Bakgrund: WHO:s checklista är ett hjälpmedel avsett för att reducera komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrar patientsäkerheten utan också bidrar till bättre kommunikation och teamarbete. Syfte: Syftet denna studie var att undersöka vad operationssjuksköterskan anser om användningen av WHO:s checklista på operation och om de anser att den påverkar patientsäkerheten och teamarbetet. Metod: Deskriptiv enkätstudie med kvantitativ ansats. Genomförd vid ett sjukhus i mellansverige som en totalundersökning. Enkäten delades ut till 102 operationssjuksköterskor. Totala svarsfrekvensen blev 59,8% (n=61). Resultat: Visade på en bättre följsamhet av användandet av checklistan vid planerade ingrepp jämfört med det akuta. Sjuttiofem procent upplevde att checklistan förbättrade säkerheten för patienten och femtio procent instämde helt på att den även förbättrar teamarbetet. Checklistan ansågs av sjuttio procent inte heller fördröja arbetet på operationssalen. Oklarheter belystes i form av vem som ansvarar för genomförandet av checklistan då femtiofem procent upplevde att detta var oklart. Slutsats: Resultaten pekar mot att det finns en god följsamhet vad det gäller ”time out” vid planerade ingrepp och att det ofta är ”avslutet” som inte genomförs. Något som också belystes var att det inte var självklart vem som bär ansvaret för användandet av checklistan. / Background: WHO's checklist is a tool intended to reduce complications associated with surgical procedures. Studies have shown that the checklist not only improves patient safety, but also contribute to better communication and teamwork. Aim: The purpose of this study was to examine theatre nurse consider about the use of WHO's checklist for surgery and if they think it affects patient safety and teamwork. Method: Descriptive survey study with quantitative data. Completed at a hospital in central Sweden as a census survey. The questionnaire was distributed to 102 theatre nurses. Overall response rate was 59.8% (n = 61). Result: Showed a better compliance of the use of the checklist in elective surgery compared to the acute. Seventy-five per cent felt that the checklist improved safety for the patient and fifty per cent agreed completely that it also improves teamwork. The checklist was considered by seventy percent do not delay work on the operating room. Uncertainties were highlighted in terms of who is responsible for execution of the checklist, then fifty-five percent felt that this was unclear. Conclusions: The results suggest that there is a good compliance in terms of "time out" in elective surgery and that it is often "sign out" that are not implemented. Another factor, which also was highlighted, was that it was not clear who is responsible for the use of the checklist.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ingår i ett team med andra professioner som tillsammans arbetar för att ge en god och säker vård till patienterna. Det saknas många grundutbildade sjuksköterskor och detta leder i sin tur ofta till stress. En längre period av stress kan vara skadlig för människan och därför måste orsakerna till denna stress synliggöras så att åtgärder kan sättas in för att minska stressen för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som orsakar stress i deras arbete. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån elva vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier samt fem underkategorier. Den första huvudkategorin är Brister i organisationen med följande underkategorier: Bristande stöd och samordning från chefer och höga krav på arbetsplatsen. Den andra huvudkategorin är Krävande arbetssituation med följande underkategorier: Personalbrist, patientbelastning samt ineffektivt teamarbete. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av vad som orsakar stress i deras arbete var många. Personalbrist i samband med hög patientbelastning ansågs vara mycket stressande. Den krävande arbetssituationen skapade negativa effekter på kvaliteten på vården och sjuksköterskorna upplevde att de inte heller kunde garantera en säker vård. Det fanns också erfarenheter av ett bristande stöd och samordning från chefer samt att sjuksköterskorna blev tilldelade alltför många uppgifter och detta skapade också en stress för dem. Även ett ineffektivt teamarbete ansåg sjuksköterskorna skapa konsekvenser för patientsäkerheten.

No description available.

Moderna vägfordon är i högre grad än tidigare styrda av mjukvara, och det är även vanligt att de har någon form av internetuppkoppling. För att fordonen ska kunna uppfylla de säkerhetskrav som ställs är det därför viktigt att mjukvaran är utvecklad på ett säkert sätt och under säkra former. Denna fallstudie undersöker med hjälp av strukturerade intervjuer hur några personer som arbetar med mjukvaruutveckling inom fordonsindustrin beskriver arbetet med säkerhet i utvecklingsprocessen. Resultatet visar att det finns en rad olika rutiner och riktlinjer som syftar till att skapa en säker produkt ur ett cybersäkerhetsperspektiv, men att det finns en tendens bland vissa utvecklare att förlita sig på processer och rutiner när det gäller att skapa en säker mjukvara.

