Purpose: The purpose of this bachelor's thesis is to investigate the safety culture among employees within the garment factory industry in Bangladesh. This is made in order to increase the understanding of the need for improvements and how these can be made. Methodology: This qualitative thesis has an abductive approach. The empirical findings are based on semi-structured interviews with 26 garment factory workers. Theoretical framework: The thesis deals with two theoretical areas. It addresses the concepts of safety culture and safety climate as well as their relation to organizational culture. Thereto it addresses theories on method implementations and changes in organizational culture. Results: Five recurring themes were found in the semi-structured interviews with factory workers: a new focus among management, training, risk and dangers at work, speaking about safety at work and wish for changes at work. It is hoped that the recurring themes reflect distinctive patterns within organizational and safety culture among garment factory workers in Bangladesh. Conclusions: In the aftermath of Rana Plaza the safety culture within the ready-made garment industry have seen major improvements. However, the safety culture still possesses several of shortcomings. In order for international initiatives to succeed in their objective of creating a safer and healthier ready-made garment industry in Bangladesh these shortcomings must be acknowledged. Thereto a bottom-up perspective must complement a top-down perspective in the ongoing implementation process of an organization culture which aim to empower factory workers and support factory owners to take responsibility for safety and health at work. / Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen var att undersöka säkerhetskulturen bland anställda inom textilindustrin i Bangladesh. Detta görs för att öka förståelsen om behovet av förbättringar och hur dessa kan göras. Metod: Denna kvalitativa uppsats har en abduktiv ansats. De empiriska fynden baseras på semistrukturerade intervjuer med 26 textilarbetare. Teoretiskt ramverk: Uppsatsen behandlar två teoretiska områden. Dels behandlar den begreppen säkerhetskultur och säkerhetsklimat samt deras relation till organisationskultur. Dels behandlar den teorier om metodimplementering och förändringar inom organisationskultur. Resultat: Fem återkommande teman återfanns ide semistrukturerade intervjuerna medtextilarbetare: ett nytt fokus hos ledningen, utbildning, risker och faror i arbetet, att tala om säkerhet på arbetsplatsen samt önskemål om förändringar på arbetet, Förhoppningen är att de återkommande temana speglar tydliga mönster i organisations- och säkerhetskulturen bland textilarbetare i Bangladesh. Slutsatser: I efterdyningarna av Rana Plaza har säkerhetskulturen inom textilindustrin sett stora förbättringar. Säkerhetskulturen lider dockfortfarande av flera brister. För att internationella initiativ ska lyckas nå sin lyckas skapa en säkrare och mer hälsosam textilindustri i Bangladesh måste dessa brister erkännas. Därtill krävs ett bottom-up perspektiv kompletterar ett top-down perspektiv i den pågående implementeringen av en organisationskultur som syftar till att skapa empowerment hos textilarbetare och att stötta fabriksägare till att ta ansvar för en säker och hälsosam arbetsmiljö.

Even though safety culture in health care has been on the agenda for more than a decade, the implementations have been difficult. The aim of this study was to out of the sensemaking perspective, examine the process behind implementing safety culture. The present study tested a hypothetical model where open communication, clear information and leader safety attitude predict reporting incidents (part of safety culture) which in turn mediate to safety performance. Survey data was obtained from 104 employees at a Swedish hospital which has tried to implement safety culture recently. To test the model, structural equation modeling was used. Results showed a strong model fit and all factors predicted reporting incidents. Reporting incidents predicted safety performance and mediated between the predictors and safety performance. Thus, in line with theoretical background all three predictors seem to be important in the implementation process of safety culture.

