Hypertension is defined as a systolic blood pressure of ≥140 mmHg and/or a diastolic blood pressure of  ≥90 mmHg. The incidence in the Swedish population is 27%. Hypertension becomes one of the leading causes of morbidity and mortality as it increases the risk of developing cardiovascular disease. The cause of hypertension isn’t known yet, but risk factors such as age and obesity have been identified. Hypertension is treated by lifestyle change or by pharmacological treatment. Angiotensen converting enzyme (ACE) inhibitors, angiotensin II receptor blockers (ARBs), calcium channel blockers and thiazide diuretics are the different drugs that are primarily used for treating of hypertension. The most common definition of polypharmacy is  the use of five or more drugs within the same period of time and it’ss associated with an increased risk of interactions and side effects.  Patients with hypertension are characterized by old age, polypharmacy and increased number of hospital stays, making them particularly vulnerable to drug interactions. The blood pressure can be affected by drug-drug interactions between antihypertensive drugs and other medications may increase or decrease the lowering effect of the blood pressure.  The aim of this literature study is to evaluate the common interactions that may occur during treatment with antihypertensive drugs, and the prevalence of these interactions. Five studies were retrieved from the PubMed database and were then analyzed.  The prevalence of drug-drug interactions in each study was 48%, 71.5%, 21.14%, 90.6% and 83.42%. The majority of patients were between 40 and 60 years old and the number of prescriptions per patient was around 5. The results of this literature study show that the prevalence of potential drug interactions is high and that interactions involving atenolol, metoprolol, amlodipine, NSAIDs and insulin are commonly occurring. The results also show that polypharmacy, age and comorbidity significantly increases the risk of drug-drug interactions. / Hypertoni definieras som ett systoliskt tryck som är ≥140 mmHg och/eller ett diastoliskt tryck som är ≥90 mmHg. Förekomsten i Sverige är cirka 27 %. Hypertoni utgör en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet då det innebär en kraftig förhöjd risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar. Orsaken till hypertoni är ännu inte känd, men riskfaktorer som hög ålder och övervikt har identifierats. Behandling av hypertoni sker genom livsstilsförändringar eller farmakologisk behandling. Angiotensin converting enzyme (ACE)-hämmare, angiotensin-receptorblockerare (ARB), kalciumantagonister och tiaziddiuretika används i första hand. Den vanligaste defintionen av polyfarmaci är  att en patient behandlas med fem eller fler läkemedel samtidigt och detta innebär en ökad risk för interaktioner och biverkningar. Patienter med hypertoni kännetecknas av hög ålder, polyfarmaci och ökad sjukhusvistelse, vilket gör att de är särskilt utsatta för läkemedelsinteraktioner. Kontrollering av blodtrycket kan påverkas genom läkemedelsinteraktioner mellan antihypertensiva läkemedel och andra läkemedel, men också vid samtidig behandling med läkemedel som höjer blodtrycket. Interaktioner mellan antihypertensiva läkemedel och andra läkemedel kan innebära en ökning eller minskning av den blodtryckssänkande effekten. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka vanliga interaktioner som kan förekomma vid behandling med antihypertensiva läkemedel, samt vad prevalensen är för dessa interaktioner. Sju studier hämtades från databasen PubMed och analyserades. Prevalensen av läkemedelsinteraktioner i respektive studie var 48%, 71,5%, 21,14%, 90,6%, 83,42% 55% till 84%, samt 74%.  Majoriteten av patienterna var mellan 40 och 60 år och antalet förskrivna läkemedel per patient var runt 5. Resultatet från den här litteraturstudien visar att prevalensen att potentiellt drabbas av en läkemedelsinteraktion är hög och att interaktioner involverande atenolol, metoprolol, amlodipin, NSAID och insulin är vanligt förekommande. Resultat visar också att polyfarmaci, hög ålder och komborditet signifikant ökar risken att drabbas av läkemedelsinteraktioner.

