In the ever-changing environment of the digital world one thing remains the same, the humans sitting in front of the screen. Today protecting company secrets and information is becoming more and more vital and companies invest massive amounts of money on technological defenses such as firewalls and antivirus programs, but the threats that the user and employees pose for companies go unnoticed by many. However, there are people that notice this weakness in companies’ security and try to take advantage of it for their own gain. By manipulating the human instead of the technology can a con-artist bypass companies’ security by means called social engineering. The threat that social engineering pose is no news to many within the field of information security but it’s still happening. The focus of this study is to examine why this is still an issue for a lot of companies and why it's so hard to counter social engineering. By going over previous research we identified that security culture in a company and the awareness of its employees influence the attitudes which a person needs to have to be able to fend of social engineering attacks. This study argues that attitudes determine if a person processes an incoming message through a central or peripheral route. Since a company’s security culture seemed to influence how people could counter social engineering we went to a manufacturing company and examined the security culture to try and get a better understanding on the complexity of the problem. The study concludes that being completely resilient to social engineering attacks is practically impossible. If a user will have access to a certain information, a skilled con-artist will have a chance to get their hands on that information through the user. However, the study emphasize that a company can work with improving resistance towards incoming social engineering attacks by focusing on their security culture and their employees’ attitudes and awareness concerning the problem.

En god säkerhetskultur är avgörande för att flygunderhållsfunktionerna i Försvarsmakten ska kunna leverera luftvärdiga flygfarkoster. Personalbrist råder i flygunderhållsfunktionerna och därför undersöks om och hur personalbristen inverkar på säkerhetskulturen. I arbetet undersöks flygunderhållsfunktionen på en skvadron inom Helikopterflottiljen. På grund av att Försvarsmakten ålägger ansvaret för säkerhetskulturen på chefer i organisationen samt att forskning på ämnet pekar på att ledarskapet är den största inverkande faktorn på säkerhetskultur så undersöktes ämnet utifrån ett ledarskapsperspektiv. Fyra chefer från flygunderhållet på Helikopterflottiljen intervjuades om faktorer som påverkar säkerhetskulturen och om personalbristen i deras organisation. Slutsatserna i arbetet är att personalbristen bland chefer leder till att chefer inte har tillräckligt med tid för att planera arbetsuppgifter och svårigheter med att visa närvaro i hangarerna. En medvetenhet om personalbristen i organisationen leder till att chefer engagerar sig mycket i personalens välmående. Personalbristen bland tekniker leder till, i kombination med två andra faktorer, att rapporteringskulturen försämrats. / Safety culture is a critical factor within aircraft maintenance organizations for delivering air-worthy aircrafts for the Swedish Armed Forces. There is a problem with insufficient manpower within the aircraft maintenance organizations, and therefore this paper aims to examine the implications this might have on safety culture. An aircraft maintenance function within the Armed Forces Helicopter wing was studied. The Swedish Armed Forces regulations inflict the responsibility for safety culture upon commanding officers. And this together with the research on the subject safety culture that says that it is leadership that inflicts on safety culture the most, dictates this paper to examine the subject from a leadership point of view. Four officers from the aircraft maintenance function was interviewed about leadership factor that inflicts with safety culture and the insufficient manpower problems. This paper concludes that commanding officers have problem finding time for planning for the workforce and making frequent tours in the hangars. Due to awareness of the problems with insufficient manpower commanding officers pay extra attention to the workforce’s wellbeing. Due to lack of manpower within the workforce, together with two other factors, the reporting culture has declined.

