SammanfattningTitel: Länken mellan formella ledares kommunikationsstilar och retorikUndertitel: I en kontext av organisationsförändringFörfattare: Josefin Andersson och Mikaela BrinteHandledare: Jean-Charles LanguilaireNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp, VT 2017Nyckelord: Formella ledare, Kommunikationsstilar, Retorik, Ethos, Pathos, Logos,OrganisationsförändringSyfte: Syftet är att förklara länken mellan formella ledares kommunikationsstilaroch retorik, i en kontext av organisationsförändring.Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån ett analysverktyg baserat på befintlig teori om formellaledares kommunikationsstilar vid organisationsförändring samtsammanfattande definitioner av Ethos, Pathos och Logos medutgångspunkt i befintlig forskning inom området organisation ochledarskap.Metod: Kvalitativ data har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod medutgångspunkt i studiens analysverktyg. Insamlad data har sedananalyserat på ett kvalitativt sätt för att kunna besvara studiens syfte.Empiri: Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med sex olikaledare på medelstora företag i Skåne.Slutsats: Efter att ha analyserat insamlad data kunde vi förