<p>Att förmå medarbetare att följa säkerhetsföreskrifter och bete sig säkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mängden olyckor på arbetsplatser. En metod för att arbeta med människors beteende på arbetsplatsen är beteendebaserad säkerhet (BBS), vilken har visat på god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur det går att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad på BBS gjordes på pappersmassfabriken Stora Enso – Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat säkerhetsarbete. Mätningar av frekvensen av säkert respektive riskabelt beteende gjordes genom självrapportering från medarbetarna i brukets renseri. Resultaten visade inte på någon tydlig effekt av insatsen. Avslutningsvis diskuteras hur framtida interventioner kan utformas för att nå bättre resultat.</p>

Att förmå medarbetare att följa säkerhetsföreskrifter och bete sig säkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mängden olyckor på arbetsplatser. En metod för att arbeta med människors beteende på arbetsplatsen är beteendebaserad säkerhet (BBS), vilken har visat på god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur det går att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad på BBS gjordes på pappersmassfabriken Stora Enso – Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat säkerhetsarbete. Mätningar av frekvensen av säkert respektive riskabelt beteende gjordes genom självrapportering från medarbetarna i brukets renseri. Resultaten visade inte på någon tydlig effekt av insatsen. Avslutningsvis diskuteras hur framtida interventioner kan utformas för att nå bättre resultat.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och bedöma om TBA var en bra metod för att arbeta med beteendeproblem hos barn inom barnomsorg och skola.Studien gav kunskap om beteendeterapi och behavioristerna genom historik, fakta om tillämpad beteendeanalys samt TBA, som var den metod jag använde mig av. Studien byggde på deltagande observationer. Tre utvalda elever med olika beteendeproblem observerades och analyserades enligt TBA.Sammanfattningsvis pekade resultatet av studien på att TBA var en väl fungerande analysmetod för fastställande av beteendeproblemets typ och art. Som arbetsmetod för beteendeproblem var TBA väl fungerande vid enklare beteendeproblem, men behövde komplitteras vid svårare beteendeproblem med flera bakomliggande faktorer. / The purpose with the essay was to describe and judge if ABA was as good method for working with behaviourproblems in children within childcare and school.The study gave knowledge about behaviourtheraphy and the behaviourists through history, facts about ABA, that was the method I used. The study was based on participational observations. Three choosen pupils with diffrent behaviourproblems was observed and analysed according to ABA.To sum up the result of the study pointed at ABA to be a well-functioned analysing method to determine the typ and sort of the behaviorproblem. As a workingmethod for behaviourproblems ABA was well-funvtioned in simpler behaviorproblems, but needs to be completed in more difficult behaviorproblems with more underlying factors.

Autism spectrum disorder (ASD) is a developmental disorder that limits one’s ability to engage in a mutual, social interaction. Joint attention, imitation and social involvement are social abilities together with other cognitive functions that determine speechdevelopment. These abilities can be less developed in children with ASD compared to typically developing children and therefore children with ASD may have difficulties acquiring various social skills. Applied behaviour analysis (ABA) is a science which can be used to train language skills, for instance, the ability to request (mand) something or to label (tact) something. The purpose of this study was to investigate if the ability to mand and tact increased after intensive training. Three children participated in this study, where the amount of mands and tacts were calculated before training and 7–9 weeks after training had begun. The results confirmed that communicative initiatives increased among all participants. It is not possible to exclude that other factors may have affected the outcome, such as the learning effect of the experimenters or the maturation of the children during the course of this study. The results have not been significantly tested and therefore cannot be generalized to the population. More research is needed within the area. / Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som begränsar bland annat förmågan till ömsesidig social interaktion. Delad uppmärksamhet, imitation och socialt engagemang är sociala förmågor som tillsammans med andra kognitiva förmågor ligger till grund för språkutvecklingen. Dessa förmågor kan vara mindre utvecklade hos barn med AST jämfört med typiskt utvecklade barn. Barn med AST kan således uppvisa svårigheter med att tillägna sig vissa språkliga förmågor. Tillämpad Beteendeanalys (TBA) är en vetenskap som kan användas för att träna språkliga färdigheter, bland annat förmågan att begära något (mand) och förmågan att benämna något (tact). Studiens syfte var att genom observation undersöka ifall förmågan att begära och benämna ökar efter intensiv beteendeanalytisk träning. Tre barn deltog i studien där antalet begära- och benämnatillfällen räknades innan påbörjad träning samt 7–9 veckor efter påbörjad träning. Resultatet visade att antal kommunikativa initiativ ökade hos samtliga deltagare. Det går inte att utesluta att andra faktorer kan ha påverkat resultatet, såsom inlärningseffekt hos testledarna eller mognad hos barnen under studiens gång. Resultaten har inte signifikansprövats och kan därmed ej generaliseras till populationsnivå. Mer forskning behövs inom området.

