<p>Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppna</p><p>kontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ett</p><p>grundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet av</p><p>öppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området.</p><p>Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka</p><p>medarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbala</p><p>kommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åtta</p><p>deltagare i Downs & Hazens (1977) Communication Satisfaction</p><p>Questionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna upplever</p><p>en öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ett</p><p>störningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av den</p><p>individuella och organisatoriska prestationen. Arbetssituationen skulle</p><p>förbättras om privata utrymmen upprättas samt regler och rutiner gällande</p><p>agerande i kontorslandskap införs.</p>

Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppna kontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ett grundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet av öppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området. Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka medarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbala kommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åtta deltagare i Downs &amp; Hazens (1977) Communication Satisfaction Questionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna upplever en öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ett störningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av den individuella och organisatoriska prestationen. Arbetssituationen skulle förbättras om privata utrymmen upprättas samt regler och rutiner gällande agerande i kontorslandskap införs.

WHO´s checklista för säker kirurgi är ett världsomfattande verktyg som implementerats i större delen av världen sedan dess introduktion 2008. Studier visar att korrekt användande av checklistan leder till en minskning av både mortalitet, morbiditet samt postoperativa komplikationer. Trots bevisade fördelar finns fortsatt brister i följsamheten gällande checklistan. Ett stort antal patienter drabbas av skador i samband med kirurgi som skulle kunna undvikas. Vårdskador får konsekvenser för patienter, närstående, personal och samhället som helhet. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar operationsteamets användning av WHO´s checklista för säker kirurgi i den perioperativa vården. Metoden som användes var en integrativ litteraturöversikt. 13 vetenskapliga artiklar analyserades med ett integrativt förhållningssätt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet visar att faktorer som teamkänsla, utbildning och stöd till personalen påverkar om och i vilken utsträckning WHO´s checklista för säker kirurgi används. Efter analysen framträdde två huvudteman; betydelsen av teamsamverkan för patientsäkert arbete och WHO´s checklista; stöd för patientsäkert arbete. Dessa två huvudteman mynnade ut i fyra subteman. Teamkänsla och kommunikation, samverkan mellan professioner, kompetens och utbildningsbehov samt förbättringsarbete och motsättningar. Operationssjuksköterskan vakar över och skyddar patienten från vårdskador. Checklistan är ett verktyg som lyfter detta. Genom att använda forskning som påvisar faktorer som påverkar användandet av checklistan för säker kirurgi kan implementeringen av rutiner och checklistor inom operationssjukvården underlättas / The Safe surgery checklist by WHO is a worldwide tool that has been implemented in most of the world since its introduction in 2008. Studies show that correct use of it leads to reduction in mortality, morbidity and postoperative complications. Despite proven benefits, there are shortcomings in compliance with the checklist. A large proportion of patients suffer injuries in connection with surgery that could have been avoided. Medical injuries have consequences for patients, relatives, staff and society as a whole. The purpose of this study was to identify factors that influence the surgical team's use of the WHO's checklist for safe surgery in perioperative care. The method was integrative literature review. The 13 scientific articles were analyzed with the integrative approach further developed by Whittemore and Knafl (2005). The results show that factors such as teamspirit, training and supporting the staff are the ones that primarily influence whether and to what extent the checklist will be used. In the analysis, two main themes emerged; The significance of team cooperation as a patient safety measure and the WHO surgical safety checklist as a tool for patient safety work and four sub-themes. The four subthemes were teamspirit and communication, cooperation between professions, competence and educational needs and the last subtheme work improvement with contradictions. The operating room nurse is watching over and protecting the patient from harm in the operating room. The checklist is one tool to highlight this. With research that demonstrates factors that affect use of the Safe surgery checklist any implementation of routines and checklists within the surgery care can be facilitated