Med stigande ålder påverkas komplexiteten i läkemedelshanteringen. Sjuksköterskors kunskap i läkemedelshantering är viktig. Tidigare studier har beskrivit vikten av att sjuksköterskor är närvarande och att brister i läkemedelshanteringen gällande äldre patienter innebär en ökad risk för ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelshantering i kontexten äldreomsorg. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11 vårdvetenskapliga artiklar analyserats med beskrivande syntes. Resultat: Att ha kunskap och erfarenhet om läkemedelshantering till den äldre patienten visade sig vara viktigt. Brist på sjuksköterskor skapade krav på att delegera läkemedelshantering i en större grad än vad sjuksköterskorna önskade och sjuksköterskornas erfarenhet var att omvårdnadspersonalens kunskap var bristfällig. Tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskor att kunna delta i läkemedelshanteringen, orsakad av underbemanning och hög arbetsbelastning där även andra uppgifter måste prioriteras. Samarbete mellan olika professioner i vården av äldre patienter visade sig vara betydelsefull för läkemedelshantering. Slutsatser: Det påvisades en brist i att sjuksköterskorna inte själva hade möjlighet att påverka läkemedelshanteringen men ändå har ansvaret. Ökad kunskap hos sjuksköterskorna om läkemedelshantering, förbättrar förutsättningarna för att de äldre patienterna undgår läkemedelsrelaterade problem och ohälsa. Nyckelord:kunskap, teamsamverkan, vård av äldre, äldre

Bakgrund: När barn drabbas av sjukdom påverkas hela dess familj. Flertalet syskon till långvarigt sjuka barn upplever sig inte delaktiga i vården. En barnsjuksköterska ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att planera vården utifrån hela familjen. Barnsjuksköterskan ska också möta varje individ i familjen. För att kunna utföra familjecentrerad vård, är det viktigt att samverka i team i omvårdnaden. Syftet: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att involvera syskon till långvarigt sjuka barn i vården. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med totalt tolv deltagare. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att barnsjuksköterskorna erfar att syskonens delaktighet i vården är betydelsefull och att information till syskon ger en ökad förståelse och kunskap. Även hur miljön på vårdavdelningen är utformad har betydelse för om syskon involveras. Barnsjuksköterskor erfar att för att syskon ska involveras krävs en teamsamverkan. Slutsats: Barnsjuksköterskorna anser att det är viktigt att syskon involveras i vården men de tycker att det är svårt att göra det då de ofta prioriterar det sjuka barnet. Syskon kan involveras genom kommunikation och att barnsjuksköterskan visar praktiskt vad de gör och ibland låter de syskonen får hjälpa till med små omvårdnadsåtgärder.

Studier visar att patienter värdesätter att få vara delaktiga i sin egen rehabilitering men att detta sällan sker i den grad som patienterna vill. Att teamsamverkan är viktigt för att nå mål och hitta strategier är också belagt, liksom att det finns flera hindrande och stödjande faktorer för förbättringsarbete i en organisation.Syftet med förbättringsarbetet var att skapa förutsättningar för ökad delaktighet för patienterna och anhöriga genom ökat medbeslutande i patientens egen och/eller den anhöriges rehabiliteringsmål för patienten.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av hindrande och stödjande faktorer för förbättringsarbetet hos de personer som på något sätt varit involverade i förbättringsarbetet på mikro-, meso- eller makronivå.Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. ”Nutid, önskat läge, hinder, resurser, agera (NÖHRA)” användes också som modell i initialskedet i förbättringsarbetet.Studien utgick från kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av intervjuer och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Förbättringsarbetets resultat visade att det nya arbetssättet skapade medbeslutande, men underlaget var litet. Studiens resultat utmynnade i tre kategorier; synen på förbättringsarbete, organisatoriska förutsättningar och organisationens mänskliga kontext. Totalt åtta subkategorier identifierades under dessa kategorier. Processen kring förbättringsarbetet var komplex. Studien visar på de hinder som gjorde att förbättringsarbetet inte blev som planerat. En tydlig struktur för delaktighet i den egna rehabiliteringen kan öka förutsättningarna för göra den mer personcentrerad. Patientunderlaget var dock för litet för att stärka detta antagande kvantitativt.

