På det svenska kraftverket används ett avvikelse- och ärendehanteringssystem vid namnAvÄrS, som syftar till att man på ett enkelt och strukturerat sätt ska kunna ta tillvara på ochha kontroll över alla ärenden, erfarenheter och avvikelser. Detta för att få igång den så viktigaerfarenhetsåterföringen som syftar till att lära av gamla erfarenheter och på så sätt spararesurser och öka säkerheten. Dock fungerar detta inte i den mån det var tänkt utan AvÄrS harstött på motstånd i organisationen. För att identifiera varför denna situation uppstått utfördesförst en förstudie med syfte att försöka lokalisera problemområden och skapa enkunskapsgrund inför de kommande intervjuerna. Därefter utfördes 18 st. semi-struktureradeintervjuer. Genom analysmetoden Grounded theory genererades därefter nio begrepp;Utbildningsmöjligheter, Ledningens påverkan, Arbetsbelastning, Ansvarsfördelning,Gränssnitt, Funktionernas användbarhet, Sökfunktionen, Dokumentation och Övrigt. Dessabegrepp delades sedan in i två överordnade kategorier, organisationsbrister ochfunktionsproblematik, vilka beskriver olika problemområden som av användarna upplevdesligga bakom problematiken med AvÄrS.

Bakgrund: Säkerhetskulturen genomsyrar patientsäkerhetsarbetet i hela organisationen och kommer till uttryck i individers och gruppers handlingar. Ett exempel inom hälso- och sjukvården är avvikelsehanteringen där handlingar som har lett eller hade kunnat leda till något oönskat beträffande patientsäkerheten dokumenteras i ett avvikelsehanteringssystem. För att ha ett tydligt fokus på omvårdnad och den grundutbildande sjuksköterskan studerades i detta examensarbete avvikelserapporter skrivna av allmänsjuksköterskor. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att, med fokus på patientsäkerhet, utforska hur olika dimensioner av säkerhetskultur kan ta sig empiriska uttryck i allmänsjuk-sköterskors avvikelserapporter. Metod: En analys av 52 avvikelserapporter från ett sjukhus, skrivna av allmänsjuksköterskor, gjordes med hjälp av en kvalitativ deduktiv innehållsanalys. En kategoriseringsmatris som beskriver olika dimensioner av säkerhetskultur togs fram. Dimensionerna var följande: Öppenhet i kommunikationen, Information, Möjlighet till organisatoriskt lärande, Icke straff- och skuldbeläggande kultur, Samarbete och samordning, Bemanning samt Ledning och organisation. Respektive empiriskt uttryck för dimensionerna av säkerhetskultur som identifierades i avvikelserapporterna kategoriserades sedan utifrån kategoriseringsmatrisen. Resultat: Resultatet visade att samtliga dimensioner av säkerhetskultur kunde ta sig empiriska uttryck i de analyserade avvikelserapporterna även om det skiljde sig åt mellan de olika dimensionerna avseende hur stora delar av respektive dimension som det kunde identifieras uttryck för. Konklusion: Genom den valda metoden kunde empiriska uttryck för olika dimensioner av säkerhetskultur identifieras i allmänsjuksköterskors avvikelserapporter. Ingen fullständig bild av respektive dimension kunde dock erhållas och ett större urval hade sannolikt givit ett resultat med större variation och djup. / Background: Safety culture influences the work with patient safety throughout the whole organization and is expressed by the actions of individuals and groups. An example within healthcare is the incident report in which incidents and near misses are being documented in an incident handling system. In order to have a clear focus on nursing and the undergraduate nurse, only incident reports written by undergraduate nurses (i.e. registered nurses without specialization on advanced level) were analyzed. Purpose: The purpose of this degree project was, with focus on patient safety, to explore how different dimensions of safety culture can be expressed empirically in incident reports written by undergraduate nurses. Method: An analysis of 52 incident reports from one hospital, written by undergraduate nurses, was made by using a qualitative deductive content analysis. A categorization matrix describing different dimensions of safety culture was developed. The dimensions were: Openness in the communication, Information, Opportunity of organizational learning, Non-punitive and no-blame culture, Cooperation and coordination, Staffing and Management and organization. Each empirical expression of the dimensions of safety culture that was identified in the incident reports was then categorized by the categorization matrix. Results: Empirical expressions of all dimensions of safety culture could be identified in the analyzed incident reports. However the expressions differed in terms of variation between the different dimensions. Conclusion: Empirical expressions of different dimensions of safety culture could, through the chosen method, be identified in undergraduate nurses’ incident reports. However no complete picture of the different dimensions could be received and a bigger sample size would most likely have produced a result with bigger variation and depth.

Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade och varje år skadas och omkommer människor i en omfattning som fortfarande är hög i jämförelse med många andra branscher. I den statistik som tillhandahålls av Arbetsmiljöverket definierar man inte om den skadade eller förolyckade individen är anställd av huvudentreprenör eller underentreprenör. Utländska entreprenörer som skadas eller förolyckas exkluderas helt och hållet i det statistiska underlaget. I Sverige är byggsektorn starkt reglerad av lagar och regler för hur säkerheten på byggarbetsplatsen ska garanteras. Den psykosociala miljön på arbetsplatser utgörs av övertygelser, uppfattningar, attityder, känslor och värderingar och är också betydelsefulla faktorer för säkerheten. Dessa faktum motiverar en studie om den säkerhetskultur som huvudentreprenören har som ambition att förmedla till sina underentreprenörer. En tydlig och positiv säkerhetskultur på arbetsplatsen är ett steg i rätt riktning för att uppnå nollvision för olyckor och dödsfall. Säkerhetskulturella grundstenar utgörs bland annat av gemensam inställning, högt engagemang och en enhetlig syn på säkerheten och arbetsmiljön inom hela företaget eller organisationen. Syftet med studien är att undersöka och redogöra för hur de stora byggföretagen Skanska, NCC och Peab bedriver sitt arbete kring säkerhetskultur på ett individuellt plan och hur de samverkar för att skapa en enhetlig kultur med fokus på underentreprenörer. Vidare är syftet att undersöka anledningen till varför underentreprenörer inte följer säkerhetskulturen och därmed kan orsaka olyckor i arbetet. Studiens metodologiska tillvägagångsätt grundas i litteraturstudier, semistrukturerade interjuver samt dokumentstudier. Generellt ansåg respondenterna att säkerhetskulturen inom byggbranschen handlar om att ändra inställningen från ”jag ska bara”-kultur till ”jag ska bry mig om”-kultur. De tyckte att en bra säkerhetskultur definieras av att man lyckas få med alla att arbeta enligt de processer som finns. En god säkerhetskultur innebar också enligt samtliga respondenter att man som chef ska föregå med gott exempel. De flesta ansåg att det fanns en kulturell skillnad mellan svenska och utländska underentreprenörer samt att säkerhetskulturen i andra länder skiljer sig från den kultur vi har i Sverige. Samtliga respondenter var enade om att orsaken till att underentreprenörer löper större risk att råka ut för olyckor än anställda hos huvudentreprenörer berodde på att de har inställningen ”vi är här nu, vi ska göra ett snabbt och bra jobb” och ”jag ska bara”. De flesta ansåg att utmaningen med säkerhetskulturen var att skapa engagemang och förståelse samt att få underentreprenörer att följa säkerhetskulturen. Slutsatsen blir således att Skanska, NCC och Peab har väl genomarbetade och nedskrivna policys, riktlinjer och förhållningssätt för hur säkerhetsarbetet är tänkt att fungera. Det som främst skiljer sig åt mellan företagen i praktiken är hur man kopplar ihop begreppet säkerhet och kultur. För ett företag är begreppet säkerhetskultur en blandning av säkerhetsarbete och kultur medan det för ett annat endast innefattar säkerhetsarbete eller kultur. Om målet är att förbättra säkerhetskulturen inom en hel bransch måste alla som är delaktiga på något sätt vara medvetna om vad säkerhetskultur egentligen betyder. Hur företagen ser på problematiken kring säkerhetskultur skiljer sig också åt. Uppfattningen om vem som har ansvaret för egna anställda och underentreprenörer är olika beroende på företag. / The construction industry is severely affected by accidents and every year people are injured and killed to an extent that is still high compared to many other industries. The statistics provided by the Work Environment Agency do not define whether an injured or deceased individual is or were employed by the main contractor or the sub-contractor. Foreign contractors who are injured or deceased are completely excluded from the statistical data. In Sweden, the construction industry is heavily regulated by laws that state how the safety of the construction site is guaranteed. The psychosocial environment in workplaces consists of