Background: Medications are used to prevent, cure and treat different kinds of diseases. The use of medicines by the patients should be according to the prescription from a physician. For safe and appropriate prescribing of medications the physicians should be able to get information about all of a patients’ current medications, to avoid drug-drug interactions. Beside the prescribed medicines patients can use medications without a prescription, so called Over-the-Counter (OTC) medicines. OTC-medicines are used in the same way as prescribed medicines, but the patient needs to read the included package leaflet to know how the medicines should be used. In year 2020, 65 % of the population in Sweden received prescribed medicines. Physicians, pharmacists and patient use different electronical medication lists to know what medicines the patient is using. The lists are not always updated with the latest information because not all of the electronic journal systems are linked together which can be seen as a risk for patient safety. Many patients have OTC-medicines at home and many use it frequently. One of the risk with OTC-medicines is that drug-drug interactions can occur with the patient’s prescribed medicines or other OTC-medicines and cause adverse drug reactions (ADR). In Sweden 44 % of the medication packages is OTC-medicines. Objective: To analyze the extent of OTC-medicines are used together with prescribed medication in different ages and genders. Methods: A structured interview study that was done with patients visiting pharmacies who had three or more recipes at their medication list, could talk Swedish and was collecting medication for themselves. The structured interviews were performed at pharmacies and included questions about their use of different kind of medication lists and if they use any OTC-medicines. Together with the patient the list was checked for errors or non-current medications. The results were analyzed using descriptive statistics.  Results: A total of 215 patients were interviewed, where 63 % were women. The largest age group was patients born in the 1940’s followed by patients born in the 1950’s and 1960’s. OTC-medicines were used by 53 % of the patients in the study who all had at least three prescribed medications and the use were almost the same for men (51 %) and women (53 %.) The most frequent users of OTC-medicines were patients born in the 1970’s and younger. The proportion of patient’s using OTC-medicines were reduced by the age of the patient. The most frequently used OTC-medicines were medication for pain and fever followed by vitamins and minerals. The use of OTC-medicines was most frequent used by patients who had four or less prescriptions medications on their medication list.   Conclusions: In the study OTC-medicines were used by the majority of the patients who also have several prescribed medications. Men and women use OTC-medicines in almost the same amount in the total population, but there are some differences in the age’s categories. Physicians and pharmacists need to have an updated and correct medication list. The new nationally shared medication was recently implemented, aiming to improve patient safety. Medication use could be further improved if the shared medication list also would include OTC-medicines used, hopefully this can be implemented in the in the future. / Introduktion: Läkemedel är framtagna för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar. För att få en god läkemedelsbehandling krävs att läkaren får information om patientens alla läkemedel. Med dagens system har det inte funnits någon sammanhållen lista för patientens alla aktuella läkemedel om de fått läkemedel från flera olika vårdgivare. Patienterna, farmaceuter och hälso-sjukvårdspersonal hämtar inte information från samma källa vilket medför att risk för felmedicinering om inte alla källor uppdateras med patientens senaste ordination. Patienten har ett eget ansvar för sin läkemedelsanvändning genom att använda läkemedlet efter läkarens ordination. Patienter kan även använda receptfria läkemedel som kan interagera med patientens receptförskrivna läkemedel och skapa risker för patienten. Receptfria läkemedel används i stor utsträckning och står för 44 % av alla läkemedelsförpackningar sålda i Sveriges under år 2020. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera vilken utsträckning receptfria läkemedel används tillsammans med förskrivna läkemedel samt hur användningen ser ut i relation till kön och ålder. Metod: Studien genomfördes genom strukturerade intervjuer med patienter som skulle hämta ut recept vid apoteket. Intervjuerna genomfördes av farmaceutstudenter vid olika apotek i Sverige under våren 2021. Inklusionskriterier var att patienterna skulle ha tre eller flera recept i läkemedelslistan ”Mina sparade recept”, vara över 18 år, hämta läkemedel till sig själv samt kunna tala svenska. Intervjuerna skedde utifrån ett frågeformulär. Svaren sammanställdes och analyserades i Excel. Resultat: Den procentuellt största gruppen som hämtade läkemedel vid Apoteken var patienter födda på 1940-talet följt av de födda på 1950- och 1960-talet samt att kvinnorna hämtade läkemedel i större utsträckning än män. Drygt hälften av de tillfrågade patienterna använder receptfria läkemedel. Vid jämförelse inom åldersgrupperna använde de yngsta åldersgrupperna i störst utsträckning receptfria med en fallande procent till de äldsta. Receptfria läkemedel som användes mest frekvent var mot värk och feber följt av vitaminer och mineraler. Patienter med fyra eller färre läkemedel på sin lista ”Mina sparade recept” använde mest frekvent receptfria. Slutsats: Receptfria läkemedel används av drygt hälften 53 % av det totala antalet patienterna som deltog i studien. Kvinnorna och männen använde i nästan samma utsträckning receptfria läkemedel. Då en stor del av patienter med förskrivna läkemedel samtidigt använder receptfria läkemedel är det viktigt att detta kan ses av läkare för att de ska kunna se den totala helhetsbilden av patientens läkemedelsanvändning. NLL är ett steg i rätt riktning och att kunna anteckna receptfria läkemedel i listan vore en ytterligare förbättring i framtiden.

