Bakgrund: Akut koronart syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för akut hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI), akut hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI) samt instabil angina pectoris (kärlkramp). AKS är ett livshotande tillstånd som behöver akutsjukvård utan fördröjning och är en av de vanligaste hälsoproblem globalt. Tidig identifiering av sjuksköterskan har en avgörande roll för behandlingsalternativen. Personcentrerad vård har även en central roll i mötet med patienter som drabbas av AKS samt har gynnsamma effekter genom förbättrad upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att identifiera patienters symtom, riskfaktorer och upplevelse av att drabbas av akut koronart syndrom.  Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod för att få en sammanställning av redan befintlig forskning som är relevant för syftet. PubMed och CINAHL användes som databaser vid sökning av artiklar och totalt inkluderades 26 artiklar. Dataanalysen genomfördes med integrerad analys.  Resultat: I resultatet framkom två kategorier med 10 underkategorier. Första kategorin: Symtom relaterat till AKS. Det visade att bröstsmärta var det vanligaste symtomet men även att flertal andra symtom uppkom med stor variation och prodromala symtom vid AKS presenteras i stort. Symtom kopplat till kardiovaskulära riskfaktorer var även en viktig del i presentationen av resultatet samt att försöka tyda och hitta koppling till debuterade symtom. Andra kategorin: Upplevelser relaterat till AKS. Upplevelse av ångest, oro och rädsla av att dö i samband med AKS var inte ovanligt och många deltagare förstod inte att de upplevda symtomen var kopplat till AKS.  Slutsats: Det dominerande symtomet vid AKS var bröstsmärta, prodromal symtom presenterades dagar till månader innan insjuknande i AKS. Symtom hade även en stor individuell variation där debut, karaktär och varaktighet skiljde sig åt. Sjuksköterskan har en betydande roll i vården av patienter med AKS där personcentrerad vård har en central roll. / Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a name for acute myocardial infarction with ST elevation (STEMI), acute myocardial infarction without ST elevation (NSTEMI) and unstable angina pectoris. ACS is a life-threatening condition that needs emergency medical attention without delay and is one of the most common health problems globally. Early identification by the nurse has a decisive role in the treatment options. Person- centred care has also a central role in the meeting with patients who suffer from ACS and the experience of the care.  Aim: The aim was to identify the patients' symptoms, risk factors and experience of suffering from acute coronary syndrome.  Methods: A literature review with systematic approach was chosen. PubMed and CINAHL were databases used when searching for articles and a total of 26 articles were included. The data analysis was carried out using integrated analysis.  Results: The results revealed two categories with 10 subcategories. First category: Symptoms related to ACS. Chest pain was the most common symptom, but other symptoms appeared with great variation and prodromal symptoms in ACS were presented widely. Symptoms linked to cardiovascular risk factors were an important part of the presentation of the results and trying to decipher and find a connection to the first symptoms. Second category: Experiences related to ACS. Experiencing anxiety, worry and fear of dying associated with ACS was not uncommon and many participants did not understand that the symptoms were linked to ACS. Conclusion: The predominant symptom was chest pain, prodromal symptoms were presented days to months before the onset of ACS. Symptoms also had a large individual variation where onset, character and duration differed. The nurse has a significant role in the care of patients with ACS where person- centred care has a central role.

