Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas. Denna forskningsansats är således ett försök att ta fram en intuitiv utvärderingsmetod som organisationer kan använda för att utvärdera sin säkerhetskultur. Utvärderingsmetoden liknar en gap-analys där en organisations önskade kultur fastställs och datainsamling sker genom en enkätundersökning. Dataunderlaget sammanställs och används för att skapa ett index för den rådande kulturen i jämförelse med den önskade kulturen. I detta inledande försök testas undersökningens reliabilitet genom Cronbach's alpha och validiteten testas genom en form av konfirmatorisk faktoranalys. Resultatet visar hur ett index som representerar en organisations säkerhetskultur skapas. Det går att påvisa god reliabilitet på utvärderingsmetoden och författaren finner goda argument för nyttan av en sådan metod i det proaktiva säkerhetsarbetet. Dock har omständigheter gjort det mycket svårt att påvisa god validitet i denna inledande undersökning.

Ämnesområdet säkerhet har kommit att få mer utrymme inom verksamhetsområden som ett resultat av det omvärldsläge som förefaller idag, där kriser och olyckor tycks bli en del av det vardagliga sammanhanget snarare än extraordinära händelser som inträffar då och då. Samhället är en dynamisk plats som ständigt utvecklas, vilket innebär att såväl förebyggande arbete som åtgärder inte kommer att vara detsamma för alltid. Begränsad forskning på hur systematiskt säkerhetsarbete bedrivs och förstås utifrån teoretiska utgångspunkter utgör ett incitament att undersöka detta vidare. Universitetet kan likställas med mindre samhällen, sett till exponering och omfång och kräver således ett gediget systematiskt säkerhetsarbete för att säkerställa en trygg och säker tillvaro där risker såväl bedöms som värderas och åtgärdas. Studien syftar till att undersöka hur systematiskt säkerhetsarbete bedrivs och ter sig vid universitet i Sverige och genom detta skapa en uppfattning om såväl framgångsfaktorer som hinder. För att ge svar på studiens syfte har styrdokument samlats in från tre mellanstora universitet i Sverige, för att skapa en kunskapsöversikt och förståelse för hur säkerhetsarbetet bedrivs. I tillägg till detta har yrkesverksamma inom säkerhetsområdet vid samma tre universitet intervjuats. Studiens resultat visar på såväl hinder som framgångsfaktorer vid ett framgångsrikt säkerhetsarbete. Komplexitet föreligger i att nå ut till den stora skalan, och studenter tycks vara den målgrupp som är svårast att nå. Ett intressant fynd i kontrast till detta är att riskmedvetenheten förefaller sig vara lika hög hos studenter som anställda, om än högre. Vidare visar studien att lagar och förordningar sätter ramen för hur det systematiska säkerhetsarbetet bedrivs vid universitet, utöver de universitetens egna ambitioner, och bidrar till en ökad riskmedvetenhet. / Safety has come to gain more attention in operational areas as a result of the current state of the world, whereas crises and accidents seem to have become part of the everyday context rather than extraordinary events that occur every now and then. Society is a dynamic place that is constantly evolving, which means that both prevention work and measures will have to evolve along with society. Limited research on how systematic safety work is conducted and understood based on theoretical starting points constitutes an incentive to investigate this subject area further. The university can be compared to smaller communities, due to risk exposure and scope, that requires systematic safety work to ensure a safe and secure environment where risks are assessed as well as valued with relevant measures being taken. The study aims to investigate how systematic safety work is conducted at universities in Sweden, and by doing so create an understanding of successful factors as well as obstacles and challenges of conducting a successful safety work. To provide answers to the purpose of the study, documents from three middle sized universities in Sweden have been collected to gain knowledge of how the systematic safety work is being conducted. In addition to this, professionals in the security field at the same three universities have been interviewed. The results of the study show both obstacles and success factors in conducting a successful safety work. Complexity appears in reaching out to the large scale, and students seem to be the most difficult target group to reach. An interesting finding in contrast to this is that risk awareness appears to be just as high among students as employees, if not higher. Furthermore, the study shows that laws and regulations set the framework for how the systematic safety work is conducted at universities, in addition to the universities' own ambitions, and contribute to an increased risk awareness.

