Bakgrund: En av hälso-och sjukvårdens största utmaningar idag är att leverera säker vård i takt med att mer avancerad vård finns att tillgå. Med avancerad vård ökar risker för patientsäkerheten. I takt med utvecklingen ställs högre krav på sjuksköterskans effektivitet, kliniska och praktiska kunskaper att hantera medicinsk teknik bedriva omvårdnad samt arbeta mot patientsäkerhet. Sjuksköterskans arbetsmiljö i relation till patientsäkerheten är därför av vikt att belysa. Syfte: Att, genom en litteraturöversikt, undersöka förhållandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt. Vetenskapliga studier har sökts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga studier, fyra kvalitativa studier och åtta kvantitativa studier. Resultat: Resultatet genererade i fyra huvudområden: Integrerat arbete för förbättrad arbetsmiljö och patientsäkerhet: Kvaliteten på sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerhet har ett samband, bristande arbetsmiljö resulterade i bristande patientsäkerhet. Arbetsbelastning och patientsäkerhet: För högt patientantal per sjuksköterska ledde till ökad arbetsbelastning vilket äventyrade patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress bidrog inte till god och säker omvårdnad då sjuksköterskornas förmåga att bedriva patientsäker omvårdnad försämrades. Avvikelserapportering och patientsäkerhet: Bristfällig rapportering av avvikelser korrelerade med kvaliteten på arbetsmiljön, flertalet studier påvisade att underrapporteringen berodde på tidsbrist och att avvikelserna kunde hållas emot sjuksköterskorna. Kollegialt stöd och patientsäkerhet: Goda relationer över professionsgränserna och strukturerad handledning genererade i förbättrad arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. Slutsats: Litteraturöversikten styrker att det finns samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet, förbättrad arbetsmiljö ger ökad kostnadseffektivitet och ökad kvalitet på omvårdnaden samt minskat antal vårdskador. / Background: One of healthcare's biggest challenges today is to deliver safe care as a progressive development. The more complex healthcare care is performed, more risks for patient safety follow. In line with development, higher demands are placed on the nurse's effectiveness, clinical and practical knowledge, medical technology, nursing and patient safety. Nursing's work environment in relation to patient safety is therefore important to highlight. Aim: To study, through a literature review, the relationship between the working environment and patient safety. Method: literature review. Scientific articles have been searched in the CINAHL and PubMed databases. The result was based on 12 scientific studies, four qualitative studies and eight quantitative studies. Result: The result generated in four main areas: Integrated work for improved work environment and patient safety: The quality of the nurse's work environment and patient safety has a connection, lack of working environment resulted in insufficient patient safety. Workload and patient safety: Too high patient number per nurse led to increased workload which endangered patient safety. Work-related stress did not contribute to good and safe nursing when the nurses' ability to perform patient-safe nursing was impaired. Deviation reporting and patient safety: Inadequate reporting of discrepancies correlated with the quality of the work environment, most studies showed that the under reporting was due to lack of time and that the abnormalities could be held against the nurses. Collegial support and patient safety: Good relations across professional boundaries and structured tutoring generated in an improved work environment and increased patient safety. Conclusion: The literature review confirms that there is a correlation between work environment and patient safety, improved work environment, increased cost-effectiveness and increased quality of care and reduced number of healthcare injuries.

Denna rapport syftar till att granska gällande bransch- och myndighetsregler för kök och våtrum och ta reda på varför vattenskadorna i kök på senare år har kommit att öka. Rapporten syftar också till att ta reda på hur bostadsrättsförening och försäkringsbolag kan jobba förebyggande i dessa frågor. Studien utgår från hypotesen att det idag finns för få branschregler gällande kök och att det förebyggande arbete som bedrivs av bostadsrättsföreningar och försäkringsbolag är bristfällig i Stockholmsområdet. Denna uppsats bygger på empiriska undersökningar i form av intervjuer, granskning av litteratur, tidigare studier inom ämnet och vattenskadestatistik. Tidigare studier visar att vattenskadorna i kök har ökat i det totala fastighetsbeståndet medan vattenskadorna i våtrum minskat. Rapporter från Länsförsäkringar visar att vattenskadorna år 2014 var uppe i 29 000 läckage per år i Sverige. En ökning med 45 procent på 10 år. Utifrån intervjusvaren kan det konstateras att det finns ett problem med vattenskador i kök och denna tes bekräftas när man studerar skadestatistik från Länsförsäkringar och Vattenskadecentrum. Den tekniska utvecklingen har medfört en förändring och det är idag i kök som man hittar flest trycksatta vattenledningar vilket är en utveckling som dagens branschorganisationer inte hängt med i. De styrande regler som finns i Boverkets byggregler för kök är utformade så att boende snabbt ska upptäcka läckande vatten vid ett läckage. Det förfaller angeläget att lösa det problem som uppstår när boende är på resande fot och då det inte finns möjlighet att upptäcka vattenläckan oavsett om bransch- och myndighetsregler följs. Detta problem i kombination med att försäkringsbolagen och branschorganisationerna länge fokuserat på skador kopplade till våtrum har medfört en okunnighet hos konsumenter, byggare och fackmän när det kommer till vattenskador i kök. Branschen har under senare år emellertid börja förstå att vattenskadorna bytt karaktär men detta till trotts ökar fortfarande antalet vattenskadorna i kök. Att framtida kök utrustas med golvbrunn samt att man har ett tätskikt på golv med uppvik skulle minska skadeomfattningen vid vattenskador. Fram till dess bör man som fastighetsägare installerar läckagebrytare som vid läckage direkt stänger av vattentillförseln i kranar och ledningar. Läckagebrytare minskar inte bara skadeomfattningen utan löser också effektivt problemet med det läckande vattnet. För bostadsrättsföreningarna och försäkringsbolag är det av vikt att börja kräva mer av boende och försäkringstagare. Man måste jobba med att få ut rätt information, vid rätt tidpunkt till rätt person. Lyckas man det detta kommer man ha kommit en lång väg i det skadeförebyggande arbetet. / This report aims to review the current industry and government regulations for kitchen areas and wet rooms and to find out why water damages in kitchen areas in recent years have increased. The report also aims at finding out how housing association and insurance companies can work preventively on these issues. The study is based on the hypothesis that there are currently few industry rules regarding the kitchen and the prevention work undertaken by housing cooperatives and insurance companies is insufficient in the Stockholm area. This essay is based on empirical studies in the form of interviews, review of literature, previous studies in the subject and water damage statistics. Previous studies show that water damage in kitchens has increased in the total property stock while water damage in wet rooms has decreased. Reports from Länsförsäkringar show that water damages in 2014 were up to 29,000 leaks per year in Sweden. An increase of 45 percent in 10 years. Based on the interview replies, it can be found that there is a problem with water damages in the kitchen areas and this is confirmed when studying injury statistics from Länsförsäkringar and Vattenskadecentrum. The technological development has brought about a change and today it is in the kitchen you find most pressurized water pipelines, which is a development that today's industry organizations have not understood. The governing rules contained in Boverket's building regulations for kitchens are designed to allow residents to quickly detect leaking water from a leakage. It is a matter of urgency to solve the problem that occurs when residents are away from home and there is no possibility of detecting water leakage regardless of whether industry and government regulations are followed. This problem, coupled with the fact that insurance companies and industry organizations have long focused on damages related to wet rooms, has led to ignorance among consumers, builders and professionals when it comes to water damage in kitchens. However, in recent years, the industry has begun to understand that water damage has changed nature, but despite this the numbers of water damages are still increasing in the kitchen. If kitchen floors in the future will be equipped with floor wells and upturned waterproofing layer, it will reduce the amount of damage from a water leakage. Until then, as a property owner, a waterfuse should be installed which, in case of a leakage, immediately closes the water supply in taps and water pipes. Waterfuses do not only reduce the amount of damage, but also effectively solve the problem of leaking water. For housing cooperatives and insurance companies it is important to start demanding more from residents and policyholders. They have to work towards getting the right information to the right person at the right time. If insurance companies and housing cooperatives succeed in doing this they will have already done a lot in the prevention work.