Bakgrund: Utvecklingen av olika läkemedel och behandlingar har tillfört bättre behandlingsmöjligheter för äldre som har lett till ett längre liv. Eftersom äldre lider ofta av olika sjukdomar konsumerar de flera läkemedel än andra åldersgrupper. Samtidigt, kan förekomst av olika läkemedelsbehandlingar, som definieras som polyfarmaci, medföra en ökad risk för negativa effekter som kan påverka patientens välbefinnande och livskvalitet. Det är därför viktigt att belysa vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med polyfarmaci. Genom identifiering av omvårdnadsproblem kan sjuksköterskan sedan prioritera och leda omvårdnadsåtgärder som gynnar den äldres trygghet och välbefinnande. Syfte: Att belysa omvårdnadsproblem relaterade till polyfarmaci hos äldre. Metod: Arbetet har utförts som en litteraturöversikt. Innehållet anskaffades genom sammanställning av tillgängliga studier inom det valda problemområdet. Valt material omfattar artiklar skrivna på engelska och inkluderar personer i åldersgruppen 65 år eller äldre som behandlas med polyfarmaci. Resultat: Resultatet baseras på 12 granskade artiklar som belyser omvårdnadsproblem i samband med polyfarmaci. Framträdande omvårdnadsproblem i denna litteraturöversikt inbegriper risk för fall, malnutrition, funktionsnedsättning, förvirring och bristande följsamhet. Diskussion: Sambandet mellan polyfarmaci och omvårdnadsproblem kan vara komplicerat att fastställa. Svårigheten beror på att polyfarmaci saknar en entydig definition. Dessutom ses polyfarmaci i många fall endast som en riskfaktor i mängden, snarare än unik orsak till olika problem. / Background: The development of various medicines and treatments has resulted in better treatment for the elderly that has led to a longer life. Because the elderly often suffer from various diseases, they consume more drugs than other age groups. At the same time, the presence of different drug therapies, defined as polypharmacy, increases the risk of adverse effects that can affect the patient's well-being and quality of life. It is therefore important to illuminate the nursing problems that may arise associated with polypharmacy. Through the identification of these problems, the nurse can be able to prioritize and manage nursing actions that benefit the elderly security and wellbeing. Aim: Illuminate nursing problems related to polypharmacy in the elderly. Methods: This paper has been carried out as a literature review. The content acquired through the compilation of available studies in the chosen problem area. The choice of material included articles written in english and included people aged 65 years and older treated with polypharmacy. Results: The result is based on 12 reviewed articles that illustrate associations between polypharmacy and nursing problems. Nursing problems that have emerged in this study include risk of falls, malnutrition, function disability, confusion and lack of adherence. Discussion: The relationship between polypharmacy and nursing problems can be complicated to determine. The difficulty is due to the fact that polypharmacy lacks a clear definition. In addition, polypharmacy is seen in many cases only as a risk factor in the crowd, rather than a unique cause of various problems.