Ombord på fartyg är övningar en del av vardagen för alla som jobbar ombord. I likhet med landorganisationer, så som brandkår och ambulans, måste organisationen ombord vara pålitlig vid alla situationer. Syftet med studien är att jämföra säkerhetskulturen i tre olika organisationer inom sjöfarten. De berörda segmenten är Handelsflottan, Kustbevakningen och Marinen. Arbetet kommer med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning komparativt undersöka hur säkerhetskulturen skiljer sig mellan de tre organisationerna samt jämföra hur befäl och manskap uppfattar säkerhetskultur. Detta är intressant då dessa organisationer står inför samma utmaningar med tanke på säkerhet men de har olika förutsättningar.  Sammanfattningsvis är tendenserna likartade mellan de tre organisationerna, med ett högt säkerhetstänk och god säkerhetskultur. Befälen utmärker sig med att de i högre grad svarar positivt på de flesta påståenden. Marinen utmärker sig genom att vara den mest enhetliga organisationen, där befäl och sjömän svara likartat på de flesta frågor. Handelsflottan är den organisation som är ojämnast i sina svar. / At sea safety drills are part of everyday life for all who work on board. Similar to shore organizations, such as the fire brigade and ambulance services, the organization on board must be reliable in all situations. The aim of the study is to compare the safety culture in three different organizations within the maritime sector. The concerned segments are the Merchant Navy, the Swedish Coast Guard and the Swedish Navy. The work will, by means of a quantitative survey, investigate how safety cultures differ between the three organizations. As well as compare how officers and crew perceive safety culture. This is interesting as these organizations face the same challenges in terms of safety, but they face different terms. In summary, the trends are similar between the three organizations, with a high level of safety and good safety culture. The officers stand out as more positive towards most questions. The Navy is characterized by being the most unified organization, where officers and crew respond equally on most questions. The Merchant Navy is the organization that is most uneven in its answers.

Olyckor är ofta resultatet av en mängd processer där teknik, människor och organisatoriska förhållanden samverkat på ett sådant sätt att följden blivit en negativ händelseutveckling. Teorier gör gällande att en haveriutredares mentala föreställningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sådant förlopp kan analyseras och förstås. En teori hävdar att säkerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bättre kunna förstå utvecklingen av vissa händelseförlopp. Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud främst inom domänerna flyg, sjöfart, spårbunden trafik samt militär verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domäner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna är att förbättra säkerheten genom att undersöka vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förebygga att liknande händelser inträffar igen. För att kunna uppnå detta är det av stor vikt att på ett effektivt och tillförlitligt sätt kunna identifiera säkerhetsrisker som på något sätt kan ha bidragit till olyckan. Denna uppsats har undersökt hur det är möjligt för en haveriutredare att i samband med en olycksutredning skapa sig en mental bild av en verksamhets säkerhetsstatus för att därigenom kunna identifiera eventuella säkerhetsrisker som bidragit till olyckan. En särskild vikt har lagts vid att undersöka vilken koppling detta arbete har till att undersöka verksamhetens säkerhetskultur. Den använda metoden har varit kvalitativ analys av åtta semistrukturerade intervjuer med haveriutredare från Statens Haverikommission. De analyserade intervjuerna har jämförts med tidigare forskning som tagit fram metoder för att proaktivt värdera verksamheters säkerhetsstatus genom att undersöka deras inneboende säkerhetskulturer. Studien har identifierat sex dimensioner som av utredarna anses som viktiga för att kunna avgöra en verksamhets säkerhetsstatus. De sex dimensionerna utgörs av ledningsfunktioner, organisatoriska förhållanden, system, regler och procedurer, kompetenser och lärande, kommunikation och säkerhetsfokuserat beteende. Det konstaterades att utredarna i hög grad utgår från strukturella aspekter när de undersöker en verksamhets säkerhetsstatus och att säkerhetskulturen kan vara till hjälp för att avgöra funktionen hos denna struktur.

