Bakgrund: Läkemedelsavvikelser och bristande medicinering är största orsaken till undvikbara patientskador runt om i världen. Läkemedelshantering är sjuksköterskans ansvarsområde och tillhör en av de dagliga uppgifterna vid varje arbetspass. Det finns lagar och riktlinjer gällande läkemedelshantering som handlar om hur sjukvårdspersonal ska hantera, förvara och administrera läkemedel. Trots det uppkommer läkemedelsavvikelser. I tidigare studier om läkemedelshantering framkommer det att avvikelserna till viss del beror på bristande kunskap och utbildning. Att orsaka läkemedelsavvikelser kan ge känslor av skuld och skam hos sjuksköterskor. Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter kring säker läkemedelshantering kan kunskapen föras vidare och bidra till förbättringsarbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av säker läkemedelshantering. Metod: Litteraturstudien bygger på kvalitativa studier som kommit fram från databassökningar i Cinahl och PubMed. Elva artiklar valdes ut till studiens resultat med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna relevans- och kvalitetsgranskades vilket resulterade i sex artiklar med hög kvalité och fem artiklar med medelhög kvalitet. Artiklarna analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades tre teman: Organisatoriska faktorer som påverkar säker läkemedelshantering; Teamets påverkan på säker läkemedelshantering och Sjuksköterskans kompetens avseende säker läkemedelshantering. I respektive tema identifierades kategorier. Konklusion: För att säkerställa läkemedelshanteringen är det viktigt med en bra arbetsmiljö, tydliga riktlinjer, tillgång till olika resurser som protokoll, rapportering av läkemedelsavvikelser, teamarbete med en välfungerande kommunikation samt adekvat kunskap och utbildning hos sjuksköterskor. Nyckelord: Avvikelser, erfarenheter, kvalitativ, sjuksköterska, säker läkemedelshantering. / Background: Drug errors and lacking medication administration are the biggest cause of avoidable patient harm around the world. Medication administration is the nurse's area of responsibility and is one of the daily tasks for each work shift. There are laws and guidelines regarding medication administration that enlightens how healthcare professionals should manage, store and administer medicines. Despite this, drug errors occur. In previous studies of medication administration, it appears that the errors are partly due to lack of knowledge and education. Causing drug errors could create feelings of guilt and shame among the nurses. By studying nurses' experiences of safe medication administration, the knowledge can be passed on and contribute to improvement work. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of safe drug administration. Method: The literature review was based on qualitative studies found from database searches in Cinahl and PubMed. Eleven articles were selected for the result that met the inclusion and exlusion critiera. The articles were reviewed with one template for relevance and one for quality, which resulted in six articles of high quality and five articles of medium quality. The articles were analyzed with content analysis. Result: In the result, three themes were identified: Organizational factors that affect safe medication administration; The team's impact on safe medication administration and Nurse's competence regarding safe medication administration. In each theme, categories were identified. Conclusion: To ensure safe medication administration, it is important to have a good working environment, clear guidelines, access to various resources as protocol, reporting drug errors, teamwork with well-functioning communication as well as adequate knowledge and education of nurses. Keywords: Errors, experiences, nurse, qualitative, safe medication administration.

Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle ställer krav på en väl fungerande hälso- och sjukvård. Kulturell kompetens ger sjuksköterskan verktyg att lyhört möta varje patient. Att sätta kulturell kompetens i relation till sjuksköterskans kärnkompetenser, specifikt patientsäkerhet, är viktigt för att kulturell kompetens som begrepp ska få relevans för omvårdnadsarbetet. Syfte: Med anledning av det allt mer mångkulturella samhället var syftet med studien att belysa vad kulturell kompetens kan innebära för sjuksköterskans arbete, med särskilt fokus på säker vård. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes i enlighet med metodlitteratur. Elva kvalitativa artiklar valdes ut efter en systematisk datainsamling och kvalitetsgranskning. Resultat: Ett huvudtema, två kategorier och två underkategorier identifierades; kulturkongruent vård, att kunna kommunicera, att förstå en annan persons världsbild, att ha kunskap samt vårdkultur. Slutsats: Kulturell kompetens har stor betydelse för sjuksköterskans arbete och det är av stor vikt att dess betydelse lyfts inom vården, för att ytterligare förbättra patienternas vårdupplevelser.

Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors möjligheter att bedriva säker vård. Metod Litteraturöversikt valdes som metod då det bäst svarade mot studiens syfte. Sökningar skedde i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna som inkluderades fördes in i en matris för översikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i översikten. Resultat Resultatet bestod av två olika kategorier som ansågs ha en påverkan på säker vård. De två kategorierna var organisatoriska faktorer samt individrelaterade faktorer. Vårt resultat visar att avbrott och distraktioner, kultur på arbetsplatsen, förbättringsarbete, arbetsbelastning, utlokalisering av patienter samt platsbrist, kommunikation och informationsöverföring samt sjuksköterskors erfarenhet, kompetens och strategier är faktorer med en påverkan på säker vård. Slutsats Inget kausalt samband mellan avbrott och vårdskador kunde påvisas. Avbrott upplevs som en negativ faktor när de uppfattas som frekventa eller onödiga. Antal patienter som sjuksköterskor ansvarar över kan relateras till frekvensen av vårdskador men generaliserbarheten är oklar. Hierarkisk vårdkultur utför oftast en faktor som utövar en negativ inverkan på säker vård.

Under de senaste decennierna ses en fortsatt minskning av antalet personer som drabbas av akut koronart syndrom (AKS). Förändring av patientens livsstil och därmed en minskning av risken att insjukna eller återinsjukna i AKS, har visat sig ha stor betydelse för att förebygga och minska dödligheten vid AKS. En förbättring av riskfaktorer genom minskning av blodtrycks-, blodsocker- och lipidnivåer, ökad fysisk aktivitet, minskning av omättade fetter och ett högre intag av fiber, frukt, grönsaker och fisk samt rökstopp, har stor betydelse vid att förebygga hjärtsjukdom. Sjukvården blir alltmer specialiserad och det ställer krav på sjuksköterskan och dennes kunskap. Genom sjuksköterskans etiska kod lyfts dennes kompetens fram och belyser det personliga ansvaret sjuksköterskan har för att upprätthålla sin kompetens under yrkeslivet genom kontinuerligt lärande. När sjuksköterskan håller sig uppdaterad på ny kunskap kan denne arbeta utifrån en evidensbaserad vård som främjar patientens hälsa, välbefinnande och ger en säker vård. Men ett visst ansvar åläggs även arbetsgivaren, de ska regelbundet se över vilken kompetens medarbetarna har och arbeta aktivt med att främja kompetensutveckling bland medarbetarna. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors behov av kunskap för att kunna ge information om riskfaktorer till patienter som drabbats av akut koronart syndrom. En kvalitativ metod användes och designen var en intervjustudie. Data insamlades från nio stycken sjuksköterskor med varierad ålder och arbetslivserfarenhet inom kardiologisk vård. Intervjuer gjordes med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide. All data bearbetades sedan av författarna och innehållsanalys valdes som analysmetod. Studien resulterade i tre kategorier. I kategorin “Behov av kunskap men arbetsmiljön begränsar möjligheterna för fortbildning” framkom att möjligheterna till vidareutbildning begränsades då det sällan erbjöds via arbetsgivaren. Den andra kategorin “Kunskap finns men bristande organisatoriska strukturer försvårar informationsflödet” innefattar upplevelsen hos sjuksköterskorna av ett ostrukturerat arbetssätt och hur det påverkar deras arbete med patienterna. Den tredje och sista kategorin ”Sjuksköterskans behov av kunskap för att kunna ge en säker vård” belyser vikten av att inneha kunskap om kardiologi som sjuksköterska, för att kunna ge patienterna en säker och god vård. Slutsatsen i denna studie är att sjuksköterskor på kardiologiska avdelningar upplever ett behov av utökad kunskap om riskfaktorer, något som är väldigt viktigt att belysa. Resultatet visar även att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar i organisationen för att öka kunskaperna hos sjuksköterskor inom kardiologi. Avsaknad av rutiner och struktur på avdelningen framkom som en försvårande omständighet vid informationsgivning till patienterna. Ökad kunskap inom kardiologi skulle kunna bidra till att ge sjuksköterskorna en känsla av trygghet i sin kunskap och på så vis skapa en bättre känsla av att kunna ge sina patienter adekvat information trots brister av struktur i organisationen.

