Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram. Konceptet bygger på ett helhetsperspektiv att se symtom och tecken hos patienten och inte enbart utgå ifrån diagnostänkande. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har när det gäller att arbeta med MIG-konceptet. Underlättar MIG-konceptet sjuksköterskors arbete på vårdavdelningen med svårt sjuka patienter och ökar det tvärprofessionella samarbetet? Det vetenskapliga perspektivet till denna studie är kvalitativ. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativ forskningsintervju och kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. Nio intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från olika vårdavdelningar och materialet bearbetades enligt konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Vanligtvis går man från text till kod till subkategori och sedan kategori. Analysen mynnade ut i sju underkategorier som bildar tre kategorier. Resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att MEWS skalan tydliggjorde och konkretiserade patientens sjukdomstillstånd vilket underlättade i kontakten med läkaren och ökade patientsäkerheten. Metaforen den ”kliniska blicken” och/eller intuition var en betydelsefull faktor som sjuksköterskorna använde sig av i bedömningen av den svårt sjuka patienten. Sjuksköterskorna uttryckte att de kände en trygghet med att konceptet fanns att tillgå och det tvärprofessionella samarbetet underlättades deras arbete. Vissa organisatoriska problem framkom - bland annat att konceptet inte följdes enligt riktlinjerna - men de intervjuade sjuksköterskorna kände trots allt tilltro till konceptet. Det finns lite forskning att tillgå angående MIG som återspeglar svenska förhållanden. Förhoppningen är att fler studier publiceras så att hälso- och sjukvårdspersonal kan lära av varandra och att samma riktlinjer införs för konceptet nationellt så att det lättare kan utvärderas. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Narkotikarelaterade dödsfall har ökat i Sverige de senaste åren och de vanligaste inblandade substanserna är opioider. Opioider är vanligt förekommande inom vården, tidigare forskning visar dock att det finns brister i läkemedelshanteringen med opioider. Sjuksköterskan har ett ansvar att på ett säkert sätt kunna hantera läkemedel. Brister i läkemedelshanteringen kan leda till att patienten blir under- eller övermedicinerad och då inte få en adekvat smärtbehandling samt riskerar att drabbas av en vårdrelaterad skada. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av smärtbehandling med opioider. Metod: En litteraturstudie med integrerad design baserad på två kvalitativa och sju kvantitativa artiklar. Innehållsanalysen utfördes enligt Whittenmore och Knafls metodartikel för integrerad metod. Resultat: I studien framkom fyra kategorier om sjuksköterskans erfarenheter av smärtbehandling med opioider; säker hantering och administrering av opioider, kunskap om opioiders verkan, att dosera adekvat samt vikten av medvetenhet om risker med opioider. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att sjuksköterskor har bristande erfarenhet och kunskap om smärtbehandling med opioider. Kontinuerlig utbildning till sjuksköterskor om smärtbehandling med opioider kan det således bidra till en tryggare och säkrare vård för såväl patient som sjuksköterska.

Bakgrund: Vårdpersonal är på många sätt utsatta i sitt arbete. Sjuksköterskor i hemsjukvården arbetar ofta ensamma och i patienters egna hem och är därmed särskilt utsatta. Hot och våld är vanligt förekommande men utsattheten kan också vara till exempel att ha ensamt omvårdnadsansvar eller att möta oberäkneliga patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utsatthet i arbetet i hemsjukvården. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie där 13 sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre kategorier: Att känna sig utlämnad, Att inte veta vad/vem som möter en och Att ständigt vara vaksam. Förutom hot och våld upplevde sjuksköterskorna även utsatthet i form av ensamhet, ovisshet och ständig vaksamhet. Den inre och yttre arbetsmiljön bidrog till en upplevelse av utsatthet, framför allt i utsatta områden. Stöd från kollegor och chefer samt egna strategier och egenskaper gjorde att de lättare hanterade upplevd utsatthet. Slutsats: Sjuksköterskornas arbetsmiljö ger en upplevelse av osäkerhet som är svår att påverka. Ytterligare forskning behövs för att få förståelse för sjuksköterskans situation och upplevelser av utsatthet. Det krävs också åtgärder i organisationen för att skapa en tryggare arbetsmiljö och främja säker vård. / Background: Health care staff are in many ways vulnerable in their work. Nurses in home care often work alone and in the patients’ home and are therefore more exposed. Threats and violence are common, but the vulnerability can also come from being solely responsible for the nursing care or caring for patients who act erratic. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of exposure in home care nursing. Methods: The study was a qualitative interview study where thirteen nurses were interviewed. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Three categories emerged from the analysis: Feeling undisclosed, Not knowing what/whom to meet and Constant vigilance. In addition to threats and violence, the nurses experienced exposure in forms of loneliness, uncertainty and constant vigilance. Their working environment contributed to experiencing exposure, especially in exposed areas. Support from colleagues and leadership, as well as the nurses own strategies and characteristics, made the exposure easier to handle. Conclusions: Nurses working environment gives a sense of insecurity that is hard to influence. Further research is needed to gain understanding of their situation and experiences of exposure. The home care organization is required to arrange a safer working environment and promote safety in home care nursing.