Bakgrund: Perifert insatt central venkateter (PICC-line) är en medicinteknisk produkt som används till bland annat provtagning, nutrition och infusioner. Det blir allt vanligare att patienter får PICC-line som central infart och att dessa patienter får sin omvårdnad på vanliga vårdavdelningar. Det saknas studier om hur sjuksköterskor på vårdavdelningar upplever förändringen av ett ökat antal patienter med PICC-line och hur väl de anser sig vara förberedda och utbildade för att kunna ge säker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades med konventionell innehållsanalys beskriven av Hsieh och Shannon. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter när de har PICC-line, vilket de beskrev ur flera olika synvinklar. I analysen framkom tre av dessa speciellt tydligt, vilka utgjorde kategorierna. De tre kategorierna benämndes som ”påverkar arbetsbelastningen”, ”påverkar säkert handhavande” och ”påverkar omvårdnaden”. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet påverkades arbetsbelastningen när en patient hade PICC-line. Den beskrevs främst kunna vara tidssparande och förenklande men också stressande då problem uppstod. Sjuksköterskorna kunde uppleva osäkerhet vid handhavandet av PICC-line relaterat till bristande utbildning och förberedelse, men upplevde samtidigt teamarbetet och stödet från kollegor som betryggande. PICC-line kunde resultera i minskat lidande för patienten, men beskrevs också som begränsande för patienten.

No description available.

Bakgrund: Hotfulla situationer har blivit en del av sjuksköterskors vardag på somatiska akutmottagningar. Detta medför risk för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att arbetsförmågan påverkas, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden av patienter. För att patienterna ska kunna erbjudas en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan mår bra och att arbetsplatsen är trygg. Sjuksköterskors upplevelser vid hotfulla situationer varierar och behovet av stöd är stort. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning. Metod: En intervjustudie användes för att besvara syftet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier: Otrygghet, frustration och trygghet. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer kan påverka deras välbefinnande och arbetsförmåga. Detta kan i sin tur leda till att de brister i sitt omvårdnadsarbete och sin kärnkompetens säker vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i hur de ska agera i hotfulla situationer och kollegorna ansågs som den mest värdefulla tryggheten.

Bakgrund: Delaktighet och personcentrerad omvårdnad hänger samman, då det krävs att sjukvårdspersonalen ser och respekterar patienten som en person och inte en sjukdom för att hen ska kunna vara delaktig. Bedside är en överrapportering där patienten är närvarande och kan vara delaktig, som även gynnar säkerheten inom vården. Graden av delaktighet är individuellt och patienten har rätten att bestämma vilken nivå som hen vill vara delaktig.   Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever delaktighet vid bedsiderapportering inom den somatiska vården.   Metod: En litteraturöversikt innehållande 11 vetenskapliga artiklar. Utifrån en kvalitativ ansats som hämtades från databaserna Cinahl, Medline samt via manuella sökningar. Dessa artiklar analyserades enligt Fridbergs femstegsmodell, utifrån ett induktivt synsätt.   Resultat: I resultatet framgick det att delaktighet vid bedsiderapportering kunde upplevas både positivt och negativt av patienter. Patienter kunde ha olika förutsättningar och motivation till delaktighet, där vissa patienter ville vara delaktiga medan andra ansåg att det var sjuksköterskans ansvar. Även svårigheter hos patienterna kunde minska graden av delaktighet vid bedsiderapportering.   Slutsats: Bedside ökar många gånger delaktigheten hos patienterna och leder till en känsla av välbefinnande hos patienten, då vården upplevs mer säker och mer personlig, men den kan förbättras.

Den allra vanligaste smittspridningsvägen inom vården är kontaktsmitta via händer. Där av är det nödvändigt och av stor vikt att vid allt vårdarbete tillämpa basala hygienrutiner där handhygien är en del. Basala hygienrutiner är det viktigaste för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Det patientnära arbetet ska ske förebyggande för att kunna förhindra att en patient drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada för att utföra en säker vård. Globalt sett är VRI den vanligaste typen av vårdskada idag och skapar onödigt lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället. Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till handhygien inom en medicinsk akutvårdsavdelning. Data har samlats in genom regelbundna observationer varje månad från 2013 till 2018 på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. Följsamheten till användning av handsprit före patientkontakt är lägre jämfört med användning av handsprit efter patientkontakt hos både undersköterskor och sjuksköterskor. Studien visar att undersköterskor har högst följsamhet till handhygien vid användning av handsprit både före och efter patientkontakt, jämfört med sjuksköterskor. Vid användning av handskar skiljer det sig under åren. För att uppnå en god följsamhet för handhygien hos vårdpersonal kan verksamheten identifiera brister i det patientnära arbetet och sträva efter att förbättra rutiner för basala hygienrutiner.

Syftet med detta examensarbete var att beräkna vad det kostar att ha UPS-kraft (Uninterruptible Power Supply). Arbetet utfördes för Västfastigheter på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås. Studien utfördes på en UPS i drift i byggnad 7. UPS: en i denna byggnad har 10 kVA kapacitet och är av dubbelkonverterande typ. Batterier av Ni-Cd (Nickel-Kadmium) typ används till backup med UPS: en. UPS av dubbelkonverterande typ är känd för att skapa mycket övertoner, men är fördelaktig för dess skyddande förmåga mot spänningsspikar.Mätningar har gjorts för att beräkna kostnadsberäkningarna. Ytterligare hjälp har fåtts i form av räkningar och UPS-leverantörer (Ups-teknik och Eurotech AB). / Uppsatsnivå: C