Background World Alliance for Patient Safety, launched by the WHO, has created a Surgical Safety Checklist. It was first published in 2008 and has been translated and modified in Sweden by Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF. The use of the WHO Surgical Safety Checklist has been shown to reduce the number of complications and deaths related to surgery. Aim The aim of this study is to describe the Theatre Nurse’s participation in in the use of a modified version of the WHO Surgical Safety Checklist intraoperatively in two Theatres in a hospital in the centre of Sweden. Method This study has a quantitative descriptive approach. A direct observational study was carried out in two Theatres and the participants were asked a few complementary questions after the observations. A total of 16 Theatre Nurses participated in this study. Results None of the Theatre Nurses confirmed all the steps in all phases of the checklists during an operation. However one Theatre Nurse confirmed all the steps in the Sign Out phase at one occasion. There was no team member in either Theatre allocated to read out all the steps in the checklist and to make sure that all the steps were completed. Conclusion Insufficient compliance to the checklist prevails in both Theatres and they need to improve quality measures in order to increase adherence to the checklists to promote patient safety. Clinical significance This study describes the Theatre Nurses’ participation in performing the checklists in the two Theatres were the observations were carried out. The study may inspire improvement measures and provide inspiration for further research. / Bakgrund Världsalliansen för patientsäkerhet, som är en del av WHO, har skapat en checklista för säker kirurgi. Den publicerades för första gången år 2008 och i Sverige har Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, översatt och bearbetat checklistan för svenskt bruk. Användandet av WHO:s checklista för säker kirurgi har visats minska antalet komplikationer och dödsfall i samband med operationer. Syfte Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans medverkan i användandet av WHO:s modifierade checklista för säker kirurgi intraoperativt på två operationsavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Metod Denna studie har en kvantitativ deskriptiv ansats. En direkt observationsstudie genomfördes och därefter ställdes frågor utifrån en frågeguide. Totalt 16 operationssjuksköterskor deltog i studien. Resultat Ingen operationssjuksköterska medverkade i eller tog upp samtliga punkter i checklistans alla tre faser under en operation. En operationssjuksköterska tog däremot upp alla punkter i avslutningsfasen vid ett tillfälle. Det fanns ingen checklisteansvarig personal som läste upp checklistans alla punkter för operationslaget och som såg till att alla punkterna genomfördes på de båda avdelningarna. Slutsats Bristande följsamhet till checklistorna råder på båda avdelningarna. Avdelningarna är i behov av kvalitetsförbättrande åtgärder för att öka följsamheten till checklistorna för att främja patientsäkerheten. Klinisk betydelse Studien är en beskrivning av hur operationssjuksköterskor arbetar med checklistorna på de två avdelningarna där observationerna utfördes. Den utgör en grund för fortsatt förbättringsarbete på avdelningarna samt ger inspiration till fortsatt forskning.

Denna rapport beskriver vattenskador i kök. Statistik har tagits fram som visar orsaker och fördelningar av vattenskador i kök. Intervjuer har hållits med köksleverantörer och ett platsbesök på ett pågående husbygge har genomförts. Studien har undersökt hur köksleverantörer följer branschregler och även hur branschregler följs ute på byggplats samt hela processen från leverantör till slutkund har studerats och förslag till åtgärder har redovisats. Målet med studien är att öka medvetenhet kring problem med vattenskador i kök och syftet är att ta fram underlag för vattensäkra kök. Vid uppkomst av vattenskada kan flera problem uppstå. Mögel och bakterier kan börja växa vilket påverkar människans hälsa, samt att dyra kostnader kan uppstå vid renovering och sanering. Dagens kök kräver fler vattenanslutna apparater och trots detta krävs inga höjda krav på vattensäkerhet. Lösningar som finns idag på hur man skyddar köket har studerats och de olika lösningarna har utvärderats och även alternativa lösningar tagits upp.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: För varje svensk vårdcentral är det en daglig utmaning att hantera de inkommande patienterna på bästa sätt. Det är vanligt förekommande att patienter kommer obokade till vårdcentralen vilket kan bidra till att arbetstakten för sjuksköterskor blir hög, samtidigt som det för patienten kan innebära långa väntetider. För att kunna möta obokade patienters ökade behov kan rutiner och arbetsfördelning behöva optimeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta obokade patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att arbetet med obokade patienter innebar ett varierat patientflöde som kunde ge hög arbetsbelastning och krävde resurser. För att göra en säker bedömning krävdes bred kompetens. Det kunde vara svårt att leva upp till patientförväntningar om en tillgänglig vård.  Sjuksköterskorna strävade efter att bemöta alla obokade patienter med ett professionellt förhållningssätt och mötet med obokade patienter upplevdes som spännande och roligt. Slutsats: Denna studie visar att tid, resurser och kompetens är viktiga faktorer för att möta obokade patienter. Tidsbrist visade sig påverka både patientsäkerheten och mötet med patienten. Mer resurser skulle kunna bidra till att ta hand om de inkommande patienterna på ett effektivare och säkrare sätt.