Bakgrund: Patientsäkerheten är en stor global utmaning och individer som vårdas på sjukhus hamnar i risk för att drabbas av vårdskada. Framsteg har gjorts kring säkerhetsåtgärder, samtidigt tyder forskning på att mänskliga misstag kvarstår. Sjuksköterskor har en viktig bidragande roll i arbetet mot säker vård för att motverka skada och lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som påverkar det patientsäkra arbetet inom slutenvården.  Metod: Litteraturöversikten utgick från en kvalitativ metod baserat på en induktiv ansats. Totalt formade tretton vetenskapliga artiklar resultatet som kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras i två teman följt av sex subteman. Arbetsmiljö; verksamhetens ansvar och patientens rättigheter, en stressad atmosfär, hög arbetsbelastning och brist på personal.  Teamsamverkan och ledarskap; Samarbete med andra professioner, samarbete med patient och närstående, sjuksköterskans ledarskap och kompetens.  Slutsatser: Sjuksköterskans roll är av vikt för att skapa säker vård. Faktorer som påverkar patientsäkerheten presenteras i följande huvudfynd; Stress, samarbete med andra professioner och sjuksköterskans kompetens. För att slutenvården ska kunna bistå med patientsäkerhet krävs en gynnsam arbetsmiljö, god kommunikation mellan kollegor och rätt kompetens hos sjuksköterskan. / Background: Patient safety is a major global challenge and individuals who are cared for in hospital run the risk of suffering a healthcare injury. Progress has been made on security measures, while research indicates that human error remains. Nurses have an important contributing role in the work towards safe care to counteract injury and suffering.  Purpose: To describe nurses' experience of what affects patient-safe work in inpatient care.  Method: The literature review was based on a qualitative method based on an inductive approach. A total of thirteen scientific articles shaped the results, which were quality reviewed and analyzed with Friberg's five-step analysis.  Results:  The result is presented in two themes followed by six subthemes. Working environment; the responsibility of the business and the patient's rights, a stressed atmosphere, high workload and lack of staff. Team collaboration and leadership; Collaboration with other professions, collaboration with patients and relatives, the nurse's leadership and competence.  Conclusions: The role of the nurse is important in creating safe care. Factors that affect patient safety are presented in the following main findings; Stress, collaboration with other professions and the nurse's skills. In order for inpatient care to be able to assist with patient safety, a favorable work environment, good communication between colleagues and the right competence of the nurse are required.

Bakgrund: Stroke är ett tidskritiskt tillstånd som kan medföra kommunikationssvårigheter. Stroke delas generellt in i två kategorier; blödning eller tromb. En blödning kan uppstå efter trauma eller att ett kärl spruckit av annan orsak. En tromb bildas någonstans i kroppen som sedan färdats med blodbanan för att slutligen fastna i ett av hjärnans blodkärl. Beroende på var i hjärnan blödningen eller tromben sitter uppvisas olika symptom. Kommunikationen med strokepatienter kan påverkas negativt av flertalet variabler. Vid stroke kan symptom som afasi, dysfasi och dysartri framträda och leda till svårigheter för ambulanspersonalen att förstå vad patienten vill förmedla. Förutom dessa faktorer påverkar även ambulanspersonalens kompetens, engagemang, den fysiska miljön och språkförbristningar kommunikationen med strokepatienter. Således är kunskap om dessa faktorer viktiga i arbetet för att kunna finna vägar för en god kommunikation. Syfte: Att belysa framgångsfaktorer och hinder för kommunikation mellan ambulanspersonal, sjukhuspersonal och strokepatienter. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med en systematisk metod och en integrerad analys genomfördes. Resultat: Resultatet visade att faktorer såsom personcentrerad kommunikation främjade kommunikationen mellan ambulanspersonal och strokepatienter. Digitalisering samt samarbete mellan ambulans och akutsjukhus främjade kommunikationen mellan ambulanspersonalen och sjukhuspersonalen. Tillika visade resultatet att digitalisering, akuta situationer och språkförbristningar kan inverka negativt på kommunikationen mellan ambulanspersonal, sjukhuspersonal och strokepatienter. Slutsats: Faktorerna som främjar kommunikationen mellan ambulanspersonal och strokepatienter är personcentrerad kommunikation, omvårdnad och säker vård. Digitaliserade kommunikationshjälpmedel, samarbete samt standardiserad och strukturerad kommunikation var framgångsfaktorer för kommunikation mellan ambulanspersonal och sjukhuspersonal. Dock kan digitalisering hindra omvårdnaden inom ambulanssjukvården och hindra kommunikationen mellan ambulanspersonal och sjukhuspersonal. När den tekniska utrustningen inte fungerat har det lett till längre behandlingstider och en längre tid till intervention. / Background: Stroke is a time-critical condition that can cause communication difficulties. Stroke is generally divided into two categories; bleeding or thrombus. Bleeding can occur after trauma or when a vessel has ruptured for another reason. A thrombus forms