När ett nytt IT-system ska införas i en verksamhet är det viktigt att involvera deltagare som arbetar inom verksamheten. Deltagarna anses bidra under utvecklingsprocessen av IT-systemet genom åsikter och rekommendationer. En viktig aspekt innan ett IT-system ska införas är att en introduktion med deltagarna ska genomföra för att gynna och effektivisera verksamheten.  Syftet med denna uppsats är att identifiera hur verksamhetsnyttan kan skapas inom Arvika och Eda kommun när det analoga arbetssättet som hälso- och sjukvårdspersonalen använder idag ska ersättas med ett digitalt arbetssätt, IT-systemet SecureMailbox. Ett till syfte är att undersöka hur viktigt deltagande vid introduktionen om det nya IT-systemet är. Undersökningsfrågorna är: På vilka sätt påverkar IT-systemet hälso- och sjukvårdspersonalens effektivitet med meddelandehanteringen? Vilka brister upplever hälso- och sjukvårdspersonalen med introduktionen och pilotförsöket av IT-systemet? Metoder som används under denna studie är demografisk enkät, användbarhetstest med eye-trackingutrustning, observation, tänka högt, retrospektiv granskning, post-testintervju, enkät och intervju för verksamhetsutvecklare. Denna studie resulterade i identifikationen av problem, rekommendationer och fördelar med IT-systemet. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom Arvika och Eda är redo att arbeta med ett IT-system istället för att använda fax och telefon. Användningen av SecureMailbox effektiviserades även inom samverkan mellan region och kommun. Slutligen så visar det sig att en bra introduktion till ett nytt IT-system definitivt gör skillnad. Förstår deltagarna hur och varför IT-systemet ska införas leder det till motivation och en bättre användning när deltagarna ska använda det i framtiden.

Bakgrund: Anestesisjuksköterska möter fler och fler äldre patienter som är i behov av anestesiologisk omvårdnad vid generell anestesi under operation. Vid generell anestesi försätts patienten i en medvetslöshet där den inte kan förmedla sig. Anestesisjuksköterskans ansvar är att ge säker vård under den generella anestesin. Hög ålder ökar riskerna för komplikationer men också åldersrelaterade sjukdomar och fysiologiska förändringar ställa högre krav på anestesisjuksköterskan och det är viktigt att hen har kunskap och förståelse för vad det innebär att åldras och anpassa den anestesiologiska omvårdnaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för säker vård i den anestesiologiska omvårdnaden vid generell anestesi på äldre patienter. Metod: Åtta stycken anestesisjuksköterskor med minst ett års arbetslivserfarenhet intervjuades och insamlad data analyserades och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheterna kondenseras för att därefter analyseras framtill koder, underkategorier och kategorier för att landa i ett tema – den latenta meningen. Resultat: Studiens resultat visar att anestesisjuksköterskor har strategier för säker vård då man anpassar mötet och samtalet efter den äldre patientens behov men också tar en roll som advokat för patienter med svårigheter att uttrycka sig, att man arbetar standardiserat för att öka säkerheten i omvårdnaden men också anpassar den anestetiska omvårdnaden baserat på kunskaper om åldrande, sjukdom och risker och med de kunskaperna möjliggör en bra anestesi och säkra luftvägen. Slutsats: Genom att använda de strategier som växer fram i studiens resultat i den anestesiologiska omvårdnaden av äldre patienter vid generell anestesi kan omvårdnaden bli säkrare och minska uppkomsten av komplikationer som kan leda till vårdlidande.

