De vanligaste samtalen till 112 gäller patienter som upplever bröstsmärta vilket kan ge misstanke om Akut Koronart Syndrom (AKS). Denna patientkategori utgör därför en betydande del av de patienter som den prehospitala vården kommer i kontakt med. Syftet med denna pilotstudie var att avlyssna och analysera ljudupptagningar av samtal gällande bröstsmärta bedömda av sjuksköterska. Detta för att kunna jämföra om de frågor som sjuksköterskan ställer överensstämmer med de vanligaste symtomen vid AKS som beskrivs i medicinsk litteratur och forskning. Totalt 36 ljudupptagningar av samtal gällande bröstsmärta valdes ut utifrån material som insamlats genom ÅSA II-studien. En mixad metod användes dels med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats av egna anteckningar samt insamlande av kvantitativa data. Resultaten visade att sjuksköterskan på larmcentralen ofta ställde följdfrågor kring bröstsmärta hos patienten. Även frågor om dyspné förekom frekvent. Vad gäller övriga symtom kunde vi inte se någon struktur i sjuksköterskans bedömningar. I många fall saknades frågor och följdfrågor kring atypiska symtom. Det var även ovanligt med frågor kring symtom som kan minska misstanken för AKS. Samtalstiden verkar vara av mindre betydelse för kvaliteten i samtalen. Det förekom ofta en överprioritering av sjuksköterskans bedömning på larmcentralen jämfört med ambulansens prioritering. Däremot sågs ingen underprioritering. Studien visar på hur svårt det kan vara att bedöma medicinska tillstånd via telefon. Det finns anledning att tro att goda förkunskaper och relevant utbildning i kombination med uppdaterade och välutformade stöddokument är viktiga verktyg. Detta för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningarna på ett så tryggt och korrekt sätt som möjligt.

No description available.

No description available.

Hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att vara en av de främsta dödsorsakerna i världen. Akut koronart syndrom (AKS) drabbar såväl yngre som äldre, kvinnor som män och personer ur alla samhällsgrupper. Att drabbas av sjukdom är en individuell och personlig upplevelse vilket vården bör ta hänsyn till i mötet med varje enskild patient. Syftet var att beskriva patienters symtom vid insjuknande i akut koronart syndrom. Metoden som valdes var litteraturöversikt. En litteraturöversikt ger möjligheten att belysa och beskriva redan existerande forskning. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalysen genomfördes med integrativ analys. Resultatet påvisade stor variation i insjuknandet i AKS men också flertalet likheter. Det vanligaste symtomet var bröstsmärta eller obehag i bröstet för samtliga patientgrupper. Majoriteten av patienter upplevde minst ett prodromalsymtom. Den genomsnittliga symtombördan för samtliga AKS-diagnoser var mellan fem till sex symtom. Likheter framkom också vid flertalet analyser av symtomkluster, såväl vid analys av en bred population som inom specifika samhällsgrupper. Samtidigt fanns tydliga skillnader mellan olika samhällsgrupper me avseende på kön, ålder, komorbiditet, socioekonomisk status samt etnisk och kulturell tillhörighet. Tydliga skillnader kunde också observeras vid jämförelse av insjuknande i IAP, NSTEMI och STEMI. Slutsats: Tydliga skillnader såväl som stora likheter förekommer vid insjuknande i AKS mellan olika samhällsgrupper. För att förbättra möjligheten att göra liknande jämförelse och öka generaliserbarheten behöver standardisering ske gällande datainsamlingen av symtom. En standardisering av datainsamlingen skulle ge förbättrade förutsättningar att dra slutsatser kring insjuknandet i AKS för att kunna erbjuda personer en personcentrerad vård.

Akut koronart syndrom (AKS) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom i samband med insjuknandet samt att det ofta tar längre tid från symtomdebut till diagnos för kvinnor än för män. Att drabbas av plötslig sjukdom kan vara skrämmande och hur en individ väljer att hantera detta influeras av olika inre och yttre faktorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom. Litteraturstudie valdes som metod med tio stycken artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnor ofta har svårt att förstå och tolka symtomen, föreställningen om hur det ska vara eller kännas att drabbas av AKS överensstämmer inte med det kvinnorna själva upplever. Vidare visar resultatet att kvinnorna har svårigheter att besluta om och när de ska uppsöka hälso- och sjukvård. Inverkande faktorer på deras beslutprocess är bland annat anhöriga, kvinnans ansedda sociala förpliktelser samt deras egen kunskap och förmåga att tolka symtomen. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns en reflektion av författarna över vad som framkommit i resultatet. Litteraturstudien visar att det fortsatt finns behov av utbredning av information och forskning kring vad som inverkar och vilka symtom som kan förekomma gällande kvinnor som insjuknar i AKS.