Research suggests a correlation between high levels of stress and burnout, and low levels of self- efficacy, in school and habilitation professionals. These findings are also prominent in practitioners in Applied Behavior Analysis (ABA) such as teachers, psychologists and Board-Certified Behavior Analysts (BCBAs). This current study aimed to examine the levels in self-reported stress, burnout, and self-efficacy reported in the Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), in a Swedish-speaking sample consisting of sixty-seven participants based in school settings, and twenty-five participants based in habilitation settings. All participants were divided into two subgroups: one group who have stated participation in formal post-graduate ABA-training (n = 31), and a group without formal ABA training (n = 61). The hypotheses formulated from previous research were: 1) Teacher Efficacy levels are higher in professionals with ABA-training; 2) Stress-levels are lower in professionals with ABA- training; 3) Burnout levels are lower in professionals with ABA-training; 4) Stress-levels are lower in professionals working in habilitation settings; 5) Burnout levels are lower in professionals working in habilitation settings. Analyzes showed that stress correlated highly positive with burnout, and that teacher efficacy had a negative correlation with stress and burnout. Furthermore, no differences in stress and burnout levels were found between participants from school and habilitation, but the levels in Self-reported Stress and Self-reported Burnout were lower in the ABA group, which therefore confirmed the predictions. Reported OSTES-levels were higher in the ABA-group, but at non- significant levels (except in the sub-item “Efficacy for instructional strategies” where significant levels were found). The conclusion was that educators high in teacher efficacy may be less likely to suffer from stress and burnout, than low-efficacy educators. To address the growing problem of stress-related diseases among Swedish school and habilitation staff, the current teacher efficacy-levels in these occupations must be further highlighted. / Forskning tyder på en korrelation mellan höga nivåer av stress och utbrändhet, och låga nivåer av self- efficacy hos personal i skola och habilitering. Dessa forskningsresultat är också framträdande gällande utövare av tillämpad beteendeanalys (TBA), såsom lärare, psykologer och certifierade beteendeanalytiker (BCBA). Den aktuella studien syftade till att undersöka nivåerna i självrapporterad stress, utbrändhet och self-efficacy baserat på Teacher efficacy-skalan Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), gällande ett urval av svensktalande deltagare bestående av sextiosju personer som arbetar inom skolan och tjugofem personer som arbetar inom habiliteringen. Samtliga deltagare delades in i två undergrupper: en grupp som tidigare genomfört en formell TBA-utbildning (n = 31) och en grupp utan formell TBA-utbildning (n = 61). Hypoteserna utifrån tidigare forskning var: 1) Teacher efficacy-nivåerna är högre hos yrkesverksamma med TBA-utbildning; 2) Stressnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 3) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 4) Stressnivåerna är lägre hos yrkesverksamma som arbetar inom habiliteringsyrken; 5) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella som arbetar inom habiliteringsyrken. Analyserna visade att stress korrelerade mycket positivt med utbrändhet och att Teacher efficacy-nivåerna hade en negativ korrelation med stress och utbrändhet. Vidare hittades inga skillnader i stress- och utbrändhetsnivåerna mellan deltagare från skola och habilitering, men nivåerna i självrapporterad stress och självrapporterad utbrändhet var lägre i TBA-gruppen, vilket därför bekräftade denna förutsägelse. Nivåerna erhållna i OSTES-skalan var högre i TBA-gruppen, men på icke-signifikanta nivåer (förutom i underkategorin “Efficacy for instructional strategies” där signifikanta nivåer hittades). Slutsatsen var att lärare med hög Teacher efficacy kan vara mindre benägna att drabbas av stress och utbrändhet än lärare med låg Teacher efficacy. För att ta itu med det växande problemet med stressrelaterade sjukdomar bland svensk skol- och habiliteringspersonal måste de aktuella nivåerna av Teacher efficacy i dessa yrken belysas ytterligare.

No description available.

A large majority of adolescents with autism spectrum disorder (ASD) have one or more special interests, i.e. interests that they find to be extremely motivating and engaging. Also, students with ASD often struggle to focus in classroom settings, as academic assignments are typically not as motivating as their special interests. Previous research has shown that special interests can be used to increase academic on-task behavior for young children with ASD but is lacking in terms of academic on-task behavior in adolescents. In this study, a multiple-baseline across participants was used to determine whether altering academic assignments to match individuals’ special interests would increase on-task behaviors in three high school students with ASD. The intervention proved to be effective, as on-task behavior increased in all three participants. Although altering assignments did require some time from teachers this is likely justifiable, given the positive effects for the students. / En övervägande majoritet av ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST) har ett eller flera specialintressen; intressen som de tycker är extremt motiverande och engagerande. Dessutom uppvisar elever med AST ofta svårigheter med att fokusera i klassrumsmiljöer, eftersom akademiska uppgifter vanligtvis upplevs vara mindre motiverande än deras specialintressen. Tidigare forskning har visat att specialintressen kan användas för att öka akademiskt on-task-beteende hos små barn med AST, med det saknas forskning gällande detta område hos ungdomar. I den här studien användes en multipel baslinje-design för att undersöka hur inkluderandet av specialintressen i skoluppgifter påverkade akademiskt on-task beteende hos tre gymnasieelever med AST. Interventionen visade sig vara effektiv, då on-task-beteendet ökade hos alla tre deltagare. Trots att denna typ av anpassning av uppgifter är tidskrävande för lärare, är tidsåtgången sannolikt befogad utifrån de positiva effekter det hade för eleverna.