Under de senaste 20 åren har läkemedelsanvändning hos äldre fördubblats. Sverige har relativt hög medellivslängd internationellt sett. Idag finns det cirka en halv miljon svenskar som är över 80 år. Allt fler blir äldre bl.a. tack vare läkemedel och behandlingar som räddar många liv. Andelen äldre människor har de senaste åren ökat och denna ökning fortsätter i hela världen. Den äldre gruppens ökade medellivslängd beror till stor del på utvecklingen inom läkemedelsbranschen. Idag har nya läkemedel tagits fram och fortsätter att tas fram, vilket gör att fler och allvarligare sjukdomar är behandlingsbara. Åldersförändringarna gällande läkemedelspåverkan beror på ett flertal olika faktorer. Det finns ett samband mellan polyfarmaci och en ökad risk för läkemedelsbiverkningar, interaktioner och bristande följsamhet vilket kan leda till onödiga läkarbesök och sjukhus inläggningar.

Background: Multi-medication and potentially inappropriate medications are a problem among the elderly who live in retirement homes. Drug-related problems are a common cause of hospitalization among the elderly, but most of these problems can be prevented with the help of medication reviews. Aim: The aim of this study is to investigate how the execution of medication reviews takes place in retirement homes in four counties in southern Sweden.  Methods: A survey has been developed and sent to operations managers/head of units at 114 different retirement homes with a somatic focus in four counties in southern Sweden in two occasions: on 7 November and 20 November 2023. Descriptive statistics have been used to analyze data. Results: A total of 35 responses have been received which corresponds to a 31% response rate. Most of the retirement homes in these counties have stated that medication reviews are performed at least once a year. Regarding the participation of pharmacists, more than half of the retirement homes in two counties indicated that pharmacists participate in the performance of medication reviews, while in the other two counties none of the retirement homes stated that pharmacists participate.  In this study, the large retirement homes performed medication reviews to a greater extent than the small retirement homes.  Conclusion: Medication reviews are used in retirement homes. Larger retirement homes perform medication reviews to a greater extent than small retirement homes. Continued studies are needed to observe the effect of medication reviews and explain the differences between counties.

Bakgrund: Det naturliga åldrandet och intag av många läkemedel medför en ökad risk för läkemedelsbiverkningar. För att äldre personer ska känna sig trygga med sin läkemedelsbe-handling är det viktigt att få tillräckligt med information. Delaktighet är en förutsättning för partnerskapet i personcentrerad vård vilket innebär att vårdpersonal och patient ska dela på information, samtal och beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelser av delaktighet i läke-medelsbehandling.Metod: För studien valdes kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 16 deltagare som var i åldrarna 75-94 år, 12 av deltagarna var kvinnor och 4 män. Samtliga av deltagarna bodde i eget boende. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest och latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Efter analys av innehållet framkom ett tema, delaktighet – en balans mellan auto-nomi och kunskap, och fyra underliggande kategorier, att vara nöjd med sin läkemedelsbe-handling, att sträva efter mer kunskap, att vara en del i beslutsfattandet samt upplevelsen av delaktighet utifrån vårdpersonalens stöd och information.Slutsats: De äldre beskriver olika behov av att vara delaktiga i sin egen läkemedelsbehand-ling och därför bör alla patienter få möjligheten att välja graden av delaktighet. För att upp-fylla detta är det viktigt att personcentrerad vård tillämpas av vårdpersonal för att vården ska kunna anpassas efter individens behov. / Background: Natural aging and consumption of many drugs increases the risk of drug side effects. For older people to feel safe with their medication, it is important for them to get suf-ficient information. Participation is a precondition for partnership in person-centered care, which means that health professionals and patients have to share information, discussion and decision making.Aim: The aim of the study was to describe older people's experiences of participation in the drug therapy.Method: Qualitative design was chosen for the study. Semi-structured interviews were con-ducted with 16 participants who were aged 75-94 years, 12 of the participants were women and 4 were men. All of the participants lived in their own homes. Collected data were ana-lyzed using manifest and latent content analysis according to Granheim and Lundman.Result: After content analysis a theme appear: participation - a balance between autonomi and knowledge. Four underlying categories were identified: to be satisfied with their drug therapy, to strive for more knowledge, to be part of decision-making and the experience of participation on the basis of health care personnel support and information.Conclusion: The elderly describe different needs to be involved in their own drug therapy, and all patients should therefore have the opportunity to choose their degree of participation. To fulfill this objective, it is important that person-centered care is applied by medical profes-sionals so that care can be adapted to individual needs.

