Whistleblowing är en möjlighet för en person att anonymt rapportera om en oegentlighet som förekommer inom organisationen. Studien har undersökt organisatoriska faktorer som påverkar denna möjlighet för den anställda, där fokus legat på vilka effekter rapporteringsstrukturen och organisationskulturen har för möjligheterna att rapportera. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod där intervjuer med fackliga företrädare har genomförts. Undersökning visade att det viktiga för att en whistleblowing-funktion ska ha en fungerande rapporteringsstruktur var kunskap om att funktionen finns, annars är det svårt att förvänta sig att få in rapporter. Vidare är det viktigt med tydliga rapporteringskanaler och riktlinjer där det framgår vad som är angeläget att rapportera om. Gällande organisationskulturen så var vikten av ett bra ledarskap det som framträdde tydligast. Har man ett ledarskap som tillåter en öppen kultur med högt i tak så skulle man inte vara i behov av funktionen i samma grad som om det vore lågt i tak. Är situationen sådan att man har anställda som använder sig av funktionen är det viktigt att man skapar en kultur där man som chef ser rapportörens handling som en förbättringsmöjlighet och därmed inte tilltar repressalier eller efterforska rapportören. Överlag var inställningen till funktionen att det vara bra att den fanns som ett alternativ, men att det primära borde vara att sträva mot en kultur där man kan ha dialoger på arbetsplatsen.