Bakgrund: Varje år drabbas 100 000 svenska patienter av vårdskador. Bakom varje vårdskada står minst en vårdpersonal som gjort ett misstag eller en felbedömning. Världen över beskrivs liknande situationer där den som förorsakat en vårdskada också beskrivs som ett “offer”, ett så kallat “second victim”. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att ha förorsakat en vårdskada - ur ett individ- och systemperspektiv. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar bearbetades genom metasyntes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. En kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av SBUs kvalitetsgranskningsmall, sammanställdes i en matris och slutligen kodades i olika erfarenheter varpå olika kategorier växte fram genom metasyntes. Resultat: Fem kategorier identifierades: 1. Psykosomatiska tillstånd, 2. Känslor och reaktioner, 3. Påverkansfaktorer, 4. Behov och 5, Anpassning. Konklusion: Två huvudsakliga slutsatser formuleras. 1. Begreppet “second victim” beskriver väl de erfarenheter vilka vårdpersonal som förorsakat en vårdskada uttalar. 2. Det råder en diskrepans mellan huruvida arbetet för minskat antal vårdskador tillämpar ett systembaserat eller ett individbaserat perspektiv. Denna diskrepans är sannolikt inte gynnsam i arbetet för ökad patientsäkerhet. / Background: Every year, 100,000 Swedish patients are affected by medical errors. Every medical error is the result of at least one health care professional who made a mistake or misjudgment. Objective: The aim of this literature review study was to describe healthcare professionals’ experiences of causing a medical error- from an individual and system perspective. Method: The study has been conducted as a literature study in which 12 scientific articles were processed through meta-synthesis. Searches were done in databases Cinahl and PubMed. Quality control was performed with the help of SBUs quality control template. The studies were organized into a matrix and finally coded into different experiences whereupon different categories emerged through meta-synthesis. Results: Five categories were identified: 1. Psychosomatic conditions, 2. Feelings and reactions, 3. Influences 4. Needs and 5. Adaption. Conclusion: Two main conclusions were drawn. 1. The concept of “second victim” portrays the way in which healthcare professionals describe their experiences after causing a medical error, 2: There is a discrepancy regarding whether the patient safety work, within the healthcare system applies an individual- or system-based perspective. This discrepancy is probably not favorable in efforts to improve patient safety.

Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19 pandemin har bidragit till en ökad belastning på hälso-och sjukvården och dess personal. Primärvården innebär för många patienter den första kontakten med vården. Under covid-19 pandemin har primärvården fått ställa om sin verksamhet för att kunna möta patienters behov av vård. För sjuksköterskor och distriktssköterskor har pandemin inneburit ett förändrat arbetssätt med nya riktlinjer och direktiv. Covid-19 har även inneburit konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskor har haft behov av att använda sig av olika copingstrategier under pandemin för att hantera stress. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Data samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som utgick från Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier. Osäkerhet och frustration i att arbete ändras dag för dag, arbetet förflyttades från den trygga vårdcentralen, arbetet med utökade skyddsåtgärder på arbetsplatsen har varit en omställning, arbetet med vaccinationer mot covid-19 har inneburit flera olika utmaningar och strategier för att orka med arbetet. Under dessa kategorier bildades totalt elva underkategorier. Slutsats: Arbetet under covid-19 pandemin har präglats av många olika upplevelser hos distriktssköterskorna. Det har inneburit ett förändrat arbetssätt och nya arbetsuppgifter. Distriktssköterskor i primärvården har utsatts för hög arbetsbelastning vilket bidragit till yrkesrelaterad stress. Det förändrade arbetssättet med den ökade belastningen kan ha bidragit till en försämrad patientsäkerhet. Ytterligare studier för att utforska de långsiktiga effekterna av bortprioriterad vård och dess konsekvenser på patientsäkerheten behöver genomföras. Distriktssköterskors upplevelser och effektiviteten av copingsstrategier behöver undersökas vidare för att se hur dessa kan bidra till ett välmående på arbetsplatsen som leder till en säker vård.

I denna studie undersöks hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag rörande ansvarsfull och säker kommunikation i digitala sammanhang specifikt kopplat till sociala medier, för att hjälpa barnen hantera det de möter i sin vardag. Studien ämnar också att belysa hur fritidshemslärare konkret arbetar med området gällande säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där sex respondenter gavs möjlighet att uttrycka sina tankar utan givna svarsalternativ. Resultatet analyserades sedan utifrån John Dewey teorier om individ och utbildning och visade att uppdraget kring säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier är ett tolkningsbart uppdrag. Dessutom visade resultatet att tolkningen är komplex på grund av olika påverkningsfaktorer såsom tex fritidshemslärarnas egna intressen och förkunskaper kring sociala medier. Resultaten visade att det konkreta arbetet kring sociala medier med barnen främst består av dialog med problembaserade diskussionsfrågor. Det konkreta arbetet beskrivs antingen som systematiskt eller spontant men med liknande innehåll. Dessutom framkommer resultat som antyder att det konkreta arbetet delvis styrs av det behov den aktuella barngruppen anses ha.

