Bakgrund: Våra värderingar, uppfattningar, beteenden samt de oskrivna regler som medarbetare styrs av är grunden till säkerhetskulturen på en arbetsplats, d.v.s. när medarbetare i en organisation har gemensamma attityder, förhållningssätt och normer gällande säkerhet och risker. Det har visats sig i tidigare studier att en god säkerhetskultur bland personalen har inverkan på patientsäkerheten. Att intensivvårdspersonal effektivt arbetar mot ett gemensamt mål har visats medföra positiva resultat vad gäller patientsäker vård och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader i uppfattningar om säkerhetskultur mellan grupper av sjuksköterskor som arbetar vid olika typer av intensivvårdsavdelningar. Metod: En pilotstudie med kvantitativ och jämförande design genomfördes vid två intensivvårdsenheter vid ett svenskt sjukhus under hösten 2015. Den översatta enkäten, The Safety Attitudes Questionnaire (SAQ)–ICU, användes där sex subskalor ”samarbetsklimat, säkerhetsklimat, arbetstrivsel, stressmedvetenhet, uppfattning om arbetsledning samt arbetsförhållanden” analyserades med hjälp av programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS 23,0). Resultat: Bland de 56 deltagarna i grupperna påvisades generellt relativt hög uppfattning av säkerhetskulturen, men där en enhet skattade signifikant högre på samarbetsklimat och arbetsförhållanden. Slutsats: Det fanns tillfredsställande säkerhetsattityder vid båda enheterna, men vissa skillnader förelåg dock mellan grupperna av sjuksköterskor från de olika intensivvårdsenheterna när det handlar om samarbetsklimat och arbetsförhållanden. Dessa skillnader kan bero på olika arbetssätt mellan enheterna.

<p>Much research has been done in the field of safety culture and how organizations manage to keep a good safety record. Fewer studies however have focused on how these safety critical organizations balance short term stability and safety versus the fact that they have to survive in the long run and implement new technology and knowledge.</p><p>This problem has then specifically been studied by interviewing certain persons working for SKB, The Swedish Nuclear Waste Management Company. This is a company that, at the same time, has to have a good safety culture and an appropriate innovation culture. SKB as an organization have traditionally researched and analyzed how to achieve long term safety and how to store nuclear waste, but nowadays the organization also has to provide for the safety and management of the nuclear waste facilities, facilities that have been traditionally managed by other companies. The problem is that these waste facilities are dependent upon rules and a more rule-focused culture than the part of SKB that does the research and development of a future terminal storage for radioactive waste.</p><p>A unified definition of the terms safety culture and innovation culture has not been found, but some common dimensions of the concepts has however been found. Aspects that are considered good for both safety culture and innovation culture are not exclusive for these cultures but rather aspects that usually characterize a learning culture.</p><p>Furthermore it seems like it is not inherently good to try to strive for a unified culture within an organization. An effort to create overarching mottoes or guidelines that everyone can relate to seems to be a more plausible solution, rather than specifically trying to create a unified safety or innovation culture in the organization. Different divisions and work teams have different goals and means to reach those goals, and therefore the concept of safety has to have different meaning and connotation in a strictly rule-governed facility compared to a development division within an organization.</p> / <p>Det finns gott om säkerhetskritiska branscher och det har gjorts mycket forskning kring hur dessa organisationer lyckas upprätthålla en god säkerhet. Det har däremot gjorts mindre forskning kring hur organisationer som är beroende av en god säkerhet och säkerhetskultur balanserar detta mot det faktum att de måste överleva i längden och implementera ny kunskap och teknologi.</p><p>Denna problematik har specifikt studerats genom att intervjua utvalda personer vid Svensk Kärnbränslehantering AB. Ett företag som, på samma gång, har en innovativ och en säkerhetsorienterad kultur. SKB som organisation har traditionellt sett analyserat och forskat kring långsiktig säkerhet, men nu inbegriper organisationen även kärntekniska anläggningar. Dessa anläggningar är i hög grad regelstyrda och har en kultur som är mer regelfokuserad och säkerhetsorienterad än den del av SKB som sköter analyser kring långsiktig säkerhet och utvecklar ett framtida slutförvar.</p><p>Studien har inte funnit någon enhetlig etablerad definition av begreppen säkerhetskultur eller innovationskultur, men flertal beröringspunkter har ändå identifierats mellan områdena. De aspekter som anses vara goda för både säkerhet och innovation är inte exklusiva för dessa kulturer utan ses ofta som dimensioner som brukar karaktärisera en ”lärande kultur”.</p><p>Vidare är det inte eftersträvbart att, enbart för sakens skull, försöka skapa en enhetlig kultur inom en organisation. Det kan vara fördelaktigt att skapa övergripande ledord eller ett motto som alla kan relatera till, men att specifikt försöka skapa en enhetlig säkerhetskultur eller innovationskultur borde inte vara den bästa lösningen. Olika delar av en organisation har olika mål och olika metoder, så synen på säkerhet vid en mycket regelstyrd anläggning måste därför kanske skilja sig från synen på säkerhet vid en utvecklingsavdelning.</p> / QC 20100413