I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ‰ (promille) på sjön går vid 1,0 ‰ och med bil går gränsen vid 0,2 ‰. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar. Modulen ska vara enkel att använda och inte vara till belastning. Meningen med alkolåset är att förhindra att alkoholpåverkade människor ska kunna skadar sig själva eller någon i sin omgivning på grund av ouppmärksamhet eller vårdslöshet. Alla ombord borde ha sin egen uppgift för att harmonin ”Happy Ship” (”glatt skepp”) ska infinna sig. Studien om alkolåsmodulen innefattar enkäter och intervjuer med användare för att få en så oberoende syn på både design och funktion som möjligt. Till vår hjälp hade vi ett teoretiskt ramverk som kallas Aktivitetsteori (AT). Resultatet blev ett designförslag på ett alkolås kombinerat med förarintyg. Förarintyget sätts i alkolåsmodulens kortläsare och ska sitta där under hela resans gång. Detta designförslag kan ge bättre förutsättningar för en säkrare sjöfart då föraren måste blåsa i alkolåset, samt inneha ett giltigt förarintyg för att få klartecken att starta båten. Har föraren alkohol i utandingen kommer farten regleras med hänsyn till vilken promillehalt föraren hade. Försäkringspremien kan också komma att antingen sänkas, om inloggningarna varit utan alkohol, eller höjas om inloggningar visar att alkohol funnits i utandningen eller ej. Denna premieåtgärd gjordes för att båten vid extrema väderförhållanden eller vid eventuell olycka, måste kunna flyttas. Till alkolåsmodulen gavs också ett förslag på hur inloggningen kom att fungera med sina olika rutor i administrationen. / In this report we address a problem at sea, namely alcohol. The limit at sea measured in ‰ (permille) is at 1,0 ‰ but in a car the limit is 0,2 ‰. This topic is relevant and it has also been brought up in a TV-show that showed people under the influence of alcohol being taken care of by the coastguard (www.kanal5.se). With this in mind we're presenting a design proposal of an alcolock module to install in pleasure boats. The module should be simple to use and not to be seen as a burden. The purpose of this alcolock is to prevent people under the influence of alcohol from hurting themselves or others in their environment due to inattention or recklessness. Everyone onboard should have their own assignments to create the harmony of “Happy Ship”. The study of the alcolock module consists of surveys and interviews with the users to get as close to an independent view as possible regarding design and function, without our influence. To aid us, we used a theoretic framework called Activity Theory (AT). The result was a design proposal of an alcolock combined with a drivers license. The drivers license is inserted in the card reader of the alcolock module and will remain there for the duration of the trip. This design proposal might result in a safer environment at sea, since the operator has to breathe in the alcolock, and possess a valid drivers licence to be able to start the boat. If the operator has alcohol on his/her breath the speed will be reduced with consideration of the amount of alcohol. The insurance policy might also either be reduced or increased, depending on if there were alcohol on the operators breath or not. The reason for this is that the boat has to be movable in case of bad weather or an accident. There was also a suggestion to how the log on process would work with the different administrational pages.