Bakgrund: Skador orsakade av vården medför både ett lidande för patienten menäven en stor kostnad för samhället. Operationsavdelningen är en högriskmiljö som ställer krav på både ett personlig riskmedvetet engagemang och ett väl fungerande teamarbete. WHO:s checklista ska förbättra teamets samarbete men även en god säkerhetskultur kan stärka upp teamets prestation. Säkerhetskultur handlar omindividens synsätt, attityderna gentemot varandra och de gemensamma uppfattningarna om risker. Syfte: Syftet med studien var att undersöka attityder till säkerhetskulturen påoperationsavdelning och WHO:s checklista. Studiens frågeställning var: skiljer sigattityder till säkerhetskulturen mellan professioner och sjukhus? Metod: Studien utfördes utifrån en kvantitativ forskningsansats, data har inhämtatsmed hjälp av en webbenkät med avsikten att mäta och därefter analysera ochsammanställa olika gruppers attityder till säkerhetskulturen och WHO:s checklista på operationssal. Safety Attitudes Questionnaire (SAQ-OR) är anpassad till operationssjukvård och ger en ögonblicksbild av säkerhetskulturen. Frågeformuläret bestod av 30 frågor indelade i sex faktorer och tre egenkonstruerade frågor om WHO:s checklista. Urvalet var ett bekvämlighetsurval och inkluderadeoperationssjuksköterskor och operatörer som arbetar på centraloperation, tvåsjukhus ingick i studien. Resultat: Resultat visade på varierade positiva attityder inom säkerhetskulturen. Arbetstillfredsställelse och attityder till WHO:s checklista var de faktorer som skattades högst medan uppfattning om ledning skattades lägst. Studien visade ingaskillnader mellan operationssjuksköterskor och operatörer. Vid jämförelsen avsjukhus upptäcktes skillnader i medvetenhet till stress och uppfattning av ledning. Slutsats: Det krävs förbättringar i dialogen och relationen mellan chefer och personal. Vidare måste personalen ges rätt förutsättningar från organistationen föratt bedriva en säker vård. / Background: Injury caused by healthcare causes both a suffering for the patient but also a great cost to society. The operation department is a high-risk environment that demands both personal risk-consciousness and well-functioning team work. WHO:s checklist can improve the team's cooperation but also a good safety culture can strengthen the team's performance. Safety culture is the individual's attitudes towards each other and the common perceptions of risks. Aim: The aim of the study was to investigate attitudes to the safety culture and the WHO:s checklist. The question of the study was: do attitudes differ to the safety culture between professions and hospitals? Methods: The study was based on a quantitative research approach, data has been obtained using a web survey with the intention of measuring and then analyzing different groups' attitudes to the safety culture and the WHO:s checklist. Safety Attitudes Questionnaire (SAQ-OR) is adapted to operating care and provides a snapshot of the safety culture. The questionnaire consisted of 30 questions divided into six factors, three self-constructed questions were also included. The selection was based on a convenience sample which included operating theatre nurses and surgeons that works on a central unit, two hospitals were included in the study.Result: Results showed varied positive attitudes within the safety culture. Work satisfaction and attitudes to the WHO:s checklist hade the highest scores while the perception of management was the lowest. The study showed no differences between the professions. In the comparison of hospitals, differences in awareness of stress and perception of management were discovered. Conclusion: Improvements are needed in the dialogue and relationship between managers and staff. Furthermore, the staff must be given the right conditions from the organization to conduct a safe care.

<p>Att framföra ett utryckningsfordon skiljer sig från att framföra en vanlig bil bland annat för de större friheter gällande trafikregler utryckningsförarna har. Dessa inkluderar både rätten att köra i högre hastigheter än annan trafik, men även möjligheten att kräva fri väg från andra trafikanter. Detta skapar en speciell interaktion mellan trafikanterna i trafiken där utryckningsfordonet kan ses som en lagligt olaglig agent. Avsaknaden på restriktioner gör dock körningen helt beroende på de enskilda utryckningsförarnas bedömning kring körbeteende. Trots det finns det inga nationella riktlinjer i Sverige fällande utbildning av utryckningsförare.</p><p>Den här studien undersökte normer och värderingar kring trafiksäkerhet hos operativ personal inom en ambulansorganisation. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka var fokuserade på ett antal faktorer som förväntades kunna påverka trafiksäkerheten.</p><p>En tendens att se andra trafikanter som skyldiga för farliga situationer observerades, så väl som effekten olika uppdrag har på körningen, ett fenomen tidigare identifierat som ”red mist” (Dorn & Brown, 2003). Körningen ansågs vara ett känsligt ämne att kritisera och kollegors körstil sågs delvis bero på individuella skillnader. En påverkan på körningen av SOS Alarm påvisas samt att förarutbildningar nedprioriterats inom organisationen. En positiv attityd mot nationella riktlinjer som ett sätt att garantera förarutbildning observerades. Studien öppnar upp för ett flertal framtida studier vilka diskuteras.</p> / <p>Drivers of emergency vehicles (EV) are agents in the traffic system that by law are permitted to perform actions which are illegal for other road users. Not only can EV drivers legally drive above the speed limit, but they can also demand right of way by the use of warning lights and sirens. The lack of restrictions leaves the driving solely dependent on the judgment of each EV driver. Thus, the drivers should be well trained not just in driving skills but specifically in terms of risk assessment and self-assessment. However, there are no national guidelines in Sweden on training of EV drivers.</p><p>This study investigated the traffic safety norms among some ambulance drivers in Sweden. Semi-structured interviews were conducted focused on factors deemed important for traffic safety.</p><p>A tendency to attribute the reasons for risky situation to other drivers was found, as well as the presence of the condition dubbed “red mist” (Dorn & Brown, 2003). Driving was considered a sensitive matter in terms of critiquing and driving behaviour is partly attributed to individual differences. A positive attitude towards national guidelines was observed, as a way to ensure the sufficient EV driver training quality. A broader view of patient safety during pre-hospital health care is proposed to include EV transportation requirements.</p>

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson &amp; Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.

