals with disabilities and to support their behavior change towards increased physical activity depicted a challenging and complex task. Environment-related factors such as economy and the availability of activities could hinder the prescription and patient’s behavior change despite preconditions created by the physiotherapist’s. This could hinder the task of supporting a marginalized group towards improvements in physical activity.

Page generated in 0.1251 seconds