Patienter med akut koronart syndrom är idag en stor utmaning för svensk ambulanssjukvård. Smärt- och ångestproblematiken är speciellt viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det är känt att ett bra bemötande från ambulanspersonalen och noggrannhet i den specifika omvårdnaden optimerar patientens upplevelse av given vård. Patienternas upplevelser av väntan på vård och omhändertagandet i ambulansen är därför aspekter som bör studeras ytterligare för att utveckla det prehospitala vårdandet. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om patienters upplevelser av vårdandet vid akut koronart syndrom i samband med ambulanssjukvårdens omhändertagande. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Sex patienter på en hjärtintensivavdelning i Västra Götalandsregionen har intervjuats. Intervjuerna som har bearbetats med innehållsanalys. I resultatet beskrivs domänerna Insjuknande och Omhändertagande. Fem kategorier med tillhörande underkategorier presenteras: Lidande, Skuld, Autonomi, Vårdlidande och Välbefinnande. Detta resultat tolkades till temat: Vara dubbelt drabbad men får tvåfaldig hjälp, både inifrån och utifrån. I diskussionen belyses resultatet utifrån annan forskning och flera likheter lyfts fram, men även vad som är nytt. Patienternas strategier för att på egen hand bemästra smärtan och att i första hand konsulterar en vårdcentral eller någon anhörig, innan de ringer efter en ambulans, diskuteras också. Vidare diskuteras patienternas upplevelse av vårdlidande och hur ett ökat medvetande om patientperspektivet kan utveckla den prehospitala vården. Slutsatsen är att det prehospitala vårdandet kan förebygga och reducera både lidande och vårdlidande. Ytterligare förbättringspotentialer finns genom att stärka patientens autonomi samt genom att öka ambulansens komfort. Dessutom kan den prehospitala smärt- och ångestlindringen förbättras. Slutligen måste patientens kunskaper om akut koronart syndrom förbättras, för att minska skuldkänslan och motivera till att tidigt söka vård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Det faktum att fler idag överlever efter att ha drabbats av akut koronart syndrom (AKS) ställer ökade krav på behandling och eftervård. De psykiska reaktionerna hos de överlevande är mycket individuella och studier pekar på faktorer som kan bidra till att vissa patienter upplever en högre grad av stress och ångest i sin sjukdomssituation än andra. Studier visar att cirka 12 procent av de drabbade riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i efterförloppet av AKS. Senaste årens forskning har kunnat visa att patienter som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom i samband med AKS har två till tre gånger så hög risk för försämring av sin kardiovaskulära sjukdom och till plötslig död än de som inte utvecklat PTSD. Syftet var att identifiera faktorer som kan medföra förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i efterförloppet av akut koronart syndrom. För att besvara syftet har litteraturöversikt valts som metod och sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Litteraturöversikten är en sammanställning av resultaten i sjutton kvantitativa studier. Resultaten visar på att den subjektiva upplevelsen patienter har av det akuta skedet under AKS och även tiden närmast efteråt var av stor betydelse för risken att utveckla PTSD. Predisponerande faktorer som framkom i resultatet delades in under kategorierna: demografiska faktorer, subjektiva upplevelser som faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer och behandlingsform. De predisponerande faktorerna var relaterade till den känslomässiga upplevelsen och patientens förmåga att hantera den emotionella stress som ofta följer ett akut trauma. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att patientens subjektiva upplevelse av den akuta händelsen och närmaste tiden efter är av stor betydelse då det gäller risken att utveckla PTSD efter en AKS händelse. Patientens emotionella reaktion är här av betydelse liksom patientens personliga förutsättningar och resurser att hantera sin sjukdomssituation.