No description available.

Much research has been done in the field of safety culture and how organizations manage to keep a good safety record. Fewer studies however have focused on how these safety critical organizations balance short term stability and safety versus the fact that they have to survive in the long run and implement new technology and knowledge. This problem has then specifically been studied by interviewing certain persons working for SKB, The Swedish Nuclear Waste Management Company. This is a company that, at the same time, has to have a good safety culture and an appropriate innovation culture. SKB as an organization have traditionally researched and analyzed how to achieve long term safety and how to store nuclear waste, but nowadays the organization also has to provide for the safety and management of the nuclear waste facilities, facilities that have been traditionally managed by other companies. The problem is that these waste facilities are dependent upon rules and a more rule-focused culture than the part of SKB that does the research and development of a future terminal storage for radioactive waste. A unified definition of the terms safety culture and innovation culture has not been found, but some common dimensions of the concepts has however been found. Aspects that are considered good for both safety culture and innovation culture are not exclusive for these cultures but rather aspects that usually characterize a learning culture. Furthermore it seems like it is not inherently good to try to strive for a unified culture within an organization. An effort to create overarching mottoes or guidelines that everyone can relate to seems to be a more plausible solution, rather than specifically trying to create a unified safety or innovation culture in the organization. Different divisions and work teams have different goals and means to reach those goals, and therefore the concept of safety has to have different meaning and connotation in a strictly rule-governed facility compared to a development division within an organization. / Det finns gott om säkerhetskritiska branscher och det har gjorts mycket forskning kring hur dessa organisationer lyckas upprätthålla en god säkerhet. Det har däremot gjorts mindre forskning kring hur organisationer som är beroende av en god säkerhet och säkerhetskultur balanserar detta mot det faktum att de måste överleva i längden och implementera ny kunskap och teknologi. Denna problematik har specifikt studerats genom att intervjua utvalda personer vid Svensk Kärnbränslehantering AB. Ett företag som, på samma gång, har en innovativ och en säkerhetsorienterad kultur. SKB som organisation har traditionellt sett analyserat och forskat kring långsiktig säkerhet, men nu inbegriper organisationen även kärntekniska anläggningar. Dessa anläggningar är i hög grad regelstyrda och har en kultur som är mer regelfokuserad och säkerhetsorienterad än den del av SKB som sköter analyser kring långsiktig säkerhet och utvecklar ett framtida slutförvar. Studien har inte funnit någon enhetlig etablerad definition av begreppen säkerhetskultur eller innovationskultur, men flertal beröringspunkter har ändå identifierats mellan områdena. De aspekter som anses vara goda för både säkerhet och innovation är inte exklusiva för dessa kulturer utan ses ofta som dimensioner som brukar karaktärisera en ”lärande kultur”. Vidare är det inte eftersträvbart att, enbart för sakens skull, försöka skapa en enhetlig kultur inom en organisation. Det kan vara fördelaktigt att skapa övergripande ledord eller ett motto som alla kan relatera till, men att specifikt försöka skapa en enhetlig säkerhetskultur eller innovationskultur borde inte vara den bästa lösningen. Olika delar av en organisation har olika mål och olika metoder, så synen på säkerhet vid en mycket regelstyrd anläggning måste därför kanske skilja sig från synen på säkerhet vid en utvecklingsavdelning. / QC 20100413