<p>I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ‰ (promille) på sjön går vid 1,0 ‰ och med bil går gränsen vid 0,2 ‰. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar. Modulen ska vara enkel att använda och inte vara till belastning. Meningen med alkolåset är att förhindra att alkoholpåverkade människor ska kunna skadar sig själva eller någon i sin omgivning på grund av ouppmärksamhet eller vårdslöshet. Alla ombord borde ha sin egen uppgift för att harmonin ”Happy Ship” (”glatt skepp”) ska infinna sig.</p><p>Studien om alkolåsmodulen innefattar enkäter och intervjuer med användare för att få en så oberoende syn på både design och funktion som möjligt. Till vår hjälp hade vi ett teoretiskt ramverk som kallas Aktivitetsteori (AT).</p><p>Resultatet blev ett designförslag på ett alkolås kombinerat med förarintyg. Förarintyget sätts i alkolåsmodulens kortläsare och ska sitta där under hela resans gång. Detta designförslag kan ge bättre förutsättningar för en säkrare sjöfart då föraren måste blåsa i alkolåset, samt inneha ett giltigt förarintyg för att få klartecken att starta båten. Har föraren alkohol i utandingen kommer farten regleras med hänsyn till vilken promillehalt föraren hade. Försäkringspremien kan också komma att antingen sänkas, om inloggningarna varit utan alkohol, eller höjas om inloggningar visar att alkohol funnits i utandningen eller ej. Denna premieåtgärd gjordes för att båten vid extrema väderförhållanden eller vid eventuell olycka, måste kunna flyttas. Till alkolåsmodulen gavs också ett förslag på hur inloggningen kom att fungera med sina olika rutor i administrationen.</p> / <p>In this report we address a problem at sea, namely alcohol. The limit at sea measured in ‰ (permille) is at 1,0 ‰ but in a car the limit is 0,2 ‰. This topic is relevant and it has also been brought up in a TV-show that showed people under the influence of alcohol being taken care of by the coastguard (www.kanal5.se). With this in mind we're presenting a design proposal of an alcolock module to install in pleasure boats. The module should be simple to use and not to be seen as a burden. The purpose of this alcolock is to prevent people under the influence of alcohol from hurting themselves or others in their environment due to inattention or recklessness. Everyone onboard should have their own assignments to create the harmony of “Happy Ship”.</p><p>The study of the alcolock module consists of surveys and interviews with the users to get as close to an independent view as possible regarding design and function, without our influence. To aid us, we used a theoretic framework called Activity Theory (AT).</p><p>The result was a design proposal of an alcolock combined with a drivers license. The drivers license is inserted in the card reader of the alcolock module and will remain there for the duration of the trip.</p><p>This design proposal might result in a safer environment at sea, since the operator has to breathe in the alcolock, and possess a valid drivers licence to be able to start the boat. If the operator has alcohol on his/her breath the speed will be reduced with consideration of the amount of alcohol. The insurance policy might also either be reduced or increased, depending on if there were alcohol on the operators breath or not. The reason for this is that the boat has to be movable in case of bad weather or an accident. There was also a suggestion to how the log on process would work with the different administrational pages.</p>

An increasing number of patients are in need of intravitreal injections which lead to a need of extending capacity at eye clinics. One of the essential core competencies in nursing care is safe care and the purpose of this study was to investigate ophthalmologic nurse´s experiences of promoting safe care in conjunction with intravitreal injections. The study was conducted as an interview study with descriptive qualitative design with inductive approach. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis resulting in three main categories; “Well-functioning routines ”, “Continuityin the team” and “Promote patient-participation”. As the number of patients increases, ophthalmologic nurses ’ experience their ability taking care even more endanger patient safety. Ophthalmologic nurses experience that they provide safe care through continuity and a consolidated team. The patients feel safe when meeting the same healthcare staff when receiving the treatments. Worried patients may be at risk of healthcare injuries and therefore the nurses strive to inform and involve the patients ensuring that they feel co-responsible in their own care. The result also shows that well-functioning routines promote safe care. Further research may be performed in part of developing standardized care plans promoting safe care at eye clinics. / Allt fler patienter är i behov av intravitreala injektioner, vilket ställer höga krav på att ögonsjukvården utökar sin kapacitet. En av kärnkompetenserna som sjuksköterskan ska förhålla sig till, är säker vård och syftet med denna studie var att undersöka ögonsjuksköterskans upplevelse av att främja säker vård vid intravitreala injektioner. Studien utfördes som en intervjustudie med beskrivande kvalitativ design och induktiv ansats. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Välfungerande rutiner”, ”Kontinuitet i team” samt ”Främja  patientdelaktighet”. Eftersom antalet patienter ökar, upplever ögonsjuksköterskorna att kapaciteten att ta hand om de stora volymerna riskerar att äventyra patientsäkerheten. Ögonsjuksköterskorna upplever att de genom kontinuitet skapar en säker vård genom att teamet är sammansvetsat och patienterna känner sig trygga med att träffa samma vårdpersonal vid behandlingarna. Oroliga patienter kan utgöra en risk för att en vårdskada uppstår och ögonsjuksköterskorna strävar efter att få patienterna delaktiga och välinformerade för att även de själva ska känna medansvar i den egna vården. Resultatet visar även på att välfungerade rutiner främjar säker vård. Vidare forskning kan bidra till att standardiserade vårdplaner kan arbetas fram och att den säkra vården kan bedrivas med hög kvalitet på alla ögonmottagningar.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos äldre. Läkemedelsanvändningen har varit störst bland personer på särskilda boenden och multisjuka äldre i ordinärt boende som i snitt använder 7–12 läkemedel per person. En av tio akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror helt eller delvis på läkemedelsbiverkningar. Läkemedelsanvändningen av äldre behöver förbättras avsevärt då läkemedelsrelaterade problem orsakar onödigt lidande. Genom att sammanställa hur det ser ut i den generella befolkningen ökar sjuksköterskans kunskap om hur det ser ut och kan på så sätt sätta det i perspektiv när hon träffar patienter i vården. Sjuksköterskan har här en unik position att främja säker vård och effektiv läkemedelsanvändning i den äldre befolkningen. Syfte: Syftet var att beskriva läkemedelsanvändningen hos män och kvinnor 60 år och äldre från Swedish National Study On Aging And Care (SNAC- Blekinge (SNAC-B).  Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på data från SNAC Blekinge (n=1402). Data har analyserats deskriptivt som innebär ett beskrivande tillvägagångssätt. Statistik har använts för att bearbeta data. Resultat: Bland kvinnor var medelsanvändningen av läkemedel 4,3 per person och för män 3,4 per person. Medan medelvärdet totalt var 3,9 antal läkemedel per person. Således använder kvinnor i snitt 0,9 fler läkemedel än män. Läkemedelsanvändningen ökar från 60 år för att sedan avta hos de som är 90 år och äldre. Läkemedelsanvändningen bland de äldre sträckte sig mellan 0–19 läkemedel per person. De läkemedelshuvudgrupper som användes mest var läkemedel vid sjukdomar i matsmältningsorgan och ämnesomsättning, blod och blodbildande organ, hjärta och kretslopp och nervsystemet. De enskilda läkemedel som användes mest var Acetylsalicylsyra, Furosemid, Digoxin, Atenolol och Metoprolol och Paracetamol. Slutsats: Användning av flera läkemedel är vanligt i den äldre generella befolkningen. Kartläggning om hur äldres läkemedelsanvändning ser ut i SNAC-Blekinge ger sjuksköterskan en unik möjlighet till kunskap om hur läkemedelsanvändningen ser ut i den generella befolkningen. Denna kunskap kan sjuksköterskan applicera i olika omvårdnadskontexter för att kunna arbeta med säker vård, minska felbehandlingar samt rapportera fel och brister och på så vis minska lidandet för den äldre patienten.

