Bakgrund: Det föreligger alltid risk för att patienten drabbas av vårdskada i samband med operation. World Health Organization's (WHO) Surgical Safety Checklist har visat sig vara effektiv för att förebygga vårdskada och öka teamarbete på operationssalen. Checklista för säker kirurgi 2.0 är baserad på WHOs checklista och har utvecklats av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag genom ett brett samarbete inom svensk operationssjukvård. Syfte: Syftet var att kartlägga operationssjuksköterskornas användning och erfarenhet av ”Checklista för säker kirurgi 2.0" med fokus på patientsäkerhet och teamarbete. Metod: Kvantitativ studie med induktiv ansats som genomfördes genom en enkätundersökning. Resultat: Att fullständig, korrekt och ökad användning av "Checklista för säker kirurgi 2.0" påverkar operationssjuksköterskornas erfarenhet av patientsäkerhet och teamarbete i operationssalen och erfarenhet av patientsäkerhet påverkas även av deras erfarenhet av checklistans innehåll, uppbyggnad och presentation av deras ansvarsområde. Teamarbete och patientsäkerhet är två faktorer som påverkar varandra. Slutsats: "Checklista för säker kirurgi 2.0 " har betydelse för patientsäkerhet och samarbete på operationssalen. Mer forskning behövs för att kunna utveckla strategier avseende följsamheten av checklistan.

Bakgrund: Användandet av WHO checklista har internationellt påvisat reduktion av komplikationer och mortalitet i samband med kirurgi. Checklista för säker kirurgi 2.0. implementerades under hösten 2021 på en operationsavdelning i Mellansverige. Strategier såsom engagerad ledning, information och medarbetares delaktighet har betydelse för hur checklistan används i det dagliga arbetet. Men uppföljning av förändringsarbeten är en viktig del som dock ofta förbises. Syfte: Syftet var att beskriva i vilken omfattning anestesiteamet genomförde ”kontroll inför anestesistart” enligt checklista för säker kirurgi 2.0 och vilka faktorer som påverkade genomförandet. Metod:Studien genomfördes i form av en mixad metod som ansats med en konvergent parallell design. Ett observationsprotokoll och en intervjuguide användes. Det genomfördes 33 observationer på 23 anestesisjuksköterskor och 12 anestesiläkare för att därefter intervjuas separat. Huvudresultat: Resultatet visade att det var anestesiläkarna som initierade checklistan flest gånger och de flesta punkter kommunicerades. De teman som framkom ur intervjuerna var: tillämpning beroende av checklistans utformning, tillämpning beroende av kunskap och inställning, tillämpning beroende på verksamhet och situation, med nio tillhörande subteman. Slutsats: Denna studie skulle kunna bidra till att andra verksamheter inom operationssjukvård kan dra viktiga lärdomar avseende förutsättningar och utmaningar för en effektiv och lyckad implementering.