Samverkan i team vid akutmottagningar är essentiellt för att främja en god, patientsäker vård. En fungerande teamsamverkan påverkas av flera faktorer. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer som påverkar teamsamverkan vid akutmottagningar. En integrerad litteraturöversikt genomfördes och två frågeställningar formulerades, vilka faktorer främjar respektive motverkar teamsamverkan. 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. I resultatet framkom fem grupper med faktorer som främjade teamsamverkan, god kommunikation, tydligt ledarskap, respekt och förtroende, positiv inställning och teamträning. Fyra grupper med faktorer som motverkade teamsamverkan framkom, bristande kommunikation, hierarki, bristande kompetens och personalbrist. Slutsatsen drogs att kommunikation är nyckeln för en fungerande teamsamverkan och denna kan stödjas genom teamträning. Vikten av fortsatt forskning inom området teamsamverkan anses betydande för att öka vårdkvalitet och patientsäkerhet.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor har negativa upplevelser av första tiden i yrket. Brist på adekvat stöd leder till ökad risk för ohälsa och att inte vilja stanna inom yrket som sjuksköterskor. Kärnkompetensen samverkan i team beskriver vikten av att främja en god miljö för hela teamet. Handledning ska vara ett stöd genom att lära nyutexaminerade sjuksköterskor se viktiga aspekter i omvårdnad för att lära sig prioritera i arbetet och utföra god omvårdnad till patienter. I litteraturöversikten förväntas Patricia Benners omvårdnadsteori bidra med förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors behov som noviser och avancerade nybörjare.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att få handledning.  Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån kvalitativa data analyserad enligt Friberg (2022). Analyserade data från tio vetenskapliga artiklar bildade ett resultat.   Resultat: Det identifierades fem huvudkategorier; Relationen har betydelse, Kommunikationen har betydelse, Stöd för den professionella utvecklingen har betydelse, Dela med sig av kunskap har betydelse och Organisatoriska faktorer har betydelse med underkategorier ur analysprocessen.   Slutsats: I litteraturöversiktens resultat framkom upplevelser som tyder på att handledning i sig inte är lösningen för nyutexaminerade sjuksköterskors negativa upplevelser första tiden i yrket. Det är utformning av handledning, förutsättningar för handledning och relationen mellan handledare och nyutexaminerade som avgör huruvida det upplevs som värdefullt för nyutexaminerade sjuksköterskor.

No description available.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys. Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården. Otillräckligt tillgodoseende av patientens omvårdnadsbehov förekom speciellt rörande behandling av patientens smärta och hänsynstagande till patientens integritet. Teamet kring patienten på akutmottagningen upplevdes strukturerat och fungerande. De arbetsmodeller för teamerabete och kommunikation som implementerats på akutmottagningen användes i liten utsträckning.  Slutsats: Personalen på akutmottagningen har en god förmåga till kommunikation och att skapa en relation med patienten samt att arbeta i team. Detta är värdefullt för att skapa en god och trygg vård. Patienternas behov av smärtlindring och integritet blir dock inte tillgodosedda på akutmottagningen. / Background: The fundamentals of care are the basic human needs that have to be met in the treatment of patients to maintain quality care. To ensure safe and person- centered care the team working with the patients needs to be organized and functional. Objective: The aim of this study was to explore how the fundamentals of care needs are met for critical ill patients, and the structure and function of the team in the emergency department. Method: A qualitative field study inspired by the principles of practical ethnography. Fifty observations were made in the emergency department using a protocol and analyzed with descriptive statistics and a content analysis. Results: The results in this study shows that the staff was skillful in communicating and creating a relation with the patients, but not so much in making the patients involved in their care. The basic needs of the patients where insufficient met, especially concerning treatment of pain and taking the patients integrity into account. The teamwork was perceived as structured and functional. The implemented models according teamwork and communication of working in the emergency department was not used sufficiently. Conclusion: The staff´s ability to communicate, establish a relationship with patients and to work in teams where identified which contribute to a sense of comfort and security for the patient. Although the needs for analgetica is not fulfilled and the respect for patient´s integrity is not fully taken into account.

No description available.

Bakgrund: I dagens samhälle är stress ett problem inom vården som kan leda till ohälsa. Stress i arbetet beror på arbetsmiljön och arbetsuppgifter som utförs, detta kan leda till psykiska eller fysiska reaktioner. Vårdpersonal som arbetar inom slutenvården kan utsättas för stor arbetsbelastning. De sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap utgör grunden för sjuksköterskans arbete och detta för att minimera risker och arbeta patientsäkert. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vad som orsakar arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Resultatet visar på sjuksköterskors upplevelse av stress som orsakas av hög press på sjuksköterskor och brist inom organisationen. Höga förväntningar, dålig teamsamverkan och bristande kunskap som leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor upplever stress dagligen i sitt arbete. Stressen upplevs varierande beroende på avdelning och många uppger dålig arbetsmiljö, dålig teamsamverkan med bristande kommunikation som orsaker till arbetsrelaterad stress. Slutsats: Stressen sjuksköterskor upplever är relaterad till hög press samt brist inom organisationen. Sjuksköterskor blir lidande av sin egen stress och visar sig genom hög arbetsbelastning.  Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, stress, KASAM, sjuksköterska, teamsamverkan

Följsamheten av ocklusionsbehandling hos barn med amblyopi är bristfällig. Det finns begränsat med forskning om vilka erfarenheter vårdpersonal har av denna bristande följsamhet, och det vore därför av intresse att undersöka vilka åtgärder ögonsjuksköterskor upplever kan vidtas för att främja följsamheten. Syftet med pilotstudien var därför att undersöka hur ögonsjuksköterskan kan främja följsamhetenav ocklusionsbehandling. Studien genomfördes som en beskrivande, kvalitativ pilotstudie med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ dataanalys. I resultatet framkom fem kategorier, vilka påvisade vikten av att ögonsjuksköterskor tänker på att bemöta vårdnadshavare och barn med ett icke-dömande förhållningssätt, att ge tydlig och individanpassad information både muntligt och skriftligt, samt olika praktiska råd kring själva genomförandet av behandlingen. I resultatet framkom även vikten av att skapa en personlig relation vårdpersonal, vårdnadshavare och barn emellan och betydelsen av täta återbesök, samt hur ett gott samarbete och stöd kollegor emellan kan främja följsamheten. Rekommendationer för vårdverksamhet är bland annat att ge vårdnadshavare och barn kontinuitet vid besöken och rekommendationer för utbildning inom omvårdnad att lära ut vikten av ett positivt förhållningssätt och att ställa öppna frågor. Större studier med samma syfte är av intresse, samt forskning kring hur information på internet påverkar följsamheten. / Adherence to occlusion therapy with amblyopic children is inadequate. There is limited with research about medical staff’s experiences of inadequate occlusion therapy. Therefore it is of importance investigating which arrangements ophthalmic nurses’ perceive can be taken to improve adherence. The purpose of this pilot study was to investigate how ophthalmic nurses can improve adherence to occlusion therapy. The study was conducted as a descriptive, qualitative pilot study with an inductive approach where data was analyzed with manifest qualitative content analysis. Five different categories were revealed and showed the importance of a non-judgmental attitude among ophthalmic nurses towards the child and the caregivers, the importance of giving both verbal and written comprehensible, individualized information. Practical advice about carrying out the occlusion therapy emerged in the data along with the importance of creating a personal relationship between the medical staff and the child/caregiver. Frequent revisits were seen as important, and good support and cooperation between colleagues was believed to be able to improve adherence. Recommendations for care activities is to give the child and the caregivers continuity during visits and a recommendation for nursingeducation is to teach the importance of a positive attitude and open-ended questions. Larger studies with the same purpose are of interest, also further research of how information on the internet affects adherence to occlusion therapy.