somewhere in the body which then travels with the bloodstream to finally get stuck in one of the brain's blood vessels. Depending on where in the brain the bleeding or thrombus is located, different symptoms are displayed. Communication with stroke patients can be negatively affected by several variables. In stroke, symptoms such as aphasia, dysphasia and dysarthria can appear and lead to difficulties for the ambulance personell to understand what the patient wants to convey. In addition to these factors, the competence of the ambulance personnel, commitment, the physical environment and language deficiencies also affect communication with stroke patients. Thus, knowledge of these factors is important in the work to be able to find ways for good communication. Purpose: The aim was to highlight factors that promote or hinder communication between ambulance personnel, hospital personnel and stroke patients. Method: A structured literature review with a systematic method and integrated analysis was conducted. Result: The results showed that factors such as person-centred communication promoted communication between ambulance personnel and stroke patients. Digitization and cooperation between ambulances and emergency hospitals promoted communication between the ambulance staff and the hospital staff. At the same time, the results showed that digitalisation, emergency situations and language deficiencies can have a negative impact on communication between ambulance personnel, hospital staff and stroke patients. Conclusion: The factors that promote communication between ambulance personnel and stroke patients are person-centred communication, nursing and safe care. Digitized communication aids, collaboration and standardized and structured communication were success factors for communication between ambulance personnel and hospital staff. However, digitization can hinder nursing in ambulance healthcare and hinder communication between ambulance- and hospital personnel. When the technical equipment did not work, it led to longer treatment times and a longer time to intervention.

No description available.

The paper by Apostolaki, Zohar, and Vanbever [3] describes two routing attacks on the Bitcoin network, partition attack and delay attack. By isolating parts of the network or delaying block propagation, a significant amount of mining power could be wasted, resulting in revenue loss and a wide range of exploits could be enabled, such as double spending. Hence, the Bitcoin’s solution to the double spending problem would be broken, making the technology unreliable and unavailable. The Border Gateway Protocol (BGP) is the standardized routing protocol in the current Internet, without any security guarantees. Numerous security extensions have been proposed for BGP, but there is still no widely deployed solution. Therefore, some argue that instead of securing BGP, an entirely new inter-domain architecture should be developed. The thesis investigates the possible mitigation of routing attacks in the blockchain technology, by using the new inter-domain architecture called SCION. Two solutions are proposed utilizing SCION and IP, namely an application level solution and a SIG proxy solution. The solutions have been evaluated in terms of security, availability and efficiency, with the conclusion that routing attacks can be mitigated using SCION. Hence, providing incentive to the blockchain users to use SCION, in order to benefit from a secure and highly available blockchain network communication, with potential revenue increase. Furthermore, the thesis provides incentive for further development of the SCION architecture, as well as applying SCION to additional fields. / Forskningsarbetet av Apostolaki, Zohar och Vanbever [3] beskriver två routingattacker på Bitcoinnätverket, partitioneringsattack och fördröjningsattack. Genom att isolera delar av nätverket eller fördröja blockutbredningen, skulle signifikant mängd brytningskraft kunna slösas bort, vilket resulterar i omsättningsförlust och ett brett spektrum av utnyttjanden skulle kunna möjliggöras, som t.ex. dubbla utgifter. Som en följd, skulle Bitcoins lösning på problemet med dubbla utgifter sättas ur spel, vilket gör tekniken opålitlig och otillgänglig. Border Gateway-protokollet (BGP) är det standardiserade routingprotokollet i nuvarande Internet, utan några säkerhetsgarantier. Många säkerhetsutvidgningar för BGP har föreslagits, även om det fortfarande inte finns någon allmänt nyttjad lösning. Därför hävdar vissa att istället för att säkra BGP, bör en helt ny interdomänarkitektur utvecklas. Detta examensarbete undersöker en eventuell lindring av routingattacker i blockkedjetekniken, med hjälp av den nya interdomänarkitekturen som heter SCION. Två lösningar som nyttjar SCION och IP föreslås, en applikationsnivålösning och en SIG-proxylösning. Lösningarna har utvärderats med avseende på säkerhet, tillgänglighet och effektivitet. Slutsatsen blev att routingattacker kan lindras med SCION, vilket motiverar blockkedjeanvändarna att använda SCION, för att dra nytta av en säker och högt tillgänglig blockkedjenätverkskommunikation, med möjlighet till ökad omsättning. Examensarbetet bidrar dessutom med motivering för vidareutveckling av SCION-arkitekturen, samt till att tillämpa SCION på ytterligare områden.