Bakgrund: I Sverige avlider, varje dag, cirka tre äldre människor till följd av en fallolycka. Cirka 17 000 äldre människor drabbas per år av höftfrakturer till följd av fallolyckor. Uppgifter från 2014 visar att fallolyckor hos äldre kostar samhället cirka 14 miljarder kronor per år. Syfte: Syftet med denna studie var att hitta fysiologiska och farmakologiska faktorer som predisponerar för falltendens och fallskador hos människor, ≥75 år. Metod: Denna studie baserades på journaldata som extraherats från den pågående studien: ”Betydelsen av bra D-vitaminstatus för äldres hälsa” och omfattar tre patientgrupper: 100 patienter som ramlat och fått fraktur, 96 strokepatienter, 148 friska kontroller med avseende på följande parametrar: andel patienter med: hypoglykemi, hypotoni, D-vitaminbrist, sänkt njurfunktion och antal läkemedel på ordination. Resultat: Denna studie visar att gruppen patienter med fraktur som har ramlat har högst andel med hypotoni, hypoglykemi, D-vitaminbrist och försämrad njurfunktion. I genomsnitt fick frakturpatienter 5,6 läkemedel/dag, strokepatienter 5,5 läkemedel/dag och kontrollgruppen 2,3 läkemedel/dag. Flertalet läkemedel hade biverkningar som kan kopplas till fall och fallskador. Slutsats: Studien visar att det var vanligare bland de som drabbats av färsk lågenergifraktur att ha predisponerande riskfaktorer för fall och därmed fallskador jämfört med strokegruppen och kontrollgruppen. Studier på läkemedel och dess biverkningar visade att flertalet läkemedel i denna studie kan kopplas till falltendens och fallskador. Flera av de läkemedel som studerades kan även påverka de olika parametrarna som undersökts i de olika studiegrupperna.

Av de läkemedel som förskrivs i Sverige, konsumerar de äldre över 65 år ca 40 %. Anledningen är att denna grupp drabbas av många sjukdomar och behandlas med fler läkemedel. Äldre får generellt sett annorlunda och fler biverkningar än yngre. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur sjuksköterskan kan säkerställa en god farmakologisk omvårdnad hos äldre och uppmärksamma de konsekvenser som uppstår till följd av polyfarmaci. Studien utfördes som en litteraturstudie där 22 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades varefter två teman framträdde. Dessa båda teman var förutsättningar för god farmakologisk omvårdnad och konsekvenser vid polyfarmaci. Läkemedelsrelaterade problem är en vanlig orsak till sjukhusinläggningar och fördröjer ofta utskrivningen. Läkemedelsbiverkningarna ökar med antalet konsumerade läkemedel. Den farmakologiska kunskapen upplevs som bristfällig bland sjuksköterskorna. Även kortare utbildningar ger ökad kunskap vilket leder till att fler läkemedelsrelaterade problem upptäcks och biverkningar rapporteras i högre grad.  Utbildning och användande av bedömningsmallar kan därför förbättra den farmakologiska omvårdnaden. / Elderly often have several diseases and treated with many drugs. They use about 40 percent of all prescribed medications in the country and get different and more adverse events than younger. The aim of the study was to describe how the nurse can ensure a good pharmacological nursing in the elderly and pay attention to the consequences that arise as a result of polypharmacy. The study was conducted as a litterature study there 22 scientific articles were reviewed and analyzed whereafter two themes were found. Those were conditions for pharmacological care and polypharmacy consequences. Drug related problems are a common cause of hospital admissions and delays often discharge. Adverse drug reactions increases with the number consumed medicines. The pharmacological knowledge is perceived as deficient among nurses. Shorter courses provide increased knowledge leading to more drug-related problems were discovered and side effects were reported more often. Education and use of assessment templates leads to improved pharmacological care.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.