Sammanfattning Bakgrund: Förskrivningsrätten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hälso- och sjukvården. Det har framkommit att förskrivningsrätten använts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrätten. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design användes. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral och en distriktssköterskemottagning intervjuades. Resultat: Temat "Distriktssköterskorna är ambivalenta till sin förskrivningsrätt och varierar i synen på möjligheter och utnyttjandegrad" bildades ur sju kategorier. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att det var bra att ha möjligheten att förskriva men möjligheten och graden av utnyttjande varierade. De upplevde att det var meningslöst att förskriva receptfria läkemedel. Brist på uppdatering i förskrivningsrätten och av nya läkemedel försvårar förskrivningen. Distriktssköterskorna uppgav att förskrivningsrätten underlättade arbetet och förkortade vårdkedjan samt stärkte yrkesrollen. De upplevde att deras förskrivning var en stor fördel för patienten. Slutsats : Distriktssköterskorna upplever ambivalens till sin möjlighet att förskriva läkemedel och utnyttjar inte förskrivningsrätten i den utsträckning de skulle kunna. Det kan bero på att de upplever det meningslöst att förskriva receptfria läkemedel och att de inte har möjlighet att uppdatera sin kunskap. Det finns även de som menade att förskrivningsrätten underlättar, stärker yrkesrollen och är en fördel för patienten. Nyckelord: Distriktssköterska, läkemedelsförskrivning, förskrivningsrätt, upplevelser.

No description available.

Prescribing of drugs is an integral component of health care. In ideal situations drug prescribing constitute safe, effective, and inexpensive treatment alternatives for many conditions. However, poor and inappropriate prescribing is associated with illness and increased costs that can have an important impact at population level. Therefore, evaluation of the quality of drug prescribing is an important part of the process to improve quality in health care delivery. "Drug Utilisation 90%" (DU90) is an innovative approach to assess drug prescribing. Using this approach the drugs that represent 90% of the drug prescription/sales volume are identified. The rationale behind the development of DU90 rests on an assumption that a low number of products prescribed is associated with more rational prescribing practices. Furthermore, the approach can be used to asses what proportion of the drugs that represent 90% of the volume is made up by drugs recommended by local drug committees. In this essay, a feasibility study of DU90 is presented. Furthermore, the usefulness of DU90 as an indicator for quality assessment is discussed. It is concluded that DU90 does not directly reflect the quality of prescribing but it seems to be an useful tool in the quality assessment process through indicating areas that need to be analysed in more depth. The approach can be used for exploring drug prescribing data in a rapid, effective and inexpensive way / Läkemedelsförskrivningen är en viktig komponent inom sjukvården. Använd på rätt sätt är den en relativt säker, effektiv och mindre kostsam form av behandling jämförd med andra terapeutiska åtgärder. Utvärderingen av kvaliteten på läkemedelsförskrivningen är en viktig insats eftersom dålig läkemedelsförskrivning kan leda till onödig sjuklighet för patienten och ökade kostnader för samhället. Drug Utilisation 90 % (DU90) är en ny metod för utvärderingen av läkemedelsförskrivningen. Med hjälp av denna metod identifieras de läkemedel som utgör 90 % av förskrivnings/försäljningsvolymen. Konceptet har utvecklats baserat på antagandet att användning av få produkter är associerat med en mer rationell läkemedelsförskrivning. Baserad på DU90 kan även följsamheten till listan på rekommenderade läkemedel som utfärdas periodvis av Läkemedelskommittéerna, utvärderas inom 90 % av förskrivnings-/försäljningsvolymen. I denna uppsats presenteras en pilotstudie av användbarheten av DU90. Vidare diskuteras DU90 som indikator för kvalitetsutvärdering. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att DU90 inte direkt reflekterar kvaliteten på läkemedelsförskrivningen men verkar vara ett användbart verktyg eftersom det kan ge värdefull indikation på terapiområden som behöver vidare analys. DU90 förefaller vara ett snabbt, effektivt och billigt instrument för utvärdering av förskrivningsdata. / <p>ISBN 91-7997-105-9</p>

