I denna uppsats är utgångspunkten att strategiska kompetensförsörjningsprocesser blir allt viktigare som områden för organisationsutveckling. Trots detta saknas forskning avseende fenomenets frekvens och omfattning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet med arbetet är således att undersöka definitioner av begreppet kompetens ur ett reellt perspektiv samt användandet av kompetensförsörjningsprocesser inom organisationer. Detta har gjorts i form utav kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 6 representanter från företag inom energibranschen vars organisationer består utav allt från kärnkraftsverksamhet till servicefunktioner. Resultatet från dessa intervjuer har sedan kategoriserats och analyserats med hjälp av teoretiska referensramar från det pedagogiska området. Slutsatsen är att kompetens definieras med tyngdpunkten på attitydmässiga attribut samt att strategisk kompetensförsörjning används inom organisationerna, men i varierande omfattning och med varierande syfte.

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering, agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården. En kvantitativ, standardiserad och strukturerad enkät utfördes innehållande vanligt förekommande kunskapsfrågor om läkemedelsindikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Denna enkät besvarades av 50 anställda inom det kommunala särskilda boendet. Undersökningsresultat visade bristfälliga kunskaper om läkemedelshantering i förhållande till det ansvar personalen har. Kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom var svåra för personalen. I vissa fall gjordes fel symptombedömning som resulterade i felaktigt agerande, som kunde vara direkt livshotande. Tillämpning och uppföljning av delegeringsrutiner visade sig otillräckliga. Behovet av fortbildningar bland vårdpersonal är stor. Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnande av läkemedel avspeglar vikten av delegationsutbildning och läkemedelsutbildning.

Studien undersöker arbetsgivares perspektiv på kunskaper och färdigheter som en nyutexaminerad student med en utbildning inom personal och arbetsliv förväntas lära och utveckla under sin studietid. En semistrukturerad intervju har tillämpats för insamling av empiri från fem informanter. Intervjuerna har sedan tran­skriberats och analyserats utifrån en tematisk analysmetod och ligger till grund för resultatets och diskussionens rubriker. Resultatet visar att arbetsgivare anser att de kunskaper som ny­utexaminerade studenter, inom utbildningen personal och arbetsliv, lär sig är vitala för att hantera ett arbete inom HR. Däremot uppges studenter under sin studietid inte utveckla till­räckliga färdigheter. Bristen av färdigheter får konsekvenser på arbets­marknaden då det råder ett stort utbud och konkurrens kring arbeten för individer med en utbildning inom personal och arbetsliv. Resultatet sätts i relation till studiens teorier samt per­spektiv på anställningsbarhet varpå följande slutligen konstateras. Studenternas kunskapsbas tillsammans med ett driv, engagemang samt viljan till att lära utgör förutsättningar för utveckling av färdigheter i arbetslivets kontext.

Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan – en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:  att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige. Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent? Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut. Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:  Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".  Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.  Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.  Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.  Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.  Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.  Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik.

I inledningen påvisas att den äldre befolkningen ökade vilket kommer leda till ett större behov av fler medarbetare inom vård och omsorg, dock finns en minskning av antalet arbetsföra personer. Syftet med denna studie var att studera medarbetares syn på vad social kompetens är och hur den sociala kompetensen behövs inom vården. Hur medarbetarna uppfattar social kompetens och hur viktig den är. Hur den sociala kompetensen kan utvecklas samt hur de ser på den i relation till annan kompetens. Tidigare forskning konstaterade att kompetens är ett komplext begrepp och har flera definitioner. De viktigaste delkomponenterna är kommunikation samt bemötande, men även kontexten har betydelse. Inom det specifika omsorgsområdet finns det tre delkompetenser vilka är relations-, sak- och förändringskompetens. Forskningen lyfter fram individens möjlighet att agera i olika situationer och de personliga egenskaperna. Metoden för denna studie är en kvalitativ forskningsmetod som utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med respondenter som arbetade inom äldreomsorgen både inom hemvården och på boenden på olika arbetsplatser i Mellansverige. Efter intervjuerna transkriberades dessa och analyserades, allt utifrån Vetenskapsrådets fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I resultatet framgick väsentliga områden som framkom i studien vilka var bemötande, kommunikation, flexibilitet, beteende, samarbete samt att vara i situationen. Vidare framhävdes att den sociala kompetensen var A & O för att arbeta inom vården och omsorgen och kunde utvecklas på flera sätt både genom formell och reell kompetens. I slutsatsen framgick det att respondenterna påtalar att det finns flera komponenter som är ingår i social kompetens och de viktigaste är bemötande och kommunikation, men även relationell kompetens. Studien påvisar åsiktsskillnader hur social kompetens utvecklas dock finns en överensstämmelse att social kompetens är en tillgång i vårdarbetet.