beliefs, perceptions, attitudes, feelings, and values are also important factors for safety. These facts justifies a study about the safety culture that the main contractor aims to convey to his or her sub-contractors. A clear and positive safety culture in the workplace is one step in the right direction to achieve zero tolerance for injuries and deaths. Safety-cultural keystones consists of, among other things, a common attitude, a high level of commitment and a uniform view of the safety and the working environment within the entire company or organization. The purpose of this study is to investigate and present how the large construction companies Skanska, NCC and Peab conduct their work with safety culture on an individual level and how they work together to create a uniform culture with focus on sub-contractors. Furthermore, the purpose is to investigate the reason why subcontractors do not follow the safety culture and thus are injured. The methodological approach of the study is based on literature studies, semistructured interviews, and document studies. In general, the responders believe that the safety culture in the construction industry is about changing the attitude to be caring instead of stressful. Most responders think a good safety culture is defined by being able to get everyone to work according to the processes that exists. According to all respondents, a good safety culture also means that as a manager you must set a good example. Most people believed that there were a cultural difference between Swedish and foreign sub-contractors and that the safety culture in other countries differs from the culture we have in Sweden. All respondents agreed that the reason why sub-contractors are exposed to higher risk of accidents than employees of main contractors are because they have the attitude “we are here now, we will do a fast and good job” and “just one last thing”. Most people believed that the challenges with the safety culture were to create commitment and understanding and to have sub-contractors follow the safety culture. The conclusion is that Skanska, NCC and Peab have well thought out and written down policies, guidelines, and approaches to how safety culture is supposed to work. What mainly differs between the companies in practice is how they link the concept of security and culture together. For one company, the concept of safety culture is a mixture of security work and culture, while for another it only includes security work or culture. If the goal is to improve the safety culture within an entire industry, everyone involved must be aware of what safety culture really means. How companies view the safety culture issues also differs. The perception of who is responsible for their own employees and subcontractors differs depending on the company.

Safety culture are the common beliefs, values and attitudes that a company have for safety and the working environment. A good safety culture is characterized by a management that has a high priority on security issues and the issues are addressed at all levels. The purpose of the study is to investigate how to develop a good safety culture further from todays relatively high level. We have conducted qualitative interviews at three different levels in a company and visit a construction site to observe the unloading of building material. We chose to look at unloading as the company we partnered with focuses on increasing safety at that operation. The study shows that work isn’t always carried out as planned due to a lack of custom solutions, wrong attitude, perceived stress and the desire to be effective. In order to create a better safety culture, it’s important to involve and motivate the workers. Safety must permeate all processes and the leaders has an important role in this work. In order to improve attitudes and behaviour towards safer work, it’s important to be consistent. By learning and discussing from your own and others experiences, you can avoid making the same mistake. Communication should be clear and it is important to follow up what you communicate. An openness in the workplace makes everyone comfortable to stop risky moments.