Farmaceutens uppgift vid läkemedelsexpediering innefattar att kontrollera att receptet är förskrivet enligt godkända premisser. Om problem uppstår behöver farmaceuten ta ställning i om förskrivarkontakt är aktuellt för klargörande och åtgärder. Förskrivare har inte tillgång till patienters fullständiga journaler vilket kan öka risken för att olika typer av problem uppstår vid läkemedelsförskrivning. Sedan monopolet avskaffades har apoteken ökat i antal men antalet farmaceuter per apotek har snarare minskat. Underbemanning och stress kan påverka farmaceutens arbete och därmed medföra en ökad risk för felexpedieringar. Farmaceutens möjlighet till förskrivarkontakt ligger således till grund för en säker läkemedelsanvändning och ökad patientsäkerhet. Syftet med studien var att kartlägga problem som leder till förskrivarkontakt vid läkemedelsexpediering samt kartlägga problem som uppstår i samband med förskrivarkontakt. Studiens metod var att alla farmaceuter (1352) som arbetade på ett öppenvårdsapotek på Apoteket AB fick möjlighet att genomföra en onlinebaserad enkät. En länk till enkäten mejlades ut till alla apotek i Sverige tillsammans med ett följebrev med information om studien. Farmaceuterna hade möjlighet att besvara enkäten mellan 14–29 september 2023.  Resultatet visade att 200 farmaceuter deltog i enkäten. 38,5 % ansåg att fel förskrivet läkemedel genererade förskrivarkontakt varje gång det förekom följt av fel eller oklar dosering (25 %) och  läkemedel som genererar en D interaktion (24,5 %). Respondenterna upplevde att restnoterade läkemedel förekom dagligen (77,5 %) därefter läkemedel som indikerar en C interaktion (61,5 %) och missad läkemedelsförskrivning (41,5 %). Avregistrerade läkemedel (13,5 %), läkemedel som genererar en D interaktion (13 %) och restnoterade läkemedel (12,5 %) var de problem som flest respondenter ansåg tog &gt;30 minuter att lösa med förskrivare. Dessutom var förskrivare inte anträffbara i cirka 50 % av fallen vilket 97 % ansåg. Respondenterna valde att i 58,5 % av fallen återkoppla till patienten när problemet var åtgärdat när förskrivaren inte var anträffbar. 74 % av respondenterna upplevde att tidsbrist utgjorde ett hinder för förskrivarkontakt där 16 % ansåg att det förekom dagligen. Orsaken till tidsbristen ansågs vara underbemanning och högt kundtryck enligt 55 % av respondenterna.  Slutsatsen är att fel förskrivet läkemedel, fel eller oklar dosering och läkemedel som genererar en D interaktion är de tre problemen som oftast leder till förskrivarkontakt. Tidsbrist och svårigheter i att få tag på förskrivaren är problem som uppstår i samband med förskrivarkontakt och påverkas av underbemanning och högt kundtryck. / The pharmacist’s mission at pharmaceutical dispensing includes to verify that the prescription is prescribed in the right way. The pharmacist needs to decide if contact with the prescriber is needed for clarification and actions if a problem occurs. Prescribers don´t have access to the patients complete medical records which can increase the risk of fault at drug prescribing. Since the monopoly was abolished the number of pharmacies has increased while the number of pharmacists has decreased.  Understaffing and stress will affect the pharmacist which can lead to a higher risk of fault at pharmaceutical dispensing. The pharmacist’s possibility to contact the prescriber is needed to ensure a safe drug usage and increased patient safety. Aim: The aim of this study was to assess the problems that leads to contact with the prescriber at pharmaceutical dispensing and also to assess the problems that appears when to contact the prescriber. Method: All pharmacists (1352), that were employed at a pharmacy owned by Apoteket AB, had the opportunity to complete an online survey. A link was provided to all pharmacies in Sweden together with a message containing information about the study. The pharmacists had the opportunity to answer the survey between 14-29 September 2023. The results showed that 200 pharmacists participated in the survey. In this study, 38,5 % considered that faulty prescribed drugs led to contact with the prescriber every time it occurred followed by wrong or unclear dosage (25 %) and drugs that generate a D interaction (24,5 %). The respondents experienced that the backorder drugs occurred daily (77,5 %) then drugs that indicated a C interaction (61,5 %) and missed prescriptions (41,5 %). Non licensed drugs (13,5 %), drugs that give a D interaction (13 %) and backorder drugs (12,5 %) were problems that most pharmacists considered took more than 30 minutes with the prescriber to resolve the problems. The prescriber was not even reachable in about 50 % of the cases which was answered by 97 % of the respondents. The respondents chosed, in 58,5 % of the cases, to reach out to the patient when the problem was resolved with the prescriber. 74 % of the respondents though that lack of time constituted an obstacle prohibiting contact with the prescriber, 16 % thought that this occurred daily. The cause of the lack of time was understaffing and increased number of customers, according to 55 % av the respondents. Conclusion: Prescribing wrong drugs, wrong or unclear dosage and drugs that generate a D interaction were the three most common problems that leads to contact with the prescriber. Lack of time and difficulties to get in contact with the prescriber are problems that appears in connection with the prescriber and was affected by understaffing and increased number of customers.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och för äldre är läkemedelsbiverkningar ett vanligt problem som ger ökad sjuklighet, ohälsa och dödlighet. Ofta är de läkemedel som orsakar allvarlig läkemedelsrelaterad ohälsa vanligt förekommande, biverkningarna är välkända och går att förebygga. Distriktssköterskan är en viktig del i det förebyggande arbetet genom läkemedelsgenomgångar, utbildning och kunskap som ger goda förutsättningar för att effektivt förebygga läkemedelsrelaterad ohälsa och öka patientsäkerheten. Syfte: var att beskriva läkemedelsförskrivningen hos den äldre befolkningen i Blekinge under perioden 2001–2015. Metod: Studien gjordes i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Den hade kvantitativ design med tre tvärsnitt mellan 2001–2015 och inkluderade äldre personer 65 år eller äldre. Analysen gjordes deskriptivt och för att se signifikant skillnad i medelantal förskrivna läkemedel genomfördes t-test. Resultat: Den äldre befolkningen hade i snitt lika många förskrivna läkemedel 2001–2015, äldre utan läkemedel ökade procentuellt från 2001–2015 och för äldre med läkemedel syntes en ökad förskrivning. Mellan åldersgrupperna fanns en statistiskt signifikant skillnad i medelvärdet av förskrivningar vid alla tre tidpunkterna, detta fanns mellan könen vid första tvärsnittets tidpunkt, 2001–2003, men kunde inte påvisas vid de två andra tvärsnitten. De fem mest förskrivna läkemedelsgrupperna var samma vid alla tre tidpunkterna. Slutsats: Antal förskrivningar visade sig vara konstant, men andelen äldre utan läkemedel ökade och hos äldre med läkemedel ökade förskrivningarna. Äldre äldre visade sig ha en ökad förskrivning jämfört med yngre äldre, det fanns även en skillnad i förskrivningar mellan könen 2001–2003, för att sedan jämnas ut.