Sammanfattning Inom byggbranschen sker det dagligen olyckor och tillbud som orsakas av byggarbetsplatsernas förutsättningar där det sker ständiga förändringar. I Sverige är antalet inrapporterade olycks- och tillbudrapport till Arbetsmiljöverket runt ett tusental per år. Av dessa är ett tiotal fall dödsolyckor. Samtidigt som behovet av en snabbare produktion efterfrågas, ställs byggbranschen även inför strängare krav gällande arbetsmiljö och säkerhet ute på arbetsplatserna.   Studien belyser hur arbetsledningen kan påverka för att hjälpa till och skapa ett förhöjt säkerhetstänk bland medarbetare, som i förlängningen kommer att generera till en bättre arbetsmiljö och säkrare byggarbetsplatser. Som grund till detta arbete har säkerhetskultur, personfaktorer och arbetsmetoder som berör arbetsmiljö - och säkerhet undersökts.   En litteraturstudie har gjorts i kombination med en dokumentstudie och fallstudie för att besvara studiens frågeställningar. I den inledande litteraturstudien har tidigare artiklar, studier och information gällande lagar och regler studerats. Dokumentstudien bygger främst på Nåidens arbetsplatser och rutiner som har undersökts. Fallstudien genomfördes i samarbete med Nåiden Bygg i Umeå och är baserad på deras frågor gällande kartläggning av arbetsmiljörisker samt en sammanställning av deras tillbud.   I resultatet av studien visade det sig att den största utmaningen i deras arbetsmiljöarbete är att få in rutinerna med de nya it – systemen och sprida information om rådande säkerhetsregler och arbetsmiljö. Orsaken bakom detta är främst på grund av den svaga säkerhetskulturen, utbildning och kommunikation av arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor. För att påverka säkerhetskulturer, kompetens och inställningar är det centralt att synliggöra och utbilda medarbetarna gällande de arbetsmiljöfrågorna samt system som kan och ska underlätta deras arbetsmiljöarbete.   För att utveckla arbetsmiljöarbetet är det viktigt att skapa tydliga rutiner och en känsla av delaktighet genom att engagera medarbetarna och låta dem vara med och påverka arbetsmiljöarbetet. Rekommendationer som har tagits fram i denna studie berör därför till stor del redan existerande rutiner och hur Nåiden skulle kunna utveckla dem. / Abstract   In the construction industry, there are daily accidents and or mishap that are caused by the conditions of the construction sites where there are constant changes. In Sweden, the number of reported accident and mishap to the Swedish Work Environment Authority is around one thousand per year. Of these, about ten are fatal accidents. At the same time as the need for faster production is required, the construction industry are also being demanded harsher regulations concerning workplace environment and safety at the construction site. The study higlights on how management can influence to help increase the safety mindset among employees and, in the long run, achieve a safer construction site. As a basis for this work, safety culture, personal factors and working methods that affect work environment - and safety have been investigated.   A literature study has been conducted in combination with a document study and case study to answer the research questions. The initial literature study inlcuded articles and previous studies, as well as information concering valid laws and regulations on the subject. The document study is based primarily on the guidelines and routines that have been investigated. The case study was conducted in collaboration with Nåiden Bygg in Umeå and is based on their questions regarding mapping of work environment and safety at the construction site.   In the results of the study, it was found that one of their biggest challenge in workplace environment was to get the new It – system into the routines and to share information about prevailing safety rules and work environment. The reason behind this, was mainly because of the weak safety culture, education and communication of work environment and safety issues. In order to influence safety cultures, experties and attitudes, it is central to make visible and educate the employees about and how they use the systems to simplify the workplace environement.   In order to develop the workplace environment, it is important to create clear routines and a feeling of participation. Therfore it is important to engage and letting the employees contribute and influence to create a better work environement. The recommendations given in this study is therefore, first and foremost, concerning the development potential and implementation of already exisiting routines.

Infektionssjukdomar som sprids i vården är både kostsamt för samhället och en allvarlig risk för patientsäkerheten. För att smitthantering på sjukhus ska vara en säker process krävs ett gott samarbete mellan avdelningar, god kommunikation mellan personal liksom effektiv övervakning avdet epidemiologiska läget. I den här studien utforskades informationsflöden, ansvarsfördelningoch uppgiftsfördelning för smitthantering på ett sjukhus i Sverige. Detta genom att studera ett systemperspektiv med fokus på hur mänskliga, organisatoriska och tekniska aspekter samspelar vid upptäckt, kontrollåtgärder och spårning av smittor. Sex observationer och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes på två vårdavdelningar, en vårdhygienisk enhet och ett mikrobiologiskt laboratorium. Resultatet visade tre möjliga vägar för att upptäcka en smitta, där risken att upptäckten fördröjs identifierades som en allvarlig brist i systemet. Resultatet bekräftade även den säkerhetskulturella problematik som tidigare identifierats i vården, framför allt brist på både organisatoriskt och tekniskt stöd för att sjukvårdspersonal ska kunna fatta beslut om och genomföra kontrollåtgärder som krävs för smittsamma patienter. Granskning av smittspårningsprocessenvisade svårigheter för personal att snabbt få tillgång till den information som behövsför att hitta smittotillfällen tillbaka i tiden. Förbättringsförslagen som identifierades var huvudsakligen i form av tekniskt stöd för säkrare informationsöverföring, minskad administrativ börda, beslutsstöd för kontrollåtgärder och stöd vid spårningsarbete, alla genom att utöka användningen av det vårdadministrativa systemet.

Denna kandidatuppsats syftade till att mäta säkerhetsklimatet bland ledarna i en organisation verkandes inom elbranschen och jämföra detta med branschgenomsnittet samt andra branscher. Vidare undersöktes säkerhetsklimatet i relation till safety performance inom organisationen. Studien syftade även till att finna samband och skillnader relaterade till upplevelsen av klimatet som baseras på faktorer såsom individens erfarenheter och sociala omgivning. Dessa faktorer låg till grund för kategorierna ålder, år i organisationen och yrkesbefattning. Frågeställningar uppsatsen ämnade att besvara var: Skiljer sig denna organisations resultat jämfört med andra branscher? Hur ser sambanden ut mellan ledarnas säkerhetsklimat och safety performance? Finns det samband mellan social omgivningen såsom yrkesbefattning, ålder och antal år i organisationen som påverkar säkerhetsklimatet? För att mäta säkerhetsklimatet användes frågeformuläret nordic safety climate questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att organisationens säkerhetsklimat var högt jämfört med andra branscher men likväl fanns ändå rum till förbättring. Vidare visade resultatet att det var möjligt att observera samband mellan det goda säkerhetsklimatet och ökningen av riskobservationer/tillbud. Resultatet påvisade samband mellan lågt antal olyckor och högt upplevt säkerhetsklimat. Den sociala omgivningen kopplat till yrkesbefattningar tenderar att påverka uppfattningen av säkerhetsklimatet. Detta då chef/projektledare och ledande montörer svarar höga värden beroende på om frågorna rör ledning eller medarbetare. Analyserna visade på samband mellan upplevt säkerhetsklimat och erfarenheter, äldre individer skattade säkerhetsklimatet högre samt att de med fem år eller mindre hos organisationen skattade högre. Detta resultat skulle kunna ha influerats av organisationens ökade fokus i nutid gällande säkerhetsarbetet. Slutligen var det 60 respondenter med ledande positioner som deltog i denna studie.

Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors möjligheter att bedriva säker vård. Metod Litteraturöversikt valdes som metod då det bäst svarade mot studiens syfte. Sökningar skedde i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna som inkluderades fördes in i en matris för översikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i översikten. Resultat Resultatet bestod av två olika kategorier som ansågs ha en påverkan på säker vård. De två kategorierna var organisatoriska faktorer samt individrelaterade faktorer. Vårt resultat visar att avbrott och distraktioner, kultur på arbetsplatsen, förbättringsarbete, arbetsbelastning, utlokalisering av patienter samt platsbrist, kommunikation och informationsöverföring samt sjuksköterskors erfarenhet, kompetens och strategier är faktorer med en påverkan på säker vård. Slutsats Inget kausalt samband mellan avbrott och vårdskador kunde påvisas. Avbrott upplevs som en negativ faktor när de uppfattas som frekventa eller onödiga. Antal patienter som sjuksköterskor ansvarar över kan relateras till frekvensen av vårdskador men generaliserbarheten är oklar. Hierarkisk vårdkultur utför oftast en faktor som utövar en negativ inverkan på säker vård.

