Jordens resurser är ändliga, om konsumtionsmönstret följer dagens utveckling kommer flera ta slut inom en överskådlig framtid. En åtgärd är att källsortera så att våra naturresurser kommer in i ett kretslopp där de återvinns eller återanvänds. Det här arbetet inriktar sig på hur man med god kommunikation kan åstadkomma en beteendeförändring som leder till ökad källsortering. Arbetet utgörs av en litteraturstudie för att finna goda exempel från EU och en enkätundersökning med frågor relaterade till källsortering/informationskanaler. Förordningen om deponering har bidraget till att en större andel avfall källsorteras men utvecklingen har stagnerat och i dag återvinns bara 2/3 av alla förpackningar från hushåll. Påverkan för en beteendeförändring kan ske genom regelstyrning, målstyrning och visionsstyrning. Enligt enkätundersökningen har visionsstyrningen störst inverkan för en ökad källsortering. För att få människor att ändra sitt beteende måste man veta vad som styr beteendet i dag särskilt om det är ett beteende som inte är gynnsamt för individen såsom rökning eller en hållbar utveckling såsom att vi tär på jordens ändliga resurser. Här kan man använda sig av en beteendeanalys. För att lyckas med beteendeförändringar genom information gäller att väcka ett intresse för frågan, det kan uppnås genom en noggrann målgruppsanalys och val av rätt budskapsstrategier. Enligt enkätundersökningen har tidningar följt av undervisning och TV-program haft störst positiv påverkan för en ökad källsortering. Bloggar följt av onlinespel och mobilappar har haft minst positiv påverkan för en ökad källsortering, de har även lägst utvecklingspotential. Pappersutskick var den informationskälla som ansågs ha högst utvecklingspotential. Vid litteraturstudien framkom att det finns flera goda exempel på vad som görs i andra europeiska länder för att öka källsorteringen. Många exempel bygger på undervisning i grundskolan där Österrike är en förebild, de har tagit fram ett rikstäckande material där man behandlar ämnet i de flesta årskurser. Andra exempel är "sop-coacher" ute i samhället, tävlingsmoment baserade på källsortering personliga initiativ som att starta en blogg som jobbar för "inget avfall".

<p>Föreliggande studies syfte är att vara en första byggsten i skapandet av ett praktiskt användbart tillvägagångssätt för interaktionsdesign som bygger på programmerad inlärning och tillämpad beteendeanalys. Litteraturstudier och logiska resonemang resulterade i en iterativ metod. Denna tillämpades sedan på fallet Dice Arena för att generera kunskap inför framtida utveckling av denna eller liknande metoder. Slutsatsen var att designmetoden är ofullständig men till viss del användbar. Designmetodens huvudsakliga bidrag var en sekvensdesign, en delmetod som strukturerade och tydliggjorde designuppgiften.</p>

<p>Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats. Resultatet av litteraturgenomgången och intervjuerna visade att KBT är en behandlingsmetod som har visat bra resultat för barn i behov av särskilt stöd i skolan. Dessa elever har visat en förbättring, som gör att de fungerar bättre i klassrummet. Kommunen använder KBT i skolorna genom att arbeta med skolgrupper som kommer att bestå av två KBT utbildade pedagoger på varje skola. Skolgruppens uppgift blir att tidigt och i förebyggande syfte, stötta och hjälpa i elevens sociala och känslomässiga utveckling. KBT pedagogerna har genomgått en viss utbildning i att arbeta med KBT. Det kan vara lämpligt att använda KBT i klasser där det finns störande och svaga elever.</p>

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats. Resultatet av litteraturgenomgången och intervjuerna visade att KBT är en behandlingsmetod som har visat bra resultat för barn i behov av särskilt stöd i skolan. Dessa elever har visat en förbättring, som gör att de fungerar bättre i klassrummet. Kommunen använder KBT i skolorna genom att arbeta med skolgrupper som kommer att bestå av två KBT utbildade pedagoger på varje skola. Skolgruppens uppgift blir att tidigt och i förebyggande syfte, stötta och hjälpa i elevens sociala och känslomässiga utveckling. KBT pedagogerna har genomgått en viss utbildning i att arbeta med KBT. Det kan vara lämpligt att använda KBT i klasser där det finns störande och svaga elever.

