Abstract Introduktion: Olika journalsystem i primärvård och slutenvård kan leda till bristande överföring av läkemedelsinformation mellan vårdnivåer samt felaktigheter i patientens läkemedelslista. Ett mål är att varje patient ska få en aktuell läkemedelslista vid mottagningsbesök, som kan förmedlas till andra vårdnivåer. Läkemedelsanvändning hos äldre ökar. För att öka kvalitén i de äldres läkemedelsanvändning har Socialstyrelsen publicerat nationella kvalitetsindikatorer för att följa upp och anpassa behandlingen till den enskilda patienten. Syftet med studien var att 1. Undersöka kvalitén av läkemedelslistorna i primärvådens journalsystem genom att granska aktuella läkemedelslistor för äldre patienter från olika hälsocentraler i Gävleborgs län. 2. Undersöka kvalitén av läkemedelsbehandlingen för hemsjukvårds- och äldreteamspatienter enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer genom att granska deras läkemedelslistor. Material och Metoder: 1. Läkemedelslistor för äldre patienter från landstingets hälsocentraler granskades med avseende på inaktuella ordinationer, ordinationer som borde ha varit tidsbegränsade och dubbletter/tripletter. 2. Läkemedelsbehandling för hemsjukvårds- och äldreteamspatienter granskades enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Resultat: 1. Totalt granskades 281 läkemedelslistor varav 50 % var städade. 2. Läkemedelsbehandlingen hos 100 patienter granskades. De undersökta indikatorerna förekom i populationen enligt följande: preparat som borde undvikas 17 % (17/100), olämpliga doseringar 20 % (20/100), polyfarmaci 58 % (58/100), psykofarmaka 37 % (37/100), NSAID 13 %, PPI 32 % (32/100) och antipsykotika 6 % (6/100). Konklusion: Halva studiepopulationen hade städade läkemedelslistor i primärvårdens journalsystem och en liten förbättring märktes på kvalitén av läkemedelslistorna hos de flesta av de undersökta hälsocentralerna vid jämförelse av tidigare mätningar. Det sågs också att äldre behandlas med en del olämpliga läkemedel och doseringar men skillnader i förekomsten av de utvalda indikatorerna mellan de olika patientgrupperna var inte så stora. Indikatorerna förekom oftare hos kvinnor och ApoDos patienter jämfört med män och icke- ApoDos patienter, men skillnaderna var inte så stora.

Background: Medications are used to prevent, cure and treat different kinds of diseases. The use of medicines by the patients should be according to the prescription from a physician. For safe and appropriate prescribing of medications the physicians should be able to get information about all of a patients’ current medications, to avoid drug-drug interactions. Beside the prescribed medicines patients can use medications without a prescription, so called Over-the-Counter (OTC) medicines. OTC-medicines are used in the same way as prescribed medicines, but the patient needs to read the included package leaflet to know how the medicines should be used. In year 2020, 65 % of the population in Sweden received prescribed medicines. Physicians, pharmacists and patient use different electronical medication lists to know what medicines the patient is using. The lists are not always updated with the latest information because not all of the electronic journal systems are linked together which can be seen as a risk for patient safety. Many patients have OTC-medicines at home and many use it frequently. One of the risk with OTC-medicines is that drug-drug interactions can occur with the patient’s prescribed medicines or other OTC-medicines and cause adverse drug reactions (ADR). In Sweden 44 % of the medication packages is OTC-medicines. Objective: To analyze the extent of OTC-medicines are used together with prescribed medication in different ages and genders. Methods: A structured interview study that was done with patients visiting pharmacies who had three or more recipes at their medication list, could talk Swedish and was collecting medication for themselves. The structured interviews were performed at pharmacies and included questions about their use of different kind of medication lists and if they use any OTC-medicines. Together with the patient the list was checked for errors or non-current medications. The results were analyzed using descriptive statistics.  Results: A total of 215 patients were interviewed, where 63 % were women. The largest age group was patients born in the 1940’s followed by patients born in the 1950’s and 1960’s. OTC-medicines were used by 53 % of the patients in the study who all had at least three prescribed medications and the use were almost the same for men (51 %) and women (53 %.) The most frequent users of OTC-medicines were patients born in the 1970’s and younger. The proportion of patient’s using OTC-medicines were reduced by the age of the patient. The most frequently used OTC-medicines were medication for pain and fever followed by vitamins and minerals. The use of OTC-medicines was most frequent used by patients who had four or less prescriptions medications on their medication list.   