Studien har utförts på uppdrag av en avdelning som arbetar med säkerhet och kvalitet på ett svenskt kärnkraftverk. Avdelningen ansvarar bland annat för analys och värdering av säkerhetskulturen samt kunskapsspridning inom området. Bristande säkerhetskultur har vid flera tillfällen varit orsaken till kärnkraftsolyckor och ledarskap anses vara en viktig faktor för att utveckla och upprätthålla en stark säkerhetskultur. På kärnkraftverket arbetar skiftlag dygnet runt. Skiftlagen har i uppdrag att leda den operativa driften och varje skiftlag har en skiftchef. Denna studie har syftat till att undersöka skiftchefens beteenden och erfarenheter som ledare inom organisationen samt identifiera eventuella utveklingsområden gällande ledarskapet och dess förutsättningar.  Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av nio intervjuer som analyserats via tematisk analys. Skiftcheferna som grupp uppvisar flera beteenden som enligt ledarskapsmodellen Stärkande ledarskap bidrar till mer säkra beteenden hos medarbetarna. Arbetsmetoder och de nära relationerna i skiftlaget är en möjlig faktor till att vissa beteenden som en stärkande ledare bör uppvisa främjas. Däremot framgår det att beteenden kopplade till bland annat att förklara företagsbeslut och mål, vilket är en viktig del i att upprätthålla en stark säkerhetskultur, inte uppvisas.  Skiftcheferna uttrycker flera utmaningar i sin roll och det framgår även en skillnad i hur skiftcheferna upplever att vara ledare och vad ett ledarskap innebär. Kärnkraftverket uppmanas att undersöka vidare hur man kollektivt kan arbeta med ledarskapsutveckling och vem som är i behov av att utveckla ledarskapskompetenser. / This study has been carried out on behalf of a unit working with safety and quality at a Swedish nuclear power plant. The unit is responsible for tasks such as analyzing and evaluating safety culture, as well as spreading knowledge within the field. Insufficient safety culture has been identified as a contributing factor to nuclear accidents, and leadership is considered an important factor in developing and maintaining a strong safety culture. The nuclear power plant is operated by shift teams on a round-the-clock basis, with each team being led by a shift manager. This study aims to investigate the behaviors and experiences of shift managers in their role as a leader within the organization and identify areas for development regarding leadership and its prerequisities.  The study is qualitative, and the data collection consists of nine interviews that have been analyzed using thematic analysis. The shift managers as a group show several behaviors that according to the leadership model of Empowering leadership contribute to safer behaviors from the employees. It is possible that the work methods and close relationships within the shift team promote certain behaviors that an empowering leader should demonstrate. However, it appears that behaviors linked to explaining company decisions and goals, which is an important aspect of maintaining a strong safety culture, are not shown.  The shift managers express sedveral challenges in their role and there is also a distinction in their perception of leadership and its implications. The nuclear power plant is encouraged to durther examine how they can collectively work on leadership development and identify indiciduals in need of developing leadership competencies.

Introduktion (och syfte) – Människor på arbetsplatser, oavsett bransch, kan drabbas av bådefysiska och psykiska problem på grund av exempelvis kemikalier, maskiner, buller,stress eller trakasserier. I Sverige är byggbranschen en av de mest olycksdrabbadebranscherna och räknades som den dödligaste branschen under 2018. Samtidigt görsstora satsningar i Sverige för att arbeta säkert på byggarbetsplatser och förebyggaolyckor, som till exempel Safe Construction Training och säkerhetspark. Enligt en delforskning har, under de senaste två decennierna, intresset för begreppet säkerhetskulturökat som ett sätt att minska risken för olyckor. Säkerhetskultur definieras som cheferoch anställdas värderingar, uppfattningar och attityder om förhållande till arbetsmiljöoch säkerhet. Av denna anledning blir målet med denna studie att kartlägga faktorersom påverkar säkerhetskulturen, belysa hur en god säkerhetskultur ser ut samt vilkaåtgärder som bidrar till en förbättrad säkerhetskultur. Metod – Undersökningsstrategi för denna kvalitativa studie baseras på intervjuer ochdokumentstudier. Intervjuer valdes som den ingående empiriinsamlingen eftersom dettaär en beprövad metod för insamling av data från en utvald grupp personer. Användandetav intervju som empiriinsamling bidrar till