Årligen drabbas cirka 100 000 personer av vårdskada inom den somatiska sjukhusvården. Detta skapar lidande för patienten, långa vårdtider och höga kostnader. De höga kostnaderna resulterar i nerdragningar vilket ger en ökad belastning på befintlig vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer inom bemanning och säkerhetskultur som påverkar patientsäkerheten. En systematisk litteraturöversikt användes som metod där 17 artiklar analyserades. I resultatet framkom nio faktorer som ansågs påverka patientsäkerheten. En låg bemanning, brist på teknisk utrustning samt bristande kompetens och engagemang äventyrade patientsäkerheten då mer risker togs. Attityder, brist på kommunikation, svagt ledarskap och stöd från organisationen gav brister i följsamheten av riktlinjer och rutiner, teamwork som bidrog till försämrad arbetsmiljö och att viktig patientinformation förlorades. För att bedriva vård av hög kvalitet och god patientsäkerhet bör en utveckling ske för att bryta den nedåtgående trend inom bemanning som pågår. Det behövs mer resurser och stöd. Sjuksköterskans åsikter och rekommendationer bör betraktas som nyckelinformation för att kunna arbeta personcentrerat och i utvecklingen av patientsäkerheten.

Arbetsrelaterade olyckor och ohälsa har under de senaste åren minskat och från 1990 – talet har olycksfrekvensen halverats. Detta kan komma av att medvetenheten och kunskapen för risker har ökat samt att samverkan mellan företag och branschorganisationer har blivit betydligt bättre och idag jobbar alla tydligt mot samma mål. Att lyckas utesluta och förebygga alla olyckor är svårt men det behöver vara målet för alla företag. Genom att tydligt involvera medarbetare för att skapa en sundare arbetsmiljö och stärka säkerhetskulturen kan på så sätt olyckor förebyggas. / The aim of the study was to analyse how employees at Skanska Hus Östergötland reason about the number of accidents in the workplace. In order to achieve the aim of the study, three questions at issue were worked out from which the work was based: How has the focus area affected the daily work of the employees? What do the employees think is needed to reduce the number of accidents in the workplace? What do the employees consider to be the biggest obstacle in the work towards a safer workplace? In the end, only two questions were answered. The empirical data of the study was collected by means of qualitative interviews in which a total of nine employees at Skanska were interviewed. Based on the empirical data collected, the data was thematised and presented in the results. Work-related accidents and injuries have decreased in recent years and from the 1990s the accident frequency has reduced. This may be due to the fact that awareness and knowledge of risks has increased and that collaboration between the parties has improved significantly and today everyone is clearly working towards the same goal. Succeeding in excluding and preventing all accidents is difficult, but it needs to be the goal for all companies. By clearly involving employees to create a healthier work environment and strengthen the safety culture, accidents can thus be prevented. The results show that all of the respondents suggest that there are clear obstacles in the work to succeed in reducing mass accidents in the workplace. In addition to the clear obstacles that need to be worked on, issues such as behavior, attitude and safety culture are constantly being discussed within companies in the construction industry. Saying "I'm just going" or taking shortcuts at work rarely ends well as it easily happens that you hurry up or make mistakes. Working under stress or not always being sharp during dangerous moments can have devastating consequences at work. When it comes to safety and work environment in the construction industry, Sweden and also Skanska are far ahead in this matter. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekterNivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och OrganisationFörfattare: Jessica Sääf och Alexandra RidellUtgivningsår: Ht 2011Handledare: Anders Edvik och Charlotte PeterssonProblemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet.Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner).Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Det innebär därmed att lärande bör relateras till det sammanhang inom vilket det skall uppstå.Vidare forskning: Studera den organisatoriska strukturens betydelse för lärande i högrisk organisationer.Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av begreppet organisatoriskt lärande, dess villkor och premisser.Nyckelord: Organisatoriskt lärande, handlingsutrymme, förändringsbenägenhet, HRO, säkerhetskultur. / Title: Turning knowledge into action - A qualitative study of organizational learning aspects Level: Bachelor in Leadership and organization Authors: Jessica Sääf and Alexandra Ridell Release: Autumn 2011 Advisors: Anders Edvik and Charlotte Petersson Problem: Amongst the research collective there exists a difficulty in agreeing on what the concept of organizational learning actually involves. At the same time there seems to be a consensus that organizations should adapt and pursue organizational learning. In this study, we aim to highlight the concept's complexity when it is examined in an organizational reality. Method: The study was conducted in a high risk organizations (HRO) in which nine people were interviewed. The interviews were based on literature and research on key aspects of the organizational learning process. The empirical data have been analyzed according to the key concepts that emerged from the interviews, flexibility and willingness to change (refers to change of practice and procedures). Result: Our study shows that the concepts of flexibility and willingness to change (procedures) are understood in terms of the organizational context. This thus means that organizational learning should be related to the context in which it is to be realized. Further research: Study the effect organizational structure has on learning in high-risk organizations. Contributions: The study contributes to a nuanced picture of the concept of organizational learning, its conditions and premises. Key words: Organizational learning, flexibility, willingness to change, HRO, safety culture.