Föreliggande studies syfte är att vara en första byggsten i skapandet av ett praktiskt användbart tillvägagångssätt för interaktionsdesign som bygger på programmerad inlärning och tillämpad beteendeanalys. Litteraturstudier och logiska resonemang resulterade i en iterativ metod. Denna tillämpades sedan på fallet Dice Arena för att generera kunskap inför framtida utveckling av denna eller liknande metoder. Slutsatsen var att designmetoden är ofullständig men till viss del användbar. Designmetodens huvudsakliga bidrag var en sekvensdesign, en delmetod som strukturerade och tydliggjorde designuppgiften.

<p>Att förmå medarbetare att följa säkerhetsföreskrifter och bete sig säkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mängden olyckor på arbetsplatser. En metod för att arbeta med människors beteende på arbetsplatsen är beteendebaserad säkerhet (BBS), vilken har visat på god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur det går att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad på BBS gjordes på pappersmassfabriken Stora Enso – Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat säkerhetsarbete. Mätningar av frekvensen av säkert respektive riskabelt beteende gjordes genom självrapportering från medarbetarna i brukets renseri. Resultaten visade inte på någon tydlig effekt av insatsen. Avslutningsvis diskuteras hur framtida interventioner kan utformas för att nå bättre resultat.</p>

<p>Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbättra sin effektivitet. Denna studie utvärderar om ett coachprogram, vars innehåll är baserat på beteendeanalytiska principer, kan användas för att förbättra en chefs effektivitet. Designen är en fallstudie där data för beteende- och resultatmått samlades in vecko- och månadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en säljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av självstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga målbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen. Dessutom förbättrades gruppens resultat mätt som försäljning. Resultaten tyder på att beteendeanalytiska principer kan användas av chefer för att utveckla sitt ledarskap. Vidare verkar en coachande metod kunna användas för att göra kunskaperna om beteendeanalys praktiskt användbara för chefer. Kommande forskning skulle kunna undersöka om detta resultat kan generaliseras genom att upprepa studien i andra organisationer och med fler coacher.</p>

Att förmå medarbetare att följa säkerhetsföreskrifter och bete sig säkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mängden olyckor på arbetsplatser. En metod för att arbeta med människors beteende på arbetsplatsen är beteendebaserad säkerhet (BBS), vilken har visat på god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur det går att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad på BBS gjordes på pappersmassfabriken Stora Enso – Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat säkerhetsarbete. Mätningar av frekvensen av säkert respektive riskabelt beteende gjordes genom självrapportering från medarbetarna i brukets renseri. Resultaten visade inte på någon tydlig effekt av insatsen. Avslutningsvis diskuteras hur framtida interventioner kan utformas för att nå bättre resultat.

Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbättra sin effektivitet. Denna studie utvärderar om ett coachprogram, vars innehåll är baserat på beteendeanalytiska principer, kan användas för att förbättra en chefs effektivitet. Designen är en fallstudie där data för beteende- och resultatmått samlades in vecko- och månadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en säljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av självstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga målbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen. Dessutom förbättrades gruppens resultat mätt som försäljning. Resultaten tyder på att beteendeanalytiska principer kan användas av chefer för att utveckla sitt ledarskap. Vidare verkar en coachande metod kunna användas för att göra kunskaperna om beteendeanalys praktiskt användbara för chefer. Kommande forskning skulle kunna undersöka om detta resultat kan generaliseras genom att upprepa studien i andra organisationer och med fler coacher.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och bedöma om TBA var en bra metod för att arbeta med beteendeproblem hos barn inom barnomsorg och skola.Studien gav kunskap om beteendeterapi och behavioristerna genom historik, fakta om tillämpad beteendeanalys samt TBA, som var den metod jag använde mig av. Studien byggde på deltagande observationer. Tre utvalda elever med olika beteendeproblem observerades och analyserades enligt TBA.Sammanfattningsvis pekade resultatet av studien på att TBA var en väl fungerande analysmetod för fastställande av beteendeproblemets typ och art. Som arbetsmetod för beteendeproblem var TBA väl fungerande vid enklare beteendeproblem, men behövde komplitteras vid svårare beteendeproblem med flera bakomliggande faktorer. / The purpose with the essay was to describe and judge if ABA was as good method for working with behaviourproblems in children within childcare and school.The study gave knowledge about behaviourtheraphy and the behaviourists through history, facts about ABA, that was the method I used. The study was based on participational observations. Three choosen pupils with diffrent behaviourproblems was observed and analysed according to ABA.To sum up the result of the study pointed at ABA to be a well-functioned analysing method to determine the typ and sort of the behaviorproblem. As a workingmethod for behaviourproblems ABA was well-funvtioned in simpler behaviorproblems, but needs to be completed in more difficult behaviorproblems with more underlying factors.