Sammanfattning Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste vårdrelaterade infektionen ur ett globalt perspektiv. Hotet om antibiotikaresistens har med tiden blivit mer uppmärksammat och försvårar möjligheten att behandla dessa infektioner. För att minska risken för spridning av mikroorganismer på operationssal krävs att samtliga medlemmar i operationsteamet följer hygienrutiner. Trots det lidande som postoperativa sårinfektioner kan innebära så är hygienrutiner inte alltid prioriterade. Syfte: Att undersöka operationsteamets följsamhet till hygienrutiner som utförs för att undvika postoperativa sårinfektioner. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa artiklar. Dataanalysen har genomförts utifrån beskrivningar av Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet summeras under fyra kategorier: "Operationssalens fysiska miljö", "Vikten av rena händer", "Personlig skyddsutrustning som barriär" och "Att skapa och bibehålla en steril zon". Graden av följsamhet varierade beroende på hygienåtgärd, profession, kirurgisk specialitet samt vilket sjukhus de arbetade på. Operationsteamen visade på brister, gällande onödiga dörröppningar och överskott på personal i operationssal. Följsamheten var lägre till handhygien och kirurgisk handtvätt. Det noterades bättre följsamhet till hygienrutiner rörande ventilation, ytors renhetsgrad och personlig skyddsutrustning. Slutsats: En ökad medvetenhet om bristande följsamhet till hygienrutiner och dess följder hoppas kunna leda till förändrat beteende inom operationsteamet. Med hänsyn till samhällskostnader och det lidande som postoperativa sårinfektioner kan medföra för patienten är det av vikt att vidare utreda vad som kan förbättra följsamheten.

Bakgrund: Det intraoperativa teamet är en sammansättning av flera professioner där alla bidrar med sin unika kompetens. Tidigare studier visar att patienten löper högre risk att drabbas av vårdskada om teamet brister i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det intraoperativa teamets upplevelser av kommunikation på operationssalen. Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie. Artikelsökningarna utfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Därefter bearbetades artiklarna med Bettany-Saltikov & McSherry's nio steg för analys av kvalitativa data. Resultat: Som resultat framkom tre teman; "vikten av en god atmosfär", "känsla av samsyn" och "att våga sätta gränser". Atmosfären på operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Det som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att skapa en samsyn mellan personalen på salen, så behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där det inte passade med en verbal kommunikation, upplevde teamet att icke verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa samsyn, medan personliga kommunikationsstilar kunde utgöra hinder för densamma. Att våga sätta gränser och säga ifrån upplevdes betydelsefullt för en säker vård av patienten. Konklusion: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet har betydelse för hur effektivt teamarbetet är, samt kan påverka utfallet av patientens operation. Insikt i hur personalen på operationssalen upplever kommunikationen kan användas till att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till en välfungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ samt organisationsnivå. / Bakgrund: Det intraoperativa teamet är ett multi-professionellt team, där alla olika yrken bidrar med sin unika uppsättning färdigheter. Studier visar att patienten riskerar att drabbas av skada om teamet misslyckas i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Objektiv: Syftet var att beskriva det intraoperativa teamets erfarenheter av kommunikation i operationssalen.  Metod: Designen var en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. De insamlade uppgifterna analyserades med Bettany-Saltikov & McSherrys nio steg för analys av kvalitativa data. Utfall: Som ett resultat framkom tre teman; "Vikten av en god stämning", "känsla av att vara på samma sida" och "att våga sätta gränser". Stämningen i operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Faktorer som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att personalen skulle vara på samma sida i operationssalen behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där verbal kommunikation inte passade ansåg teamet att icke-verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa konsensus, medan personliga kommunikationsstilar kunde skapa hinder för det. Att våga sätta gränser och säga ifrån kändes viktigt för en trygg vård av patienten. Slutsats: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet är viktigt för hur effektivt lagarbetet är och kan påverka resultatet av patientens operation. Insikt i hur personalen i operationssalen upplever kommunikationen kan användas för att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till väl fungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ- och organisationsnivå.