The construction industry has in the current situation twice as many accidents and work-related health issues than other industries. A good safety culture within organizations is what can cover the parts that cannot be caught up by routines and policies, in other words the human behavior. The overall purpose of this study was therefore to investigate how a good safety culture can be promoted within organizations. The research questions comprise safety, routines, goals and expectations experienced by the work group, and how openness around safety can be promoted within organizations. Through qualitative semi-structured interviews, the work group has been able to share their own subjective experiences. The data has been thematically analyzed. The results show that a good safety culture can be promoted by knowledge about the factors that affect the individual’s safety, communication and clarity from the management, to integrate conversations about safety into the day-to-day operations as well as a good understanding of why reporting and documentation are important. The challenges that the work-group faces are primarily to create understanding, involvement and participation, grading risks and integrating systematic work environment work into daily operations. / Bygg- och anläggningsbranschen har i dagsläget dubbelt så många olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar jämfört med andra branscher. En god säkerhetskultur inom organisationer är vad som kan täcka de delar som inte kan fångas upp av rutiner och policys, det vill säga det mänskliga beteendet. Det övergripande syftet med denna studie var därför att undersöka hur en god säkerhetskultur kan främjas inom organisationer. Frågeställningarna innefattar arbetsgruppens upplevda säkerhetsarbete, rutiner, vilka mål och förväntningar som finns samt hur en öppenhet kring säkerhetsfrågor kan främjas. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har arbetsgruppen fått berätta om deras egna subjektiva upplevelser. Datan har analyserats genom tematisk analys och jämförts med tidigare forskning inom organisations- och säkerhetskultur. Resultatet visar att en god säkerhetskultur kan främjas genom kunskap om de faktorer som påverkar individens säkerhet, kommunikation och tydlighet från ledning, utrymme för att integrera samtal om säkerhet i den dagliga verksamheten samt en god förståelse om varför rapportering och dokumentering är viktigt. De utmaningar arbetsgruppen står inför är framförallt att skapa förståelse, involvering och delaktighet, gradera risker samt att integrera det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna upplever att den informella ledaren påverkar säkerhetskultur- och arbete. En kvantitativ metod användes där skillnaden mellan grupperna (de som enbart har en närmsta chef och de som angett att de har både en närmsta chef och en informell ledare) analyserades med ett oberoende t-test. För att mäta samband användes informell och formell ledare som prediktorer och säkerhetskulturen som utfallsvariabel i en multipel regression. Därefter analyserades även flervalsfrågor gällande arbetsuppgifter- och områden i form av deskriptiv statistik. I organisationer som upplever att det finns en formell och informell ledare tycks båda fylla en roll för säkerhetskulturen, men den närmsta chefen upplevs vara av större vikt än den informella ledaren. Inga signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Slutsatsen var att både den formella och informella ledaren spelar en roll inom säkerhetskultur- och arbete, men att den formella ledarens roll är av större vikt. / The purpose of this study was to research how staff members of an organisation perceive how the informal leader affects the safety culture and safety work. A quantitative method was used where the difference between groups (one group with formal leaders and one group with formal and informal leaders) was analysed with an independent t-test. To measure correlation the informal and formal leaders were used as predictors and safety culture was used as the criterion variable. Multiple choice questions were analysed thereafter in descriptive statistics regarding the work assignments. In organisations where both an informal and formal leaders were perceived, it showed that they both have an effect on safety culture. No significant differences were observed between the groups. The conclusion was that both forms of leaders play a part in safety culture and work, but the formal leader has a bigger part than the informal leader.

No description available.