Den här studien syftar till att få ökad kunskap om på vilka sätt utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan arbetar med validering av reell kompetens. Metoden som används är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju personer som arbetar hos olika anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. Med utgångspunkt i tidigare forskning om validering och olika perspektiv på kunskap, kompetens och lärande visar de viktigaste resultaten att informanterna ser reell kompetens som en möjlighet men hur informanterna synliggör den skiljer dem åt. Ett ständigt närvarande orosmoln för informanterna är att subjektiviteten påverkar tillförlitligheten vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten i deras arbete. Studien belyser utmaningen att arbeta med validering av reell kompetens. Komplexiteten är stor vilket visar sig både i tolkning av centrala begrepp, subjektivitetens ständiga närvaro samt att informanterna efterfrågar tydliga riktlinjer och generaliserbara metoder. / The aim of this study is to increase the knowledge on how organizers of higher occupational educators work with recognition of prior learning (RPL). The method used is semi-structured interviews with seven professionals from seven different educational organizers of higher occupational education. With a starting point in earlier research and on different views on knowledge, competence and learning are the most interesting findings that the informants look upon recognition of prior learning as a possibility, but the way the informants visionalize RPL differs. An ongoing air of consciousness is how subjectivity influences the reliability, which in the next step can have a great impact of the legal rights of the individuals. The study stresses the challenge working with RPL. There is a great complexity shown in differences in interpreting central concepts and that the subjectivity is always present. The informants ask for guidelines and methods possible to generalize.

SammanfattningTitel: Kompetens för tvångsvård vid missbruk - ett behandlingsassistentperspektiv Syftet med denna studie var ett försök för oss att belysa Behandlingsassistenternas uppfattning om kompetens inom missbruksvård under tvång. Vad upplever de för utmaningar kompetensmässigt i deras arbete och vilka kompetenser anser de saknas för en kvalitativ och adekvat vård. Detta är en kvalitativ studie där vi har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter inom tvångsvård för missbruk. Kompetensbegreppsperspektivet som teoretisk bakgrund har använts för analys av studiens empiriska data, i kombination med tidigare forskning kopplad till kompetens inom tvångsvård. Resultaten visar vikten av blandade grupper med olika sorters kompetens, såväl inom missbruk som inom psykiatri och kriminologi. En allmän uppfattning bland de Behandlingsassistenterna vi intervjuade är att de efterlyser bredare kompetens genom hela organisationen, såväl formell - som reell kompetens. Formell kompetens i form av utbildning inom ämnet samt reell kompetens så som arbetslivserfarenhet och livserfarenhet. Ett tidigare eget missbruk hos personal kan exempelvis vara en form av reell kompetens inom missbruksvården. Behandlingsassistenterna beskriver en organisation som är komplex och med varierande utmaningar där personlig mognad och livserfarenhet i kombination med formell utbildning behövs.Kompetens i denna studie är främst kopplat till behandling inom tvångsvård. Vi ville ta reda på hur de såg på sin egen kompetens, arbetsgruppens kompetens. med fokus på reell och formell kompetens i behandlingssituationer / Titel: Competency for involuntary commitment/compulsory care in addiction - from the perspective of a treatment assistant. The purpose of this study is to shed light on the treatment assistents' perception of competency within compulsory/involuntary addiction treatment. What challenges do they experience in their work and what competence do they view as missing for qualitative and adequate care. This is a qualitative study where we performed five semi-structured interviews with treatment assistants in involuntary treatment/compulsory care for addiction.The term competency perspective as a theory background has been used for analysis of the studies' empirical data in combination with earlier research regarding competency within involuntary treatment/compulsory care. The results show the importance of mixed groups with different kinds of competency both in substance abuse care as well as within psychiatry and criminology. A general perception among the treatment assistants we interviewed is the need for a broader competency throughout the whole organisation, both formal and real competence. Formal competence in the form of education and real competence in the form of work experience as well as life experience. A personal history of addiction could be an example of real competence within addiction care. The treatment assistants describe an organisation that is complex, with varied challenges where personal maturity and life experience combined with formal education is needed.Competency in this study is primarily connected to involuntary/compulsory addiction treatment. We wanted to find out how the treatment assistants viewed their own competency, that of the work group, with a focus on real and formal competency in treatment situations.

This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims. But if evaluated and developed it might become a useful tool to broaden recruitment to higher education. / Denna uppsats syftar till att undersöka relationen mellan validering av reell kompetens och målet att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan. Validering av reell kompetens är resultatet av en politisk högskolereform som syftar till breddad rekrytering men jag försöker lyfta frågan om validering snarare kan, och skall, ses som en del av vad Pierre Bourdieu kallar den sociala reproduktionen i högskolan. Mina resultat visar att de som gör bedömningar av reell kompetens är mer benägna att värdera tidigare utbildningserfarenhet än kunskaper hämtade från andra områden. Detta gör att vi i dagsläget kan tala om att validering av reell kompetens inte riktigt lever upp till sitt mål, men att det, om det används på rätt sätt, kan vara ett bra redskap för att bredda rekryteringen.

<p>This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims. But if evaluated and developed it might become a useful tool to broaden recruitment to higher education.</p> / <p>Denna uppsats syftar till att undersöka relationen mellan validering av reell kompetens och målet att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan. Validering av reell kompetens är resultatet av en politisk högskolereform som syftar till breddad rekrytering men jag försöker lyfta frågan om validering snarare kan, och skall, ses som en del av vad Pierre Bourdieu kallar den sociala reproduktionen i högskolan. Mina resultat visar att de som gör bedömningar av reell kompetens är mer benägna att värdera tidigare utbildningserfarenhet än kunskaper hämtade från andra områden. Detta gör att vi i dagsläget kan tala om att validering av reell kompetens inte riktigt lever upp till sitt mål, men att det, om det används på rätt sätt, kan vara ett bra redskap för att bredda rekryteringen.</p>