SAMMANFATTNING Akut koronart syndrom (AKS) är benämningen på den process som innebär en plackruptur med efterföljande trombotisering i ett kranskärl. Insjuknandet kan debutera med allt ifrån en vag obehagskänsla till en dramatisk situation och är potentiellt livshotande. Kranskärlssjukdom är ett kroniskt tillstånd som den drabbade tvingas hantera resten av livet. Närstående, vilka utgör en viktig resurs i sammanhanget, drabbas även de av sjukdomens följder. Hänsyn och anpassning till den nya situationen kan leda till förändring i livet. Syftet med föreliggande studie var att belysa närståendes upplevelse av förändring i livet efter att partnern insjuknat i akut koronart syndrom. En kvalitativ metod valdes. Sex närstående till personer som för första gången insjuknat i akut koronart syndrom intervjuades. Insamlad data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Det resultat som framkom har indelats i tre kategorier: närståendes upplevelse av förändring av partnerns fysiska, psykiska och kognitiva tillstånd, närståendes upplevelse av förändring i livsstil samt närståendes upplevelse av nytillkommen oro och ökat ansvar. Exempel på vanliga förändringar var partnerns trötthet, vilken kunde leda till ökat sömnbehov och mindre ork för aktiviteter och socialt umgänge. Glömska och förändringar i humör och sinnesstämning hos partnern kunde leda till ökad kontroll och större hänsynstagande för den närståendes del. En tydlig förändring var den ökade mängden läkemedel där närstående ofta hjälpte till att kontrollera medicineringen. Flertalet hade gjort någon form av förändring gällande levnadsvanor som att öka andelen grönsaker i kosten eller att öka den fysiska aktiviteten. En nytillkommen oro för hälsa och framtid fanns. De närstående använde olika strategier som kontroll och försök till påverkan för att tillsammans med sina partners återfå en balans i livet. Den slutsats som kan dras är att närstående erfar förändringar i livet då partnern insjuknar i akut koronart syndrom. De närstående känner ofta stort ansvar för sin partner och kan genom sin närvaro bidra till att jämvikten återfås.

Under de senaste decennierna ses en fortsatt minskning av antalet personer som drabbas av akut koronart syndrom (AKS). Förändring av patientens livsstil och därmed en minskning av risken att insjukna eller återinsjukna i AKS, har visat sig ha stor betydelse för att förebygga och minska dödligheten vid AKS. En förbättring av riskfaktorer genom minskning av blodtrycks-, blodsocker- och lipidnivåer, ökad fysisk aktivitet, minskning av omättade fetter och ett högre intag av fiber, frukt, grönsaker och fisk samt rökstopp, har stor betydelse vid att förebygga hjärtsjukdom. Sjukvården blir alltmer specialiserad och det ställer krav på sjuksköterskan och dennes kunskap. Genom sjuksköterskans etiska kod lyfts dennes kompetens fram och belyser det personliga ansvaret sjuksköterskan har för att upprätthålla sin kompetens under yrkeslivet genom kontinuerligt lärande. När sjuksköterskan håller sig uppdaterad på ny kunskap kan denne arbeta utifrån en evidensbaserad vård som främjar patientens hälsa, välbefinnande och ger en säker vård. Men ett visst ansvar åläggs även arbetsgivaren, de ska regelbundet se över vilken kompetens medarbetarna har och arbeta aktivt med att främja kompetensutveckling bland medarbetarna. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors behov av kunskap för att kunna ge information om riskfaktorer till patienter som drabbats av akut koronart syndrom. En kvalitativ metod användes och designen var en intervjustudie. Data insamlades från nio stycken sjuksköterskor med varierad ålder och arbetslivserfarenhet inom kardiologisk vård. Intervjuer gjordes med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide. All data bearbetades sedan av författarna och innehållsanalys valdes som analysmetod. Studien resulterade i tre kategorier. I kategorin “Behov av kunskap men arbetsmiljön begränsar möjligheterna för fortbildning” framkom att möjligheterna till vidareutbildning begränsades då det sällan erbjöds via arbetsgivaren. Den andra kategorin “Kunskap finns men bristande organisatoriska strukturer försvårar informationsflödet” innefattar upplevelsen hos sjuksköterskorna av ett ostrukturerat arbetssätt och hur det påverkar deras arbete med patienterna. Den tredje och sista kategorin ”Sjuksköterskans behov av kunskap för att kunna ge en säker vård” belyser vikten av att inneha kunskap om kardiologi som sjuksköterska, för att kunna ge patienterna en säker och god vård. Slutsatsen i denna studie är att sjuksköterskor på kardiologiska avdelningar upplever ett behov av utökad kunskap om riskfaktorer, något som är väldigt viktigt att belysa. Resultatet visar även att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar i organisationen för att öka kunskaperna hos sjuksköterskor inom kardiologi. Avsaknad av rutiner och struktur på avdelningen framkom som en försvårande omständighet vid informationsgivning till patienterna. Ökad kunskap inom kardiologi skulle kunna bidra till att ge sjuksköterskorna en känsla av trygghet i sin kunskap och på så vis skapa en bättre känsla av att kunna ge sina patienter adekvat information trots brister av struktur i organisationen.