Cirka 100 000 patienter skadas inom sjukvården i Sverige varje år. För att förbättra denna situation fokuseras alltmer på orsakerna till misstag. Säkerhetskultur omfattar bland annat värden, attityder, samarbete och beteenden på arbetsplatsen och påverkar patientsäkerheten. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors åsikter om säkerhetskulturen på arbetsplatsen. Därför genomfördes en enkätstudie där 42 av 66 tillfrågade intensivvårdsjuksköterskor besvarade 64 frågor om attityder, kommunikation och samarbete. Frågeformuläret som användes var SAQ-ICU. Resultatet redovisas under de tidigare fastställda kategorierna: arbetsförhållanden, arbetstillfredställelse, samarbetsklimat, stresspåverkan, säkerhetsklimat, och uppfattning om ledningen. Det fanns även frågor som inte var kategoriserade, vars resultat redovisas separat. I analysen summerades svaren som delades in i tre kategorier; instämmer, instämmer inte eller neutrala till påståendet. Resultatet visade att intensivvårdsjuksköterskorna var nöjda med arbetet och stödet från kollegorna. En tredjedel ansåg att lärdomar inte drogs av tidigare misstag. Hälften ansåg att deras åsikter togs på allvar. Det fanns brister i samarbetet med läkare och hälften ansåg att det var för hierarkiskt. Slutsatsen blev att det fanns flera områden där förbättringar kan leda till ökad patientsäkerhet.

<p>Forskningen om säkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkätstudier med fokus på hur en god säkerhetskultur skapas. Sällan studeras vilken roll säkerhetskulturen har, vare sig den är god eller dålig, i händelseförloppet mot en fullgången katastrof. Uppsatsens syfte är tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet säkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjälp av haveriutredningar öka förståelsen för säkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt på tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. Säkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestående av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benämnda som subkulturer respektive delkulturer. Analysen visar att det inte är enskilda subkulturer eller delkulturer som hotar säkerheten, snarare en olycklig kombination av flera olika kulturer. Resultatet visar också att det är viktigt att fokusera på beteenden snarare än attityder för att retrospektivt förstå säkerhetskulturen. En allt för stark kultur kan hota säkerheten i och med att uppfattningen om verkligheten riskerar att bli förvanskad. Konflikter mellan två olika subkulturer visar sig ha en stor inverkan på säkerheten, i synnerhet om det leder till att en nödvändig professionskultur blir allt för svag.</p>

<p>På det svenska kraftverket används ett avvikelse- och ärendehanteringssystem vid namnAvÄrS, som syftar till att man på ett enkelt och strukturerat sätt ska kunna ta tillvara på ochha kontroll över alla ärenden, erfarenheter och avvikelser. Detta för att få igång den så viktigaerfarenhetsåterföringen som syftar till att lära av gamla erfarenheter och på så sätt spararesurser och öka säkerheten. Dock fungerar detta inte i den mån det var tänkt utan AvÄrS harstött på motstånd i organisationen. För att identifiera varför denna situation uppstått utfördesförst en förstudie med syfte att försöka lokalisera problemområden och skapa enkunskapsgrund inför de kommande intervjuerna. Därefter utfördes 18 st. semi-struktureradeintervjuer. Genom analysmetoden Grounded theory genererades därefter nio begrepp;Utbildningsmöjligheter, Ledningens påverkan, Arbetsbelastning, Ansvarsfördelning,Gränssnitt, Funktionernas användbarhet, Sökfunktionen, Dokumentation och Övrigt. Dessabegrepp delades sedan in i två överordnade kategorier, organisationsbrister ochfunktionsproblematik, vilka beskriver olika problemområden som av användarna upplevdesligga bakom problematiken med AvÄrS.</p>