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan arbetar i team med flera olika professioner, med varierande bakgrund, kunskap och erfarenheter. Forskning tyder på att risken ökar för en osäker vård om inte kommunikationen i teamet fungerar. Brister i kommunikationen och sättet att kommunicera i teamet genererar i stora risker som kan leda till en icke säker vård för patienten. Detta genererar i att antalet felbehandlingar ökar, vilket kan leda till lidande och död hos de drabbade patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet.   Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och åtta stycken kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. En sökning genomfördes med hjälp av PEO-modellen. Artiklarna i resultatet är kvalitetsgranskade och innefattar ett etiskt resonemang.   Resultat: Analysen genererade i tre stycken huvudkategorier, Teamet har betydelse, Dialogen i teamet och Verksamhetsmässiga faktorer. Sammansättningen av teamet och de olika professionernas erfarenhet och utbildning spelade en roll för kommunikationen. Tiden för reflektion är knapp, detta på grund av ett pressat tidsschema. Kommunikationsverktyg ansågs förbättra kvaliteten på kommunikationen samt genererade i en ökad patientsäkerhet.     Slutsats: Genom ett välfungerande team med ömsesidig respekt för varje professions kompetens och erfarenhet, kan en effektiv kommunikation av hög kvalitet generera i en säker vård för de patienterna som vårdats inom operationskontexten.

WHO´s checklista för säker kirurgi är ett världsomfattande verktyg som implementerats i större delen av världen sedan dess introduktion 2008. Studier visar att korrekt användande av checklistan leder till en minskning av både mortalitet, morbiditet samt postoperativa komplikationer. Trots bevisade fördelar finns fortsatt brister i följsamheten gällande checklistan. Ett stort antal patienter drabbas av skador i samband med kirurgi som skulle kunna undvikas. Vårdskador får konsekvenser för patienter, närstående, personal och samhället som helhet. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar operationsteamets användning av WHO´s checklista för säker kirurgi i den perioperativa vården. Metoden som användes var en integrativ litteraturöversikt. 13 vetenskapliga artiklar analyserades med ett integrativt förhållningssätt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet visar att faktorer som teamkänsla, utbildning och stöd till personalen påverkar om och i vilken utsträckning WHO´s checklista för säker kirurgi används. Efter analysen framträdde två huvudteman; betydelsen av teamsamverkan för patientsäkert arbete och WHO´s checklista; stöd för patientsäkert arbete. Dessa två huvudteman mynnade ut i fyra subteman. Teamkänsla och kommunikation, samverkan mellan professioner, kompetens och utbildningsbehov samt förbättringsarbete och motsättningar. Operationssjuksköterskan vakar över och skyddar patienten från vårdskador. Checklistan är ett verktyg som lyfter detta. Genom att använda forskning som påvisar faktorer som påverkar användandet av checklistan för säker kirurgi kan implementeringen av rutiner och checklistor inom operationssjukvården underlättas / The Safe surgery checklist by WHO is a worldwide tool that has been implemented in most of the world since its introduction in 2008. Studies show that correct use of it leads to reduction in mortality, morbidity and postoperative complications. Despite proven benefits, there are shortcomings in compliance with the checklist. A large proportion of patients suffer injuries in connection with surgery that could have been avoided. Medical injuries have consequences for patients, relatives, staff and society as a whole. The purpose of this study was to identify factors that influence the surgical team's use of the WHO's checklist for safe surgery in perioperative care. The method was integrative literature review. The 13 scientific articles were analyzed with the integrative approach further developed by Whittemore and Knafl (2005). The results show that factors such as teamspirit, training and supporting the staff are the ones that primarily influence whether and to what extent the checklist will be used. In the analysis, two main themes emerged; The significance of team cooperation as a patient safety measure and the WHO surgical safety checklist as a tool for patient safety work and four sub-themes. The four subthemes were teamspirit and communication, cooperation between professions, competence and educational needs and the last subtheme work improvement with contradictions. The operating room nurse is watching over and protecting the patient from harm in the operating room. The checklist is one tool to highlight this. With research that demonstrates factors that affect use of the Safe surgery checklist any implementation of routines and checklists within the surgery care can be facilitated