Ischemisk hjärtsjukdom där akut koronart syndrom ingår är den främsta dödsorsaken i världen och är en stor utmaning inom global hälsa och sjukvård. Sekundärprevention är en väsentlig del av behandlingen vid akut koronart syndrom och innefattar både farmakologisk behandling samt livsstilsåtgärder. För patienter med akut koronart syndrom utgör ohälsosamma levnadsvanor en större risk för återinsjuknande, därför är det viktigt att hälso- och sjukvården stödjer dem till förbättrade levnadsvanor.  Syftet var att belysa faktorer som påverkar livsstilsförändringar hos patienter efter att ha insjuknat i ett akut koronart syndrom.  En allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod valdes som metod för att besvara syftet. Sökningar i två databaser samt manuell sökning utfördes. Femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2020 inkluderades efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys utfördes, huvudkategorier och underkategorier identifierades.  I resultatet framkom fyra huvudkategorier och åtta underkategorier som kunde vara både främjande och hindrande för att genomföra livsstilsförändring. Där huvudkategorierna utgjordes av sjukdomsinsikt, självinsikt, hälsopåverkan samt social påverkan. Underkategorierna var förstå allvaret, kunskap, den egna viljan, tro på sin egen förmåga, kroppslig betydelse, känslomässig innebörd, socialt stöd samt socioekonomins styrande. De mest framträdande underkategorierna var kunskap, socialt stöd samt tro på sin egen förmåga.  Slutsatsen är att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ge en konkret och individanpassad information till patienter med akut koronart syndrom för att möjliggöra livsstilsförändringar. Anhöriga bör involveras mer i vården för att kunna vara ett stöd för att genomföra livsstilsförändringar. För att patienten ska tro på sin förmåga är det viktigt att utgå från patientens resurser och sätta realistiska mål. Vården behöver bli mer personcentrerad för att ge patienten bättre förutsättningar att lyckas med livsstilsförändringar. / Ischemic heart disease, including acute coronary syndrome, is the leading cause of death worldwide and represents a significant challenge to global health and healthcare. Secondary prevention, consisting of pharmacological treatment and lifestyle changes, is an essential component of acute coronary syndrome treatment. Unhealthy lifestyle habits present a major risk for recurrent illness in acute coronary syndrome patients. Therefore, it is important for healthcare providers to support patients in improving their lifestyle habits. The aim of this study was to highlight the factors that influence lifestyle changes in acute coronary syndrome patients. A literature review with a systematic search method was selected to answer the aim. The article searches in two databases and a manual search were conducted. Fifteen articles published between 2014-2020 were included after quality review. An integrated analysis was conducted, main categories and subcategories were identified. In the result four main categories and eight subcategories of factors that could either facilitate or hinder lifestyle changes appeared. The main categories were disease awareness, selfawareness, health impact and social impact. The subcategories were realising the seriousness, knowledge, the own will, belief in one's ability, physical meaning, emotional meaning, social support and the impact of the socioeconomy. The most prominent subcategories were knowledge, social support and belief in one’s ability. In conclusion, healthcare providers need to offer more personalised information to acute coronary syndrome patients to enable lifestyle changes. Family members should be more involved in the care process to be able to support lifestyle changes. For the patient to believe in their own ability is it important to focus on their resources and setting realistic goals. The healthcare providers need to be more person-centred to provide the patient better conditions to succeed in making lifestyle changes.

Bakgrund: Akut Koronart Syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för tre olika kliniska tillstånd som förorsakas av en ruptur på ett ateromatösa plack vilket leder till en trombosbildning som okluderar hjärtats kranskärl helt eller delvis. Den äldre populationen utgör en stor andel av patienterna som drabbas av AKS sjukdom. AKS är en diagnos som påverkar patienten både fysiskt och psykiskt och Akutsjuksköterskor ska bemöta och vårda dessa patienter under hela dygnets timmar oavsett om det är ett stort eller lågt inflöde på akutmottagningen. Enligt statistik från Socialstyrelsen ökar antalet patienter på akutmottagningarna och tiden för den erbjudna vården minskar vilket gör att vårdbehov måste tidigt kunna identifieras för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder för dessa. Syfte:  Att belysa upplevelser av att som patient bli vårdad för akut koronart syndrom på akutmottagning.   Metod: Metoden som valts är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av den femstegsprocess som beskrivits av Oermann och Knafl (2021) där analysfasen bytts ut mot en tematisk innehållsanalys enligt Braun och Clarkes (2008).  Resultat: Resultatet presenteras som tre övergripande teman (Fysiska upplevelser, Psykiska upplevelser och Vårdupplevelser) respektive åtta subteman (Smärtlindring vid koronar bröstsmärta. Rädsla, ångest och en osäkerhet över situationen. Upplevelse av hotad hälsa. Utsatthet vid hög belastning på akutmottagningen. Effekter av psykisk belastning vid AKS. Orsaker till upplevelsen av god vård. Bristande information och kommunikation. Självbestämmande och beslutstagande under vården.).  