Telefonrådgivning är en relativt ny plattform inom hälso- och sjukvården där forskningen inte riktigt hunnit med. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över de studier som utmärker kvalitet inom telefonrådgivningen. Syftet besvarades med hjälp av samlingsbegreppet god vård enligt Socialstyrelsen. Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt. En systematisk litteratursökning i CINAHL och PubMed genomfördes vilket resulterade i 12 studier som kvalitetsgranskades och ingick i analysen. Det resultat som indikerade kvalitet i telefonrådgivning var individanpassad vård, säker och effektiv vård, tillgänglighet samt begriplighet. Kunskapsöversikten kan bidra till en ökad insikt hos sjuksköterskor i arbetet med telefonrådgivningen om vilka åtgärder som kan förbättras för att förbättra kvaliteten i telefonrådgivningen. Kunskapsöversikten kan även bidra till en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan om sitt eget förhållningssätt vid telefonrådgivning och de förväntningar som uppringare har. Interventioner som föreslås är kontinuerlig utbildning i kommunikation vilket även skulle kunna ingå i grundutbildningen för sjuksköterskor.

Antalet besök till akutmottagningar runt om i Sverige ökar årligen. Ökat inflöde av patienter resulterar i ökad belastning, ”Overcrowding” och ”Exit-block” och influerar på patientens vänte- och vistelsetid på akutmottagningen. En tilltagande tillströmning av patienter kan påverka patientsäkerheten och medföra ökad risk för vårdskada. Simultant pågående arbetsprocesser gör akutmottagningens vårdmiljö särskilt utsatt för medicinska misstag. Säker vård är en essentiell kärnkompetens och en central del i sjuksköterskans arbete för att upprätthålla patientsäkerhet.  Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet på akutmottagning. Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på en akutmottagning i Mellansverige. Åtta sjuksköterskor, med minst ett års yrkeserfarenhet på akutmottagningen, intervjuades. Insamlat material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde att ökad belastning, patientens omvårdnadsbehov, akutmottagningens bemanning och arbetsmiljö påverkade patientsäkerheten på akutmottagningen. Tilltagande söktryck med förlängda vistelsetider på akutmottagningen med ”Overcrowding” och ”Exit-block” som följd, komplexa omvårdnadsbehov och tidsbrist påverkade förutsättningarna för säker vård och god omvårdnad. Två övergripande kategorier formulerades genom analysens förfarande: När vårdbehovet överstiger resurserna och Sjuksköterskans utmaningar i att upprätthålla patientsäkerheten. Resultaten i denna studie tyder på att sjuksköterskor på en akutmottagning upplever sitt omvårdnadsansvar som både utmanade och påfrestande vid ökad belastning vilket påverkar patientsäkerheten negativt. Omvårdnadsarbetet på akutmottagningen påverkas vid ökat inflöde av patienter, ”Overcrowding” och ”Exit-block” vilket utsätter patienten för risker. Vidare tyder resultatet på att akutmottagningens resurser ibland inte är tillräckliga för att uppfylla kraven för god omvårdnad, hög patientsäkerhet och säker vård. Studiens slutsats antyder att sjuksköterskorna upplever patientsäkerheten på akutmottagningen som bristfällig och att patientsäkerheten påverkas negativt av ”Overcrowding” och ”Exit-block”.

Intraoperativ kommunikation är av stor betydelse för patientsäkerheten. Operationsteamet består av flera olika yrkeskategorier som alla har ett gemensamt mål där patienten är i fokus. För att underlätta kommunikationen mellan och inom olika professioner i olika överrapporteringstillfällen finns kommunikationsverktyg att tillgå. SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi är beprövade verktyg. Syftet med studien är att beskriva hur teamet på operationssal kan skapa god kommunikation mellan/inom olika professioner intraoperativt. Metoden i studien är en allmän litteraturöversikt, ett strukturerat arbetssätt för att skapa en bild av det valde området. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorier är trygghet, samförstånd och dialog.  Trygghet beskrivs både för patienten och för personalen där kommunikationen är det centrala. Kommunikationen mellan de olika professionerna och deras uppträdande intraoperativt påverkar patientens trygghet. Familjära team med samarbete, vänlighet och respekt för varandra ger samförstånd och ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte med hjälp av SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi ökar patientsäkerheten då risken för att viktig information faller bort minskar. Perioperativa sjuksköterskor har ett gemensamt ansvar att värna om patientens autonomi och individuella behov. Patientens behov är i fokus för den intraoperativa vården. Vårdpersonal bör göras medveten om att kommunikationsbrister kan medföra patientlidande.