Föreliggande avhandlings centrala syfte är att undersöka säkerhetskultur ombord i fartyg vilka trafikerar Östersjön. Genomgående för fartyg i Östersjöfart är täta hamnanlöp, kustnära resor, trafik i tätt trafikerade områden samt små besättningar. Tidigare forskning antyder att det kan finnas ett systemfel i sjöfarten. Charles Perrow beskriver, till exempel, sjöfarten som ett felskapande system och menar att orsaken till detta är hur sjöfarten bedrivs. James Reason menar att värdering, attityd, kompetens och beteendemönster är fyra viktiga parametrar som definierar en säkerhetskultur. Sjöfartens säkerhetsstyrningssystem, International Safety Management Code (ISM) syftar till att en proaktiv och utvecklande säkerhetskultur skapas och upprätthålls inom sjöfarten. Resultaten av den här studien visar att sjöfarten saknar en framförhållning, ”failure of foresight”, där det proaktiva arbetssättet syftar till att incidenter och olyckor kan förutses. Studien har ett etnografiskt perspektiv vilket syftar till att skapa en så fullödig beskrivning över den kultur som studeras. Totalt ingår elva olika fartyg i studien, där besöken ombord varierat från någon timme till ett par dagar. Insamlad data har via en egenutvecklad analysmodell bearbetats för att försöka förklara säkerhetskulturen. I fokus i analysmodellen står hur information, feedback, ansvar, samarbete, uppföljning samt utveckling hanteras. Studien visar att det finns behov av att diskutera och förändra säkerhetskulturen i sjöfarten, både i stort som enskilt i fartygen. Det finns ett behov av vidare studier av hur säkerhetskulturen kan förbättras, samt ett behov av riktade utbildningsinsatser inom systemtänkande, organisationsteori och säkerhetskultur. / The main purpose of this thesis is to explore the safety culture onboard vessels trading in the Baltic Sea. The common denominator for vessels trading in the Baltic Sea is frequent port visits, coastal voyages, voyages in dense trafficked areas and small crews. Earlier research shows that there may be a system fault in the shipping industry. Charles Perrow describes the maritime industry as an error inducing system. He means that the cause for that is the way shipping is carried out. In a safety culture values, attitudes, competence and behavioral patterns are four important factors that define the safety culture. The maritime safety management system, International Safety Management Code (ISM) aims towards a proactive and evolutionally safety culture in the shipping industry. The results show that shipping today lacks a foresight, “failure of foresight”, where the proactive way of work leads to incidents and accidents being anticipated. This study has an ethnographic perspective, which aims to create a thick and substantial description of the culture that is being studied. Totally a number of eleven vessels participated in the study. The visits onboard reach from a couple of hours up to a few days. Collected data has been analysed through a self-developed model in an ambition to try to explain the safety culture. The model focuses on how information, feedback, responsibility, co-operation, follow-up and development are being handled. The study reveals that there is a need to discuss and change the safety culture in the shipping industry, in large as on the single vessel. As well as a need for further studies of how the safety culture can be improved and a need for education aimed towards system thinking, organizational theory and safety culture.

Hot och våld på arbetsplatser har länge diskuterats och studerats. Det finns vissa yrkesgrupper som är mer drabbade än andra och läraryrket beskrivs utgöra en av dessa riskgrupper. Under de senaste åren har det rapporterats om en förändring i svenska skolmiljöer där allt fler lärare utsätts för hot och våld. Forskningen om skolvåld har traditionellt fokuserats på elevernas utsatthet vilket utgjort en kunskapslucka kring lärares exponering för hot och våld. Tillgänglig forskning indikerar att utsattheten skiljer sig åt bland lärare, därmed finns ett erkänt behov av att bredda kunskapsbasen inom forskningsområdet.  Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av hot och våld bland lärare ser ut i Värmland. Vidare syftade studien till att belysa vilka faktorer som bidrar till lärares utsatthet samt hur skolorna hanterar hot och våld. För att besvara studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Datainsamlingen bestod av intervjuer med fem skyddsombud från olika skolor från tre kommuner i Värmland.  I studien framkom en samstämmig uppfattning om att lärare är en utsatt grupp när det kommer till hot och våld. Utsattheten skiljer sig åt mellan olika skolor och årskurser och faktorer som erfarenhet och kön har en viss påverkan på lärares utsatthet. Hur risken att drabbas av hot och våld värderas kan påverkas av attityder och acceptansnivå. Vidare belyser studien en medvetenhet om hot och våld bland lärare. / Threats and violence in workplaces have long been discussed and studied. There are certain professional groups that are more affected than others, and the teaching profession is described as one of these risk groups. In recent years, there have been reports of a change in Swedish school environments where more and more teachers are exposed to threats and violence. Research on school violence has traditionally focused on students' vulnerability, which has created a knowledge gap regarding teachers' exposure to threats and violence. Available research indicates that vulnerability differs among teachers. Thus, there is a recognized need for further research.  The objective of the study was to investigate how threats and violence occurring in school settings among teachers are perceived in Värmland. Furthermore, the study aimed to highlight which factors contribute to teachers' vulnerability and how schools deal with threats and violence. In order to answer the objective of the study, a qualitative approach was applied. The data collection was carried out using interviews with five protection officers from different schools in three municipalities in Värmland.  The study revealed a consensus that teachers are a vulnerable group when it comes to threats and violence. Vulnerability differs between different schools and grades, and factors such as experience and gender have a certain influence on teachers' vulnerability. How the risk of being affected by threats and violence is valued can be influenced by attitudes and level of acceptance. Furthermore, the study highlights an awareness of threats and violence among teachers.