Föreliggande avhandlings centrala syfte är att undersöka säkerhetskultur ombord i fartyg vilka trafikerar Östersjön. Genomgående för fartyg i Östersjöfart är täta hamnanlöp, kustnära resor, trafik i tätt trafikerade områden samt små besättningar. Tidigare forskning antyder att det kan finnas ett systemfel i sjöfarten. Charles Perrow beskriver, till exempel, sjöfarten som ett felskapande system och menar att orsaken till detta är hur sjöfarten bedrivs. James Reason menar att värdering, attityd, kompetens och beteendemönster är fyra viktiga parametrar som definierar en säkerhetskultur. Sjöfartens säkerhetsstyrningssystem, International Safety Management Code (ISM) syftar till att en proaktiv och utvecklande säkerhetskultur skapas och upprätthålls inom sjöfarten. Resultaten av den här studien visar att sjöfarten saknar en framförhållning, ”failure of foresight”, där det proaktiva arbetssättet syftar till att incidenter och olyckor kan förutses. Studien har ett etnografiskt perspektiv vilket syftar till att skapa en så fullödig beskrivning över den kultur som studeras. Totalt ingår elva olika fartyg i studien, där besöken ombord varierat från någon timme till ett par dagar. Insamlad data har via en egenutvecklad analysmodell bearbetats för att försöka förklara säkerhetskulturen. I fokus i analysmodellen står hur information, feedback, ansvar, samarbete, uppföljning samt utveckling hanteras. Studien visar att det finns behov av att diskutera och förändra säkerhetskulturen i sjöfarten, både i stort som enskilt i fartygen. Det finns ett behov av vidare studier av hur säkerhetskulturen kan förbättras, samt ett behov av riktade utbildningsinsatser inom systemtänkande, organisationsteori och säkerhetskultur. / The main purpose of this thesis is to explore the safety culture onboard vessels trading in the Baltic Sea. The common denominator for vessels trading in the Baltic Sea is frequent port visits, coastal voyages, voyages in dense trafficked areas and small crews. Earlier research shows that there may be a system fault in the shipping industry. Charles Perrow describes the maritime industry as an error inducing system. He means that the cause for that is the way shipping is carried out. In a safety culture values, attitudes, competence and behavioral patterns are four important factors that define the safety culture. The maritime safety management system, International Safety Management Code (ISM) aims towards a proactive and evolutionally safety culture in the shipping industry. The results show that shipping today lacks a foresight, “failure of foresight”, where the proactive way of work leads to incidents and accidents being anticipated. This study has an ethnographic perspective, which aims to create a thick and substantial description of the culture that is being studied. Totally a number of eleven vessels participated in the study. The visits onboard reach from a couple of hours up to a few days. Collected data has been analysed through a self-developed model in an ambition to try to explain the safety culture. The model focuses on how information, feedback, responsibility, co-operation, follow-up and development are being handled. The study reveals that there is a need to discuss and change the safety culture in the shipping industry, in large as on the single vessel. As well as a need for further studies of how the safety culture can be improved and a need for education aimed towards system thinking, organizational theory and safety culture.

Human - Technology - Organization (HTO) is a well-established, general unifying concept in the Swedish Accident Investigation Authority (SHK) that represents an approach, knowledge and use of various tools regarding interactions between people, technology and organizational factors. The HTO-perspective is well described in literature but there are few studies on how SHKs staff experiences working according to this method in their investigations. The aim of this study was therefore to describe their HTO-perspective, examine how it is used in the investigations at SHK and describe the investigators experience of working with the HTO-perspective as well as the method's usefulness compared to old methods in accident investigations. A literature study has been conducted in the areas of HTO, Theory of planned behavior (TPB) and safety culture. TPB and safety culture are described in this paper since they highlight the different aspects of a HTO-perspective. The hypothesis was answered by using semi-structured interviews. The interviews were analyzed by a content analysis and themes were identified. Furthermore the material from the interviews was subsequently structured through a Strength – Weakness – Opportunities – Threats analysis (SWOT), i.e. the informants' view on the HTO-perspective was structured based on the strengths, weaknesses, opportunities and threats SHKs staff experience that the method has in the investigative work. The informants consisted of two investigators at SHK who 3have worked with accident investigations for a long time in various roles. The results yielded that the investigators had a positive attitude towards conducting investigations according to the HTO-perspective because they feel that this perspective provides them with cross-competence. A flaw is though that the perspective lacks a structured approach. As a result of this, the investigators own experiences and expertise play a major role in the quality of the investigation. As the study's aim is met and the informants are considered to be experts the validity requirements are also fulfilled.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

Information har idag kommit att bli så viktigt att det av många aktörer kallas för den nya digitala oljan, och med anledning av just detta är information idag en av de främsta tillgångar en organisation kan besitta. För att skydda informationen lägger organisationer massiva summor pengar på tekniska och fysiska åtgärder. Tillsammans med dessa åtgärder utfärdas även interna bestämmelser och riktlinjer för hur IT-system och information får eller inte får hanteras. Trots detta sker både intrång och andra säkerhetsrelaterade incidenter som kan härledas till mänskligt felaktigt beteende, eller den så kallade mänsklig faktorn. I den här uppsatsen har därför författaren gjort en djupdykning i ämnet för att studera vilka samband som kan finnas mellan beteendevetenskapliga teorier och efterlevnad av informationssäkerhet. Med kvalitativa metoder har bland annat litteraturstudier genomförts för att ta reda på vilka teorier som är mest relevanta i sammanhanget. Intervjuer har sedan nyttjats för att bredda författarens uppfattning om vilka faktorer som kan påverka mänskligt beteende. De personer som intervjuats har bland varit yrkesverksamma som säkerhetschefer, säkerhetskyddshandläggare och ledande forskare inom det specifika området.