Slutsatser: Patienter som vårdas för AKS på akutmottagning har komplexa upplevelser med stor variation som alla behöver sin vård där akutsjuksköterskans kompetens är av stor vikt. Behov för information beskrevs i stora delar av resultatet. / Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a collective name for three different clinical conditions which are caused by a rupture on a atherosclerothic plaque. This situation leads to the creation of a thrombos that occludes a coronary artery in the heart partially or completely. The older generation makes up for a greater part of the patients treated for ACS. ACS is a condition that affects the patient both physically and psychologically and emergency nurses care for these patients during every hour of the day no matter if the patient flow is high or low at the emergency department. According to statistics from Socialstyrelsen, the number of patients at the emergency department is increasing and the time for care decreasing which further notes the importance of being able to early identify care-needs to be able to provide the correct care for these.    Aim: To enlighten the experiences of patients getting care for acute coronary syndrome at the emergency department  Method: The method that was chosen was a systematic integrative literature review.  Datacollection has been done with the assistance of the five-step process described by Oermann och Knafl (2021) where the data analytic step has been replaced by a thematic content analysis described by Braun och Clarkes (2008).  Results: The result section presents three general themes (Physical experiences, Psychological experiences and care-experiences) together with eight sub-themes (Painrelief during coronary chest pain.  Fear, anxiety and uncertainty over the situation. An experience of threat towards health. Vulnerability during crowding at the emergency department. Effects of psychological burden during ACS. Reasons for experiencing good care. Lack of information and communication. Self-determination and decisionmaking during care.). Conclusions: Patients receiving care for AKS at the emergency department inhibit complex experiences with great variation which all need their own personal caring where the competence of the emergency nurse is of great importance. A need for information was described in greater parts of the result.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Att lindra lidande och att främja hälsa som är ett föränderligt mångdimensionellt fenomen ingår i sjuksköterskans ansvarsområden. Hjärtinfarkt kräver akut behandling och kan påverka vardagliga livet såväl som sex- och samlivet. Det sekundärpreventiva arbetet innefattar bland annat att stödja patient och närstående. Sjuksköterskor har svårigheter att diskutera sexuell hälsa och deras kunskap om hjärtinfarktens inverkan på sexuell hälsa är bristfällig. Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt som utfördes med en systematisk sökstrategi. En integrerad analys av 16 vetenskapliga artiklar genomfördes i syfte att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat, vidare för att finna underkategorier och kategorier för att slutligen sammanställa till ett syntetiserat resultat. I resultatet identifierades fyra kategorier; Upplevelser av sexuell funktion, Upplevelser av att samtala om sexuell hälsa, Upplevelser av information från sjukvårdspersonal och Upplevelser av nära relationer. Det framkom minskad lust och lubrikation, svårigheter att få orgasm samt erektil dysfunktion. Det framkom även oro och rädsla för att återuppta sexuella aktiviteter, vilket kunde leda till förändrade sexuella aktiviteter. Det fanns också svårigheter att samtala om sexuell hälsa med sin partner, närstående och sjukvårdspersonal. Informationen framkom som bristfällig och det fanns ökat behov av information om sexuell hälsa. Det framkom också att sexuella relationer förändrades och det fanns ett ökat behov av intimitet med icke sexuella relationer. Även den kroppsliga uppfattningen förändrades och hjärtinfarkten upplevdes påverka existensen. Slutsatsen är att den sexuella hälsan kan påverkas hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan inom hjärtsjukvård utgå från patientberättelsen och tillsammans med patienten identifiera omvårdnadsbehov samt vidta omvårdnadsåtgärder. / Person-centered care is one of the nurse’s core competencies. Alleviate suffering and promote health, which is a changeable multidimensional phenomenon, are included in the nurse’s responsibilities. Myocardial infarction requires acute treatment and it can affect daily life, as well as the sexual life. Secondary prevention includes supporting the patient and relatives. Nurses have difficulties discussing sexual health and their knowledge about the impact of myocardial infarction on sexual health is insufficient. The aim was to describe experiences of sexual health in people who have had myocardial infarction. The applied method was a literature review which was carried out with a systematic search strategy. An integrated analysis of 16 research articles was conducted in order to identify similarities and differences in the results of the articles, further to find subcategories and categories to finally compile into a synthesized result. Four categories were identified in the result; Experiences of sexual function, Experiences of discussing sexual health, Experiences of information from health care professionals and Experiences of close relationships. It emerged a decreased desire and lubrication, difficulties to have an orgasm and erectile dysfunction. There were also an anxiety and fear of resuming sexual activities, which could lead to altered sexual activities. Difficulties in discussing sexual health with a partner, relatives and health care professionals were also described. Lack of sexual counselling was found with an increased need of information of sexual health following myocardial infarction. It also emerged that sexual relationships were altered and an increased need for intimacy with non-sexual relationships was described. Also the body image altered and myocardial infarction affected the existence. The conclusion is that sexual health can be affected in people who have had myocardial infarction. With a person-centered approach and the patient narrative, the nurse in cardiac care can together with the patient identify nursing needs and take nursing interventions.