Problemformulering: Kunskap om ledarskapets inverkan på riskbeteende och genusföreställningar som framträder i det riskförebyggande arbetet är begränsad och flera studier föreslår att forskningen ska utökas. Genom att undersöka första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden för att se vilka föreställningar om kvinnor och män som framträder kan en ökad förståelse nås för hur chefer själva upplever att de påverkar, upprätthåller eller förändrar riskbeteenden i arbetsmiljön i förhållande till genus och maskulinitetsnormer. Studien kan ge viktiga implikationer för chefer att arbeta med ur ett genusmedvetet perspektiv för att främja en trygg säkerhetskultur inom mansdominerade branscher. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva, ur ett genusperspektiv, första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden inom yrket fordonsmekaniker och -reparatörer. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio första linjen-chefer inom fordonsmekaniker och -reparatörbranschen. Datainsamlingen analyserades med en fenomenografisk analys. Huvudresultat: Analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som gemensamt beskriver första linjen-chefernas uppfattningar av riskbeteenden inom branschen ur ett genusperspektiv. Chefernas uppfattning var att informella ledare, jargong och kvinnors riskbeteende påverkar riskbeteende och därmed säkerhetskultur i branschen. Chefernas uppfattning var också att de påverkar riskbeteenden och säkerhetskultur genom att vara förebilder och ledare samt genom att använda informella ledare som hjälp. Slutsats: Det framgår av resultatet att cheferna beskriver en situation där riskbeteenden påverkas av informella ledares riskbeteenden och där kvinnor och mäns riskbeteenden beskrivs bero på det biologiska könet. Arbetsmiljöarbete med ett genusperspektiv kan bidra med kunskap om att genus är socialt konstruerat och att män och kvinnor inte beter oss olika för att vi har biologiskt olika kön, utan på grund av socialt konstruerade förväntningar på hur vi bör bete oss. Resultatet går i linje med studiens teoretiska ramverk, att kvinnor och mäns riskbeteende beskrivs som olika på grund av det biologiska könet vilket kan påverka riskbeteende. / Aim: The aim was to investigate and describe, from a gender perspective, first-line managers' conceptions of risk behavior in the profession of automotive mechanics and repairers. Method: A semi-structured interview study was conducted on ten first-line managers. The data collection was analyzed with a phenomenographic analysis. Main results: The analysis resulted in six description categories: The managers' conceptions were that informal leaders, jargon and women's risk behaviour affect risk behaviour and thus safety culture. Managers also believed that they influence risk behaviors and safety culture by being role models and leaders, and by using informal leaders for help. Conclusion: Managers describe a situation where risk behaviours in the industry are mostly affected by the risk behaviours of informal leaders and where women and men's risk behaviours are described as due to the biological sex. Promoting occupational health from a gender perspective in male dominated industries can contribute with knowledge that risk behaviour is affected by socially constructed expectations of how we should behave.

Inledning: Byggbranschen är en av Sveriges mest skadedrabbade branscher. Inom branschen är trä- och betongarbetare de mest utsatta yrkesgrupperna för skador samt den yrkesgrupp som löper störst risk för långvariga sjukdomar. Kultur etablerades när orsaksfaktorer som teknisk och mänskliga beteenden inte kunde användas som orsaksfaktorer. Säkerhetskultur definierar de beteende som samspelar med attityder gentemot säkerheten. Syftet med studien är att undersöka vad anledningen är att yrkesarbetare inte utför sitt arbete på ett säkert sätt och vilka åtgärder inom branschen som kan tillämpas för att säkerhetskulturen ska förbättras. Utifrån en arbetsmiljöaspekt har denna studie fokuserat på tre begränsningsområden som är exponering av byggdamm, hand- och armvibrationer och ergonomi.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Genom triangulering av intervjuer och observationer har studien försökt skapa en så rättvisande bild av respondenternas och vår egen upplevelse av arbetsmiljön. Resultat: Studien visar att respondenterna upplever att de får tillräcklig utbildning och information för att utföra ett säkert arbete. Däremot upplevs respondenterna inte vara motiverade och engagerade att tillsammans med produktionsledningen arbeta för en bättre arbetsmiljö. Yrkesarbetarna vill inte själva engagera sig trots att de inte är helt nöjda med sin arbetsmiljö.  Konsekvenser: Studiens slutsats är att arbetsmiljön för yrkesarbetarna i byggbranschen kan bli svår att fortsätta utveckla eftersom det krävs ett gemensamt arbete mellan yrkesarbetare och produktionsledning. Utifrån svar från respondenterna tolkar vi de som att yrkesarbetarna vill ha förändring. Yrkesarbetarna har olika åsikter om hur arbetsmiljön ska förbättras. Vissa anser att ansvaret enbart ligger hos produktionsledningen medan andra tycker att ansvaret ligger på alla medarbetare, oavsett yrkesroll. / The study shows that respondents feel they receive education andinformation from production management. However, respondents do notfeel motivated and engaged to work together with production managementfor a better work environment. Professional workers do not want to engagethemselves even though they are not completely satisfied with their workenvironment. The purpose of this study is to recognize and comprehend thepattern within safety culture throughout a work environment perspective.The study's conclusion is that the work environment can be difficult tocontinue developing due to requirement of collaborative work betweenprofessional workers and production management. Based on therespondents' responses, we interpret that professional workers want change,but it is the production management's responsibility. An exception in one ofthe projects, professional workers feel that the responsibility is with allemployees, regardless of their professional role.