att ange både djupare förståelse av problemeti fråga och samtidigt tillåta författaren att vägleda frågeställningen och därmed geupphov till en öppnare diskussion av ämnet. Intervjuerna som använts i denna rapportär av typen semistrukturerade, där frågorna är förutbestämda men hålls öppna. Parallelltmed intervjuerna används dokumentstudie i form av sekundärdata för att kompletteraprimärdata från intervjuerna. Resultat – Det överliggande problemet idag kring säkerhetskulturen grundar sig kringatt byggindustrin är en bransch med fler olycksrisker än andra branschen till följd avarbetsuppgifternas natur. Att förebygga olycksrisker kräver aktivt säkerhetsarbete somarbetar mot risker och olyckor som vanligtvis sker och samtidigt fokusera på attförebygga och minska antalet olyckor. Till detta krävs olycksrapporteringar samt tillbudför att möjliggöra att säkerhetsarbetet fokuserar på relevanta faktorer som kan ge positiveffekt, och minska antalet rapporterade fall. Att möjliggöra en god säkerhetskulturkrävs att arbetarna vet om de risker som finns, att rapportering är något som måste ske,oavsett olyckans storlek, samt att undvika att slarva med arbetet för att spara tid. Analys – Analysen har presenterat en djupare förståelse kring hur säkerhetsarbetetfungerar, vilka faktorer som uppenbarar sig vid granskning av olyckor och tillbud,hantering av olycksrapportering, samt arbetet mot att förebygga fler olyckor. Diskussion – Med den valda metodiken för framtagning av rapportens empiri har etttrovärdigt resultat kunnat tillhandahållas. Undersökningen har genomförts med en litenurvalsgrupp men resultaten bedöms vara användbara. Målet med denna kvalitativastudie har uppnåtts och frågeställningarna har besvarats. / Introduction (and purpose) – People in the workplace, regardless of industry, can beaffected by both physical and mental factors due to, for example, chemicals, machines,noise, stress, or harassment. In Sweden, the construction industry is one of the mostaccident-prone industries and was considered the deadliest industry in 2018. At thesame time, major investments are being made in Sweden to work safely on constructionsites and prevent accidents, such as Safe Construction Training and safety parks.According to some research, over the past two decades, interest in the concept of safetyculture has increased as a way of reducing the risk of accidents. Safety culture is definedas managers 'and employees' values, perceptions, and attitudes about the relationshipbetween the work environment and safety. For this reason, this work will aim to identifyfactors that affect the safety culture, shed light on what a good safety culture looks like,and what measures contribute to an improved safety culture. Method – The research strategy for this qualitative study is based on interviews anddocument studies. Interviews were chosen as the in-depth empirical collection as thisis a proven method for collecting data from a selected group of people. The use ofinterviews as a collection of empirical data helps to provide both a deeper understandingof the problem in question and at the same time allows the author to guide the issue andthus give rise to a more open discussion of the subject. In parallel with the interviews,a document study in the form of secondary data is used to supplement primary datafrom the interviews. Results – The overriding problem today around safety culture is that the buildingindustry maintains a greater risk of accidents than other occupations due to the natureof the tasks. To prevent the risks that an accident occurs, the demand increase for activesafety work to prevent risks and accident that are commonly occurring, while at thesame time focusing on preventing further accidents from happening. To do this, thedemand for reports regarding incidents and accidents increases, to enable the safetywork to focus in on relevant factors and decrease the number of accidents fromhappening. To enable good safety culture, the workers need to be aware of the risksduring work, that they always report accidents, and to avoid cutting corners to save time. Analysis – The analysis has presented a deeper understanding of how safety work isdone in the workplace, which factors that are presented when reviewing accidents andincidents, the handling of the accident reports, as well as the work towards preventingmore accident from happening. Discussion – With the chosen methodology for producing the report's empirical data, acredible result has been provided. The survey was conducted with a small sample group,but the results are judged to be useful. The goal of this qualitative study has beenachieved and the questions have been answered.