Bakgrund: Användandet av WHO checklista har internationellt påvisat reduktion av komplikationer och mortalitet i samband med kirurgi. Checklista för säker kirurgi 2.0. implementerades under hösten 2021 på en operationsavdelning i Mellansverige. Strategier såsom engagerad ledning, information och medarbetares delaktighet har betydelse för hur checklistan används i det dagliga arbetet. Men uppföljning av förändringsarbeten är en viktig del som dock ofta förbises. Syfte: Syftet var att beskriva i vilken omfattning anestesiteamet genomförde ”kontroll inför anestesistart” enligt checklista för säker kirurgi 2.0 och vilka faktorer som påverkade genomförandet. Metod:Studien genomfördes i form av en mixad metod som ansats med en konvergent parallell design. Ett observationsprotokoll och en intervjuguide användes. Det genomfördes 33 observationer på 23 anestesisjuksköterskor och 12 anestesiläkare för att därefter intervjuas separat. Huvudresultat: Resultatet visade att det var anestesiläkarna som initierade checklistan flest gånger och de flesta punkter kommunicerades. De teman som framkom ur intervjuerna var: tillämpning beroende av checklistans utformning, tillämpning beroende av kunskap och inställning, tillämpning beroende på verksamhet och situation, med nio tillhörande subteman. Slutsats: Denna studie skulle kunna bidra till att andra verksamheter inom operationssjukvård kan dra viktiga lärdomar avseende förutsättningar och utmaningar för en effektiv och lyckad implementering.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares syn på sitt arbete med anknytning i förskolan med fokus riktat mot de yngre barnen. Detta görs genom att beskriva förskollärares roller som anknytningspersoner i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteorin, där vi valt ut centrala delar och begrepp för att kunna besvara frågeställning och syfte med studien. Metoden för studien är en blandning av frågeformulär med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare från olika delar av Sverige deltog. Resultatet analyserades genom två centrala begrepp trygg bas och säker hamn, vi kunde därigenom finna olika kategorier som passade in i förskollärares roller som anknytningsperson. Rollerna pedagogen som trygghet, den närvarande pedagogen och den relationsskapande pedagogen kunde urskiljas under kategorin trygg bas. Under kategorin säker hamn kunde rollerna den lyhörda pedagogen, den avvaktande pedagogen och pedagogen som ger närhet och beröring urskiljas. Resultatet visar sammanfattningsvis att de olika rollerna samspelar med varandra och den ena rollen utesluter inte den andra. En slutsats vi kan dra utifrån resultatet är att respondenterna ser sig själva som anknytningspersoner i förskolan, även om de inte använder just begreppet anknytningsperson. Pedagogen blir i förskolan barnets trygga bas och säkra hamn istället för vårdnadshavaren. Denna trygghet skapas, visar resultat, med hjälp av omsorgsfulla, närvarande och lyhörda pedagoger som också lägger stor vikt vid goda relationer till vårdnadshavare och barn samt har en balans mellan när det är dags att kliva fram och när det är dags att avvakta samt en balans i förhållandet mellan att respektera barns integritet samt ge närhet och beröring.

Bakgrund: WHO:s checklista för säker kirurgi har använts i Sverige sedan 2009 som en del i att öka patientsäkerheten i samband med kirurgi. God kommunikation inom teamet, utbildning i användandet samt stöd från chefer och ledning har i tidigare forskning varit markörer för en god följsamhet till checklistan. Användandet av checklistan registreras i SPOR. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi samt överensstämmelse med data inrapporterad i Svenskt perioperativt register. Metod: Induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in via digitala enkäter.Analys Data presenteras med deskriptiv och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test användes till analytisk statistik. Resultat: Sign in är den del av WHO:s checklista för säker kirurgi med högst egenskattad följsamhet enligt deltagarna. Statistisk analys visar att det finns en signifikant skillnad i följsamhet relaterat till antalet yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Skillnader finns gentemot inrapporterad data i SPOR. Slutsats: Anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi överensstämmer med tidigare forskning inom området. Behov av ytterligare forskning föreligger för att undersöka vad som kan förbättra följsamheten samt hur följsamheten påverkar patientsäkerheten. Nyckelord operationsteam, WHO:s checklista för säker kirurgi, följsamhet, enkät, tvärsnittsstudie

