Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos äldre. Läkemedelsanvändningen har varit störst bland personer på särskilda boenden och multisjuka äldre i ordinärt boende som i snitt använder 7–12 läkemedel per person. En av tio akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror helt eller delvis på läkemedelsbiverkningar. Läkemedelsanvändningen av äldre behöver förbättras avsevärt då läkemedelsrelaterade problem orsakar onödigt lidande. Genom att sammanställa hur det ser ut i den generella befolkningen ökar sjuksköterskans kunskap om hur det ser ut och kan på så sätt sätta det i perspektiv när hon träffar patienter i vården. Sjuksköterskan har här en unik position att främja säker vård och effektiv läkemedelsanvändning i den äldre befolkningen. Syfte: Syftet var att beskriva läkemedelsanvändningen hos män och kvinnor 60 år och äldre från Swedish National Study On Aging And Care (SNAC- Blekinge (SNAC-B).  Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på data från SNAC Blekinge (n=1402). Data har analyserats deskriptivt som innebär ett beskrivande tillvägagångssätt. Statistik har använts för att bearbeta data. Resultat: Bland kvinnor var medelsanvändningen av läkemedel 4,3 per person och för män 3,4 per person. Medan medelvärdet totalt var 3,9 antal läkemedel per person. Således använder kvinnor i snitt 0,9 fler läkemedel än män. Läkemedelsanvändningen ökar från 60 år för att sedan avta hos de som är 90 år och äldre. Läkemedelsanvändningen bland de äldre sträckte sig mellan 0–19 läkemedel per person. De läkemedelshuvudgrupper som användes mest var läkemedel vid sjukdomar i matsmältningsorgan och ämnesomsättning, blod och blodbildande organ, hjärta och kretslopp och nervsystemet. De enskilda läkemedel som användes mest var Acetylsalicylsyra, Furosemid, Digoxin, Atenolol och Metoprolol och Paracetamol. Slutsats: Användning av flera läkemedel är vanligt i den äldre generella befolkningen. Kartläggning om hur äldres läkemedelsanvändning ser ut i SNAC-Blekinge ger sjuksköterskan en unik möjlighet till kunskap om hur läkemedelsanvändningen ser ut i den generella befolkningen. Denna kunskap kan sjuksköterskan applicera i olika omvårdnadskontexter för att kunna arbeta med säker vård, minska felbehandlingar samt rapportera fel och brister och på så vis minska lidandet för den äldre patienten.