Trycksår är en vårdskada som orsakas av flera faktorer och skapar lidande för patienter. Årligen medför trycksår 50 000 extra vårddagar i Sverige och förlänger de redan belastade vårdköerna. Upp till 90 % av alla trycksår kan förebyggas med preventiva åtgärder. Trots riktlinjer och preventiva åtgärder mot trycksår uppstår fortfarande vårdskadan trycksår. Säker vård kännetecknas av att minimera riskerna för vårdskador. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården. En kvantitativ litteraturöversikt har utförts med 12 artiklar, varav 10 inhämtade från Cinahl och Medline och två från manuell sökning. Litteraturöversiktens resultat visar att flera faktorer påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention där kunskap var den största faktorn. Signifikanta skillnader sågs i att högre utbildning gav förbättrad trycksårsprevention och fördjupad kunskap medförde positiva attityder. Slutsatsen av litteraturöversikten ger en bild av hur kompetens, hög arbetsbelastning, organisationen och omvårdnadsarbetet påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention. Studien ger en begränsad bild av hur dessa faktorer påverkar följsamheten, där kvalitativ forskning skulle kunna fastställa specifika problem sjuksköterskor upplever kring faktorerna mer djupgående. / Pressure ulcers is a care injury and is caused by several factors and cause patients suffering. Annually pressure ulcers entail 50 000 extra care days in Sweden and increases the already burdened care queues. Up to 90% of all pressure ulcers can be prevented with preventive measures. Despite guidelines and preventive measures the care injury pressure ulcers still occurs. Safe care is characterized by minimizing risks for care injuries. The aim was to examine factors that affect nurses’ compliance with pressure ulcer prevention in inpatient care. A quantitative literature review has been performed with 12 articles, 10 were collected from Cinahl and Medline and two with manual search. The result shows that several factors affected nurse’s compliance to pressure ulcer prevention where knowledge were the biggest factor. Significant differences were seen with that higher education gave better pressure ulcer prevention and higher education gave better attitude.  Conclusion of this literature review provides a picture of how competence, heavy workload, the organization and nursing work affects nurse's compliance with pressure ulcer prevention. This study provides a limited picture of how these factors affect compliance, where qualitative research could determine specific problems nurses experience around these factors more in depth.

Bakgrund: Akutmottagningen är den plats där personer med akuta skador tas emot och vårdas. Sjuksköterskans arbete på akutmottagningen styrs av lagar och riktlinjer. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter för att upprätthålla en säker vård är att bedöma, sortera och prioritera patienterna som inkommer till akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Sammanställningen är av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades induktivt med hjälp av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen av resultatet gav sammanlagt tre huvudteman med totalt sex underteman. Huvudtemat “Hög arbetsbelastning” innehållande undertemana “Stort patientflöde” och “Bemanning och skiftarbete.  Huvudtemat “Individuella aspekter” innehållande undertemana “Personliga hälsan” och “Emotionella reaktioner” samt huvudtemat “Behovet av stöd” med undertemana “Funktionellt ledarskap” och “Kollegialt samarbete”. Slutsatser: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsmiljön påverkas av arbetsbelastningen, individuella aspekter samt av stödet från kollegor och chefer. Sjuksköterskorna upplever att arbetsmiljöfaktorerna som ovan nämnts påverkar omvårdnaden och deras möjlighet att ge säker vård. Nyckelord: Akutmottagning, arbetsmiljö, erfarenheter, sjuksköterskor, säker vård / Title: The nurses experience of the working environment at the emergency department -a literature review with a qualitative approach. Background: The emergency department is the place where patients with acute illness and injuries are taken in and taken care of. The nurses work in the emergency department is controlled by laws and guidelines. One of the nurses most important duty in maintaining safe care is to assess, sort and prioritize the patients who are admitted to the emergency department. Aim: The aim of the study was to describe nurses experience of their work environment in emergency departments. Method: A qualitative literature review with inductive approach. The compilation consists of ten scientific articles with qualitative design. The articles were inductively analysed using Friberg’s model in five steps. Results: Analysis of the result yielded a total of three main themes with six subthemes. “High workload” containing subthemes “Substantial patient flow” and “Staffing and shift work”. “Individual aspects” including subthemes “Personal health” and “Emotional reactions” and main theme “Need of support” containing subthemes “Functional leadership” and “Collegial cooperation”. Conclusion: The nurses experience of the work environment is affected by the workload, individual aspects and by support from colleagues and managers. Nurses felt that the work environment factors mentioned above affect their ability to provide safe care. Keywords: Emergency department, experiences, nurse, safe care, work environment