Bakgrund: Covid-19 pandemin har orsakat ett stort antal dödsfall globalt och bidragittill ökade sjukhusinläggningar. Pandemin har ökat belastningen på sjukvården vilket har resulterat i att sjuksköterskor har fått arbeta under andra förhållanden och villkor. Studier från tidigare epidemier har visat att sjuksköterskor upplevt otillräcklighet till patienter samtidigt som stark gemenskap till kollegor funnits.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med Covid-19 vård inom slutenvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar med kvalitativ design genomfördes.13 artiklar valdes ut till resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs (2017)struktur.Resultat: Sjuksköterskor har upplevt brist på kunskap kring den nya sjukdomen, hur skyddsutrustningen skulle tillämpas och vilket skydd den hade. Flertalet sjuksköterskor har upplevt rädsla över att bli smittade av viruset. Sjuksköterskor upplevde även psykologiska och fysiologiska besvär gällande anpassningen till en ny vårdmiljö samt användningen av skyddsutrustning.Slutsats: Förlängda arbetstider, nya rutiner, ny form av isoleringsvård, nya arbetsplatser samt bristande kunskap kring sjukdomen genererade i fysiska ochpsykiska besvär för sjuksköterskor. En ny och förändrad vårdsituation bidrog till att personcentrerad- och säkervård var bristande under pandemin. Trots lärdomar från tidigare epidemier kvarstår bristande kunskap kring vård vid infektionssjukdomar.Nyckelord: Erfarenheter, personcentrerad vård, Sars-Cov-2, sjuksköterskor, säker vård / Title: Exhausted by the fear of Covid-19. A literature review of qualitative design about nurses ´experiences of the work with Covid-19 in inpatient care.Background: The Covid-19 pandemic has caused large frequency of deaths globallyand has led to increased hospitalizations. The pandemic has increased the burden on healthcare and due to that, nurses have had to work under new working conditions. Studies from earlier epidemics have shown that nurses have felt insufficient for patients in while at the same time felt a strong solidarity to colleagues.Aim: To describe nurses’ experiences of working with Covid-19 care in inpatient care.Method: A literature review with qualitative design was done. 13 articles were selected for the result and were analyzed with help from Friberg (2017) structure.Results: Nurses have experienced lack of knowledge regarding the new disease and the usage of protective equipment as well as it´s protectionary level. A majority of nurses have also experienced a fear of getting infected of the virus themselves. Nursesalso suffered from psychological and physical inconvenience from the adaptation of a new care environment with a mandatory usage of protective equipment.Conclusion: Extended working hours, new routines, new form of insulation care and lack of knowledge generated physical and psychological inconvenience for nurses. A new and changed work situation contributed to the lack of person-centered and secure care during the pandemic.Despite lessons learned from earlier epidemics, there is still lack of knowledge about care of infectious diseases.Keywords: Experiences, person-centered care, registered nurses, safe care, Sars-Cov-2

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den största folksjukdomen både i Sverige och internationellt. Det är flest män som insjuknar, trots det är det fler kvinnor som dör. En hjärtinfarkt uppstår när det syrerika blodet inte når fram till hjärtats kranskärl till följd av en blockering. Hjärtinfarkt kan delas in i två typer, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) och Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). Sjukdomen kan uppstå av både påverkbara och opåverkadbara orsaker.  Sjukdomstillståndet kan behandlas med kirurgisk och farmakologisk behandling. Litteraturöversiktens teoretiska ram var säker vård som är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Syfte: Att undersöka behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt hos kvinnor.  Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ design har utförts för att undersöka kvinnors behandlingsinsatser vid en hjärtinfarkt i jämförelse med män. Resultatartiklarna har kvalitetsgranskats enligt kvalitetsprotokollet utfärdat av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping och analyserats enligt Fribergs trestegsstruktur.  Resultat: Resultatet visar att kvinnorna får osäkrare vård av lägre kvalitet jämfört med männen. Kvinnor fick inte ett adekvat omhändertagande vid insjuknandet eller under vårdtiden. Fynden presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier som innefattar Undersökning (fördröjd undersökning, utebliven undersökning), Tid till behandling (dörr-till-ballongtid, fördröjd behandling, sen diagnos), Kirurgisk behandling (PCI, reperfusionsterapi, kranskärlskirurgi) och Farmakologisk behandling (på sjukhus, vid utskrivning).  Slutsats: För att bidra till en mer jämställd och säker vård behöver kunskapen kring kvinnors behandling vid hjärtinfarkt öka. Vidare forskning krävs för att bidra till räddade liv, längre livslängd och ökat välbefinnande för drabbade kvinnor. / Background: Myocardial infarction is the largest widespread disease both in Sweden and in an international perspective. More men are affected, despite this more women die. Myocardial infarction occurs when the blood no longer reaches the coronary arteries because of a blockage. Myocardial infarction can be categorized in two types, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) and Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). The disease can occur from both influenceable and unaffected causes. Myocardial infarction can be treated with both surgical and pharmacological treatment. The literature reviews theoretical framework was safe care which is one of the nurses six core competences. Aim: To investigate the treatment interventions of myocardial infarction in women.  Method: A literature review with quantitative design has been performed to investigate women's treatment interventions when having a myocardial infarction compared with men. The quality of the articles has been ensured with a quality protocol developed by the Department of Nursing at The School of Health and Welfare in Jönköping. The three-step structure by Friberg has been used to analyse the result.  Results: The results show that women receive an insecure care with lower quality compared with men. Women did not receive an adequate care in either the acute stage or during the hospital stay. The findings are presented in four categories and ten subcategories that includes Examination (delayed examination, defaulted examination), Time to treatment (door-to-balloon time, delayed treatment, late diagnose), Surgical treatment (PCI, reperfusion therapy) and Pharmacological treatment (in hospital, at discharge).  Conclusion: To contribute to a more equal and safe care, knowledge about women's treatment for myocardial infarction needs to increase. Further research is needed to contribute to saved lives, longer life expectancy and increased well-being for affected women.