Sveriges byggarbetsplatser har länge haft en nedåtgående olycksfallsfrekvens fram till 2010 där en utplaning av kurvan kan noteras. För att skapa en olycksfri byggarbetsplats är diverse organisationer i branschen överens om att säkra beteenden och en god säkerhetskultur är nödvändigt. Begreppet säkerhetskultur innebär rotade värderingar, uppfattningar och attityder som medarbetarna och chefer har till säkerhet. I en god säkerhetskultur krävs det att de fysiska åtgärderna finns, att det finns en ledning som alltid prioriterar säkerhet och att hänsyn tas till mänskliga beteenden. Här kommer begreppet säkerhetsklimat in. Säkerhetsklimatet innebär det som direkt kan observeras av utförarna i form av uppfattningar om produktionsledningen beteenden, regler, rutiner, policys, procedurer och praktik inom arbetsmiljö och säkerhet. Att arbeta med säkerhetskulturen och säkerhetsklimatet kan vara ett viktigt steg för att åter få en nedåtgående olycksfallsfrekvens. För att skapa en bild av ämnet genomfördes en omfattande litteraturstudie samt ett deltagande i fallföretagets årliga arbetsmiljövecka 2019 som behandlade ämnet ”attityder och beteenden” gentemot säkerhet. Med detta som grund utformades et intervjuunderlag för tjänstemän och en enkät för yrkesarbetare och underentreprenörer för att få en bild av den rådande säkerhetskulturen. Det konstaterades relativt tidigt i studien att säkerhetsklimatet ligger till grund för att skapa en god säkerhetskultur. Förbättringar i ett säkerhetsklimat bör inte enbart innebära förändringar i regler, rutiner eller policys utan mer hur dessa uppfattas och förmedlas. Därav behandlade intervjustudien och enkätundersökningen främst respondenternas uppfattningar av dagens säkerhetsklimat. En tendens har noterats i denna studie om att en del respondenter inte vet vad nästa steg i frågan är. Eller som en platschef i intervjustudien uttryckte det: ”Jag vet inte vad som skulle behöva ändras. Det här har vi pratat om jämt och vi står kvar på samma punkt och stampar. Vi lägger ner mycket energi på arbetsmiljö och säkerhet men kommer ingen vart”. Förhoppningsvis kan studien bidra till mer kunskap kring säkerhetskulturen på byggarbetsplatserna. Efter resultatanalys och jämförelse med litteraturstudien har rekommendationer till fallföretaget diskuterats fram. Diskussionen kretsar i huvudsak kring ledningens auktoritet, kommunikation på byggarbetsplatsen, aktiverande strategier samt riskfyllda fenomen. I studien konstateras det främst att ledningen har den mest betydande rollen och att uppföljning och feedback är avgörande. Vidare bör yrkesarbetare och underentreprenörer genomgå en gedigen säkerhetsintroduktion och involveras mer i säkerhetsfrågor. Att arbeta med begreppen säkerhetsklimat och säkerhetskultur är fördelaktigt för att uppnå en olycksfri och säker byggarbetsplats. / Sweden’s construction sites has been having a downward accident frequency for a long time until 2010 where a planning can be noted. To create a construction site without accidents various branch organizations agrees that safe behaviors and a good safety culture is necessary. The concept ’safety culture’ refers to rooted values, perceptions and attitudes executors and managers have towards safety. In a satisfactory safety culture the physical measures exists, it is led by a management who always priority safety and regards is taken to human behaviors. Here is where the concept ’safety climate’ appears. Safety climate refers to things connected to safety that directly can be observed by the executors in shape of the management’s behaviors, rules, routines, policies, procedures and practice within work environment and safety. Working with those two concepts in the construction industry can be an important step to regain a downward accident frequency. To create a picture of the topic a major literature study was performed alongside a participation in the case-companies yearly work environment week that this year dealt with ”attitudes and behaviors” towards safety. With this as a basis an interview and a poll was created to receive a picture of the current safety- culture and climate. It was found early in the study that the safety climate creates a foundation for the safety culture. Improvements in the safety climate does not need to imply changes or additions in rules, policies or routines but rather how these are perceived and how they mediates. Therefore, the interview and poll mainly focused on the respondents