Bakgrund: Att arbeta inom hälso- och sjukvården kan på många sätt betraktas som ett högriskyrke där gränsen mellan ”rätt och fel”, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstånd kan vara otroligt små. 3000 patienter dör varje år relaterat till sina vårdskador. Bristerna inom patientsäkerheten går oftast att koppla till vårdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar säker vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor som har Skånes Universitetssjukhus som arbetsplats. Det insamlade materialet analyserades utifrån Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet är valt att presenteras i tre huvudteman med tillhörande subteman som belyser både positiva och negativa faktorer inom organisationen som inverkat på den säkra vården. Det framkom att sjuksköterskorna kunde se brister inom organisationen vilket de menade bidrog till en minskad säkerhet inom vården. Det konstaterades att behovet av ökade resurser krävs inom vården om den ska förbli säker för både patienter och personal. Vad däremot informanterna ansåg var positivt var att det fanns system som delvis fungerade inom organisationen men som kunde förbättras och utvecklas. Kollegerna samt passionen till yrket utgjorde ett stort stöd för sjuksköterskorna i deras dagliga arbete. / Background: Working in the health sector may in many ways be considered as a high-risk profession where the line between "right and wrong", between a successful treatment and a critical condition can be incredibly small. 3000 patients die each year related to their medical injuries. The deficiencies in patient safety can usually be linked to care management, organization and procedures. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perception of the factors in the organization that support or counteract safe care. Methods: Semi-structured interviews were conducted with six nurses who have Skåne University hospital as a workplace. The collected material was analysed by Burnard analysis. Results: The results are presented in three main themes and related subthemes that illustrate both positive and negative factors within the organization that had an impact on the safe care. It was revealed that the nurses could see the flaws in the organization, which they argued contributed to reduced safety in healthcare. It was found that the need for increased resources was required in the health care sector if it is to remain safe for both patients and staff. However, informants could see that there were positive effects in current systems that partially worked within the organization but could be improved and developed. Colleagues and passion for the profession were sources for nurses in their daily work.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar av anknytning och trygghet vid introduktion av barn mellan 1–2 år samt att skapa en förståelse för om olika introduktionsmodeller kan påverka deras uppfattningar. Det finns huvudsakligen två introduktionsmodeller som är de mest vanliga i Sverige, föräldraaktiv- och traditionell introduktion. De två modellernas utformning skiljer sig åt vilket visar på vikten av att bidra med kunskap om vilken betydelse anknytning och trygghet har för de yngsta barnen vid introduktion. Studien utgår från anknytningsteorin (Bowlby, 1982) som teoretisk bakgrund samt med dess centrala begrepp som anknytning, inre arbetsmodeller, trygghet, trygg bas och säker hamn samt anknytningsmönster. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod utifrån en fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer har tillämpats som forskningsredskap. Sex förskollärare har intervjuats där alla har erfarenhet av de båda introduktionsmodellerna men besitter olika långa arbetslivserfarenheter inom förskola. Analysen av den insamlade empirin grundar i anknytningsteorins centrala begrepp för att kunna urskilja en variation i förskollärarnas uppfattningar kring anknytning och trygghet. I studiens resultat framställs förskollärarnas uppfattningar av hur anknytning och trygghet visas i barns beteenden, vilka hinder som kan påverka introduktionen samt vilka strategier som används för att skapa anknytning och trygghet vid introduktion. Förskollärarna lyfter även fram deras olika uppfattningar av de två introduktionsmodellerna som visar på att en utveckling har skett gällande deras utformning. Resultatet visar hur olika faktorer kan påverka barns möjlighet till att kunna skapa en anknytningsrelation till en pedagog, där det bli värdefullt att barn får möta lyhörda pedagoger som kan tillgodose barnets individuella behov av närhet och trygghet.