SAMMANFATTNING För att kunna möjliggöra att patienter med akut koronart syndrom erhåller god vård utifrån riktlinjer och vårdprogram ställs stora krav på sjuksköterskans agerande vid omhändertagandet av patienten. Akut koronart syndrom är ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar sjukvård. Patientens behov av omedelbart omhändertagande ställer stora krav på sjuksköterskans förmåga att identifiera, prioritera och agera vid omhändertagandet av patient med akut koronart syndrom. För att underlätta och påskynda vård och behandling kan sjuksköterskans agerande betraktas som en avgörande aspekt för hur händelseförloppet utfaller. Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans agerande vid omhändertagande av patienter som drabbats av akut koronart syndrom För att besvara studiens syfte användes en litteraturöversikt om metod. Litteraturöversikten inkluderade 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys. Resultatet som framkom kunde delas in i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Dessa fyra huvudkategorier var sjuksköterskans kompetens, relation mellan sjuksköterska och patient, teamarbete och arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att identifiera och lindra smärta samt bedöma EKG och hjärtövervakning var faktorer som kunde påverka sjuksköterskans agerande vid omhändertagandet av patient med AKS. Likaså betraktades sjuksköterskans kommunikation och bemötande till patienterna som faktorer som inverkade på hur sjuksköterskan agerade. Det framgick också i resultatet att kommunikation och samarbete i teamet, men också att aspekter inom sjuksköterskans arbetsbelastning, var faktorer som kunde påverka sjuksköterskans agerande vid omhändertagandet av patient som drabbats av AKS. I denna litteraturöversikt kunde flera faktorer som påverkade sjuksköterskans agerande vid omhändertagande av patient med akut koronart syndrom fastställas. Sjuksköterskans kompetens, kunskapsnivå och färdigheter framträdde som avgörande aspekter för hur omhändertagandet utföll. Likaså betraktades relationen mellan sjuksköterska och patient, förmågan att samverka i team samt arbetsmiljö och utrustning som väsentliga faktorer för sjuksköterskans agerande vid omhändertagande av patient med akut koronart syndrom. / ABSTRACT The demands of the nurses in acting of the care of the patients is increasing, thus, to enable that patients with acute coronary syndrome receives good care based on guidelines and care programs. Acute coronary syndrome is a potentially life-threatening condition that requires immediate care. Patients’ need of immediate care makes great demands of nurses’ ability to identify, prioritize and act in care of patients with acute coronary syndrome. The nurses acting portrayed as a significant aspect on outcomes of the turn of event, thus, to ease and to precipitate the care process and treatment with acute coronary syndrome. The aim of this study was to identify the factors that influence nurses actions in care of patients sustaining acute coronary syndrome. A literature review was used as method to answer the aim of the study. The literature review included 15 articles from the databases CINAHL and PubMed. Every article was quality reviewed, classified and analyzed in an integrated analysis. The result that appeared was categorized in to four different main categories. These were the nurses’ competence, the relationship between nurse and patient, teamwork and work environment. The result viewed that nurses’ ability to identify and ease pain and the ability to assess ECG-monitoring were factors that could influence nurses actions in care of patients sustaining acute coronary syndrome. Also nurses’ communication skills could affect nurses’ acting in caring for patients with AKS. It also appeared that teamwork, communication between colleagues and different aspects on nurses’ work environment played an essential aspect on factors that could influence nurses’ actions in care of patients sustaining acute coronary syndrome. This literature review determined several factors that affected the nurses’ actions in caring of patients with acute coronary syndrome. Nurses’ competence, knowledge and skill appeared as crucial aspects for the outcome of the care. Also the relationship between nurse and patient, the ability to collaborate in teams, work environment and equipment was established as essential factors for the nurses’ actions in caring of patients sustaining acute coronary syndrome.