perceptions of today’s safety climate. A tendency was noted in this study that many people does not know what the next step within this topic is. Or as one respondent in the interview said: ”I don't know what we would need to change. We have been talking about this forever. We put a lot energy into it but we are not making any improvements". Hopefully this study can contribute to more knowledge in safety culture on the construction sites. After analysis of the results and comparison with the literal study recommendations for the case-company has been discussed. The discussion circuits mostly around the managements authority, communication on the construction site, activating strategies and risky phenomenon. In the study it was found that the management has the most important role and that monitoring and feedback are crucial. Executors should also undergo a solid safety introduction and be more involved in safety questions. To work with safety climate and safety culture is advantageously to achieve an accident free and safe construction site.

Bakgrund: Säker vård är en hörnsten i vård- och omsorgsarbetet, trots det förekommer vårdskador. Vårdskador är inte enbart individorsakade utan också systemorsakade. Säkerhetskultur har visat sig påverka patientsäkerheten. I sjuksköterskans ansvar ingår praktiserandet av god och säker vård och forskning har visat att sjuksköterskor har en påverkan på patientdödligheten. Därför är det betydelsefullt att identifiera sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen för att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Att identifiera sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen med utgångspunkt i modellen för patientsäkerhetskultur av Sammer et al. (2010). Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Materialet analyserades deduktivt utifrån en modell av patientsäkerhetskultur. Resultat: Ett flertal upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen identifierades. Tydlighet i ansvars- och rollfördelning samt brist på information och utbildning var problemområden. Teamarbete och kommunikation var viktigt i en fungerande säkerhetskultur. Tydliga riktlinjer bidrog positivt till patientsäkerhetsarbetet och säkerhetskulturen. Att lära sig av varandra och av tidigare misstag samt att diskutera öppet med varandra och inte skuldbelägga påverkade förbättringsarbetet positivt. Ledarskap, organisation och resursfördelning spelade en viktig roll i att forma sjuksköterskors arbetsmiljö. Slutsats: En ökad medvetenhet hos sjuksköterskor om vad som påverkar säkerhetskulturen kan främja patientsäkerheten. En öppen kommunikation, kollegialt samarbete samt medvetenhet om risker och resurser möjliggör en god och säker vård. Ledarskapet har en viktig funktion för att kunna ge personalen förutsättningar att lyckas arbeta patientsäkert. / Background: Safe practice is an important element in nursing, yet adverse events occur. Adverse events are not only caused by individuals, but also systems. Safety culture has been shown to affect patient safety. To practice safe care is a nurse’s responsibility and research has shown that nurses have an impact on patient death. Therefore, it’s important to identify nurses’ experiences of factors affecting safety culture to improve patient safety. Aim: To identify nurses’ experiences of factors affecting safety culture based on the model of patient safety culture by Sammer et al. (2010). Method: A literature review based on 15 scientific articles from searches in PubMed and CINAHL. The material was analysed deductively using a safety culture model. Results: Several experiences and factors affecting safety culture were identified. Clarity in allocation of roles and responsibilities and lack of information and training were problem areas. Teamwork and communication were important in a functional safety culture. Clarity in guidelines affected patient safety work and safety culture positively. Learning from others and past mistakes as well as speaking openly and not blaming others had a positive effect on quality improvement. Leadership, organization and resource allocation were important in forming nurses’ work environment. Conclusion: Awareness among nurses of factors affecting safety culture can improve patient safety. Open communication, cooperation and awareness of risks and resources facilitate good and safe care. Leaders play key roles in providing necessary conditions for staff to be successful in safety work.