Bakgrund: SARS-CoV-2 (COVID-19) är en allvarlig infektionssjukdom som har spridits globalt mellan människor sedan dess utbrott i december 2019. Sjukdomen och dess spridning har haft en omfattande påverkan på hälso- och sjukvården som befinner sig i en historisk situation. Stora ansträngningar fordras för att hantera den direkta COVID-19-relaterade vården och de indirekta effekterna varför en kraftig omställning har krävts för att upprätthålla vården i sin helhet. Det är således viktigt att belysa huruvida sjuksköterskor anser att dessa effekter och ökade belastningar på hälso- och sjukvården påverkar den säkra vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bedriva säker vård under Covid-19 pandemin. Metod: Litteraturstudie utifrån kvalitativ design med induktiv ansats. Resultat: I resultatet definierades fyra teman Engagerad ledning och tydlig styrning; En god säkerhetskultur; Adekvat kunskap och kompetens och Patienten som medskapare. Slutsats: Sjuksköterskor anser inte att säker vård går att garantera under vård-förhållandena under Covid-19. Sjuksköterskor uppger känslor av otillräcklighet då de antingen saknar kunskap och intensivvårds-kompetens eller också den tid och möjlighet för att kunna bedriva säker vård. Upplevelser av hög arbetsbelastning, bristande resurser, patienters isolering samt den psykiska och fysisk påfrestning som detta medför hos sjuksköterskor är samtliga faktorer som försätter säker vård i risk. Nyckelord: covid-19, omvårdnad, patientsäkerhet, säker vård, sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan arbetar i team med flera olika professioner, med varierande bakgrund, kunskap och erfarenheter. Forskning tyder på att risken ökar för en osäker vård om inte kommunikationen i teamet fungerar. Brister i kommunikationen och sättet att kommunicera i teamet genererar i stora risker som kan leda till en icke säker vård för patienten. Detta genererar i att antalet felbehandlingar ökar, vilket kan leda till lidande och död hos de drabbade patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet.   Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och åtta stycken kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. En sökning genomfördes med hjälp av PEO-modellen. Artiklarna i resultatet är kvalitetsgranskade och innefattar ett etiskt resonemang.   Resultat: Analysen genererade i tre stycken huvudkategorier, Teamet har betydelse, Dialogen i teamet och Verksamhetsmässiga faktorer. Sammansättningen av teamet och de olika professionernas erfarenhet och utbildning spelade en roll för kommunikationen. Tiden för reflektion är knapp, detta på grund av ett pressat tidsschema. Kommunikationsverktyg ansågs förbättra kvaliteten på kommunikationen samt genererade i en ökad patientsäkerhet.     Slutsats: Genom ett välfungerande team med ömsesidig respekt för varje professions kompetens och erfarenhet, kan en effektiv kommunikation av hög kvalitet generera i en säker vård för de patienterna som vårdats inom operationskontexten.

Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården. Det är en lindrande vårdform som syftar till att stödja patienten till en så bra livskvalitet som möjligt sista tiden i livet. Det är av vikt att få en insikt i sjuksköterskans komplexa situation och upplevelser vid vård i patientens hem. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ge god och säker palliativ vård i hemmet. Då följande text är en litteraturöversikt har åtta stycken vårdvetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat som utgår ifrån två huvudteman: Hinder för att utföra en god och säker palliativ vård i hemmet och vad möjliggör en god och säker palliativ vård i hemmet. Som sedan grenar ut sig i tio underteman: Hemmet som arbetsplats, när vårdrelationen utmanar, när samarbetet brister, brist på stöd och resurser, när kunskapen och utbildning inte räcker till, när tiden inte räcker till, en god vårdrelation, betydelsen av samarbete, möjligheter till stöd och resurser, vikten av kunskap och utbildning. Slutsatserna i översikten förtydligar sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter inom den palliativa hemsjukvården. Där vårdrelationen, gott samarbete, kollegialt stöd och utbildning visade sig vara betydelsefulla delar för en god och säker vård.