Conclusions: In the study OTC-medicines were used by the majority of the patients who also have several prescribed medications. Men and women use OTC-medicines in almost the same amount in the total population, but there are some differences in the age’s categories. Physicians and pharmacists need to have an updated and correct medication list. The new nationally shared medication was recently implemented, aiming to improve patient safety. Medication use could be further improved if the shared medication list also would include OTC-medicines used, hopefully this can be implemented in the in the future. / Introduktion: Läkemedel är framtagna för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar. För att få en god läkemedelsbehandling krävs att läkaren får information om patientens alla läkemedel. Med dagens system har det inte funnits någon sammanhållen lista för patientens alla aktuella läkemedel om de fått läkemedel från flera olika vårdgivare. Patienterna, farmaceuter och hälso-sjukvårdspersonal hämtar inte information från samma källa vilket medför att risk för felmedicinering om inte alla källor uppdateras med patientens senaste ordination. Patienten har ett eget ansvar för sin läkemedelsanvändning genom att använda läkemedlet efter läkarens ordination. Patienter kan även använda receptfria läkemedel som kan interagera med patientens receptförskrivna läkemedel och skapa risker för patienten. Receptfria läkemedel används i stor utsträckning och står för 44 % av alla läkemedelsförpackningar sålda i Sveriges under år 2020. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera vilken utsträckning receptfria läkemedel används tillsammans med förskrivna läkemedel samt hur användningen ser ut i relation till kön och ålder. Metod: Studien genomfördes genom strukturerade intervjuer med patienter som skulle hämta ut recept vid apoteket. Intervjuerna genomfördes av farmaceutstudenter vid olika apotek i Sverige under våren 2021. Inklusionskriterier var att patienterna skulle ha tre eller flera recept i läkemedelslistan ”Mina sparade recept”, vara över 18 år, hämta läkemedel till sig själv samt kunna tala svenska. Intervjuerna skedde utifrån ett frågeformulär. Svaren sammanställdes och analyserades i Excel. Resultat: Den procentuellt största gruppen som hämtade läkemedel vid Apoteken var patienter födda på 1940-talet följt av de födda på 1950- och 1960-talet samt att kvinnorna hämtade läkemedel i större utsträckning än män. Drygt hälften av de tillfrågade patienterna använder receptfria läkemedel. Vid jämförelse inom åldersgrupperna använde de yngsta åldersgrupperna i störst utsträckning receptfria med en fallande procent till de äldsta. Receptfria läkemedel som användes mest frekvent var mot värk och feber följt av vitaminer och mineraler. Patienter med fyra eller färre läkemedel på sin lista ”Mina sparade recept” använde mest frekvent receptfria. Slutsats: Receptfria läkemedel används av drygt hälften 53 % av det totala antalet patienterna som deltog i studien. Kvinnorna och männen använde i nästan samma utsträckning receptfria läkemedel. Då en stor del av patienter med förskrivna läkemedel samtidigt använder receptfria läkemedel är det viktigt att detta kan ses av läkare för att de ska kunna se den totala helhetsbilden av patientens läkemedelsanvändning. NLL är ett steg i rätt riktning och att kunna anteckna receptfria läkemedel i listan vore en ytterligare förbättring i framtiden.

Abstract [en] Title: Discrepancies in medication lists at hospital wards identified by medication reconciliation Authors: Anderberg M. Institute: Uppsala University, Uppsala, Sweden Background and objective: An accurate medication list is essential for a correct assessment of a patient´s condition at hospitals. Previous studies have shown that patients in emergency departments often are affected by discrepancies in medication lists at hospital admission. Less research has been done regarding discrepancies after transferring patients to medical wards. The aim of this study was to identify discrepancies in the electronic medical record in hospital wards for patients admitted via the emergency department. Design: Observational study. Medication reconciliation was performed by a pharmacist shortly after the arrival of patients from the emergency department. This included a patient interview and the investigation of the patient’s medical record. The discrepancies identified at the wards were classified as either omitted drug, wrong dose, additional drug, incorrect frequency or duplicate therapy. Descriptive statistics were used and the proportion of medication lists with at least one discrepancy was presented with 95 % confidence interval. Setting: Three medical wards at Capio S:t Görans Hospital in Stockholm.  Main outcome measures: The proportion of medication lists with at least one discrepancy. The mean value of discrepancies among all patients. Classification and categorization of discrepancies regarding type and ATC index.  Results: In total, 63 patients were included with a mean age of 63 years. At least one discrepancy was identified in 43 % (95 % CI 31-55) of the medication lists. 52 discrepancies were found in total generating a mean value of 0,83 ± 1,17 discrepancies per medication list. The two most common categories were Omitted drug(33%) and Wrong dose(33%). The most frequent drug class associated with medication discrepancies was Drugs for obstructive airway diseases.  Conclusion: 43 % of the patients had at least one discrepancy in the medication list. This indicates the importance of medication reconciliations at medical wards even though the medication list has been updated at the emergency department.