<p>Syftet med denna jämförande studie är att söka förklaringsfaktorer till varför hälso- och sjukvård respektive civilflyg har utvecklats olika i säkerhetstänkande. Frågeställningen är huruvida de statliga tillsynsmyndigheternas förutsättningar och arbetssätt har betydelse för säkerhetskulturen i respektive tillsynsverksamhet. Till förutsättningarna hör författningarna - skiljer sig dessa åt? Myndigheternas arbetssätt, dvs. tillsynens utformning – vilken betydelse har den?</p><p>Resultaten visar att säkerhetsrelaterade författningar inom civilflyget är tydligare jämfört med hälso- och sjukvården. Inom civilflyget anges tydligt hur säkerhetsarbetet ska organiseras, till skillnad mot hälso- och sjukvården.</p><p>Tillsynsmyndigheternas arbetssätt påverkas av skillnader i författningarnas utformning. Luftfartsstyrelsen kan påverka de flygsäkerhetsrelaterade resurserna vid en flygplats. Socialstyrelsen har små möjligheter att påverka sjukvårdens bemanning.</p><p>Genom civilflygets föreskrifter har man uppnått strikt följsamhet mot upprättade rutiner. Miljön för avvikelserapportering är icke-bestraffande. Felhandlingar förebyggs genom övningar och repetitionsutbildningar. Socialstyrelsen saknar bemyndigande i utbildningsfrågan.</p><p>Tillståndsplikten inom civilflyget har sannolikt främjat säkerhetsutvecklingen, så även det internationella samarbetet.</p><p>Slutsatsen är att utformningen av författningarna har betydelse för tillsynsmyndigheternas möjligheter att påverka säkerhetsutvecklingen inom respektive tillsynsområde. Bristen på tydlighet i författningarna kan förlångsamma sjukvårdens utveckling mot ökande patientsäkerhet.</p> / <p>The aim of this comparative study is to find explanations to why healthcare and civil aviation have developed differently regarding safety culture. The question at issue is: Which significance do prerequisities and work procedures of governmental supervisory authorities have for the development of safety culture in the two areas of supervision, respectively. Among prerequisities are the constitutions – do they differ? Among work procedures are the design of the supervision – which role does it play?</p><p>Results show that constitutions relating to safety issues in civil aviation are more distinct as compared to health care. In civil aviation, it is clearly stated how the security work should be organized, in contrast to health care. The work procedures of supervisory authorities are affected by differences in the wording of constitutions. The Swedish Civil Aviation Authority is able to influence the staffing of an airport. The National Board of Health and Welfare has only minor possibilities to influence the staffing within health care.</p><p>By application of the regulations of civil aviation, strict compliance to established local routines has been achieved. The environment for reporting of adverse events is blame-free. Human errors are prevented by drills and recurrent educations. The National Board of Health and Welfare has no authority in educational issues. The licence duty of civil aviation has probably facilitated the development of safety culture. The same holds true for the international collaboration within civil aviation.</p><p>The conclusion is that the wording of constitutions is important for the ability of supervisory authorities to influence the development of safety culture within the two investigated fields of supervision, respectively. The lack of clarity in the wording of constitutions and regulations within health care might slow down the development of safety culture.</p>