Forskningen om säkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkätstudier med fokus på hur en god säkerhetskultur skapas. Sällan studeras vilken roll säkerhetskulturen har, vare sig den är god eller dålig, i händelseförloppet mot en fullgången katastrof. Uppsatsens syfte är tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet säkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjälp av haveriutredningar öka förståelsen för säkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt på tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. Säkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestående av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benämnda som subkulturer respektive delkulturer. Analysen visar att det inte är enskilda subkulturer eller delkulturer som hotar säkerheten, snarare en olycklig kombination av flera olika kulturer. Resultatet visar också att det är viktigt att fokusera på beteenden snarare än attityder för att retrospektivt förstå säkerhetskulturen. En allt för stark kultur kan hota säkerheten i och med att uppfattningen om verkligheten riskerar att bli förvanskad. Konflikter mellan två olika subkulturer visar sig ha en stor inverkan på säkerheten, i synnerhet om det leder till att en nödvändig professionskultur blir allt för svag.

Risk management has become a key ingredient for businesses all over the world. High Reliability Organizations (HRO) has distinguished themselves as experts in this area. By continuously focusing on improving their ability to manage risks they’ve been able to successfully avoid catastrophes in environments where normal accidents can be expected due to complexity and risk factors.The aim of the thesis is to improve the risk management at Apotekens Service by applying theories from HRO and safety culture. In July 2009, following the re-regulation of the Swedish pharmacy market, Apotekens Service AB was appointed national pharmacy infrastructure supplier for the Swedish health care system. The market's direction and scope gives rise to a complex socio- technical environment that places high demands on the company's risk handling activities. By mapping the principles behind the success of HROs against methods used today, the thesis develops a foundation for how companies like Apotekens Service can manage risk efficiently.The analysis shows that there are great opportunities for Apotekens Service to apply theories of HRO and safety culture to improve their risk management.The company already has a positive safety culture, which is a prerequisite for maintaining safety over time. By mapping out the organization’s internal system dependencies, perform a threat analysis and develop an effective information management system Apotekens Service will improve the internal transparency whilst strengthening the possibilities for learning and effective communication. Finally, the thesis presents three risk management tools for assessing risk and reviewing the company’s ongoing work in the area.

Denna rapport syftar till att besvara tre frågeställningar; går det att mäta säkerhetsmedvetenhet, vilka variabler påverkar säkerhetsmedvetenheten samt är skillnaderna i variablerna signifikanta. Undersökningen har genomförts i en region och av yrkeskategorin brevbärare, inom företaget Posten Meddelande AB. För att besvara de tre frågeställningarna har en omfattande enkätundersökning genomförts på tio arbetsplatser, där ett dataunderlag på 164 svar inhämtats.  Underlaget har indexerats till ett index som är avsett att beskriva hur god säkerhetsmedvetenhet de svarande har. Säkerhetsmedvetenhetsindexet har sedan analyserats med olika sambandsanalyser för att se om de oberoende variablerna påverkar resultatet. Totalt har sju oberoende variabler analyserats, och av dessa har fem påverkat resultatet.  Till sist har dessa fem testats med medelvärdes- och variansanalyser för att se om skillnaderna i grupperna är signifikanta. Resultatet av det visar att skillnaderna är signifikanta och i princip alla med mer hög tillförlitlighet. Slutsatsen av dessa analyser är att äldre personer som jobbat länge inom Posten Meddelande och genomgått en säkerhetsutbildning har statistiskt säkerställt bättre säkerhetsmedvetenhet. Då ålder och erfarenhet är omöjligt att erhålla på kort sikt, anser författaren att den viktigaste framgångsfaktorn för att uppnå god säkerhetsmedvetenhet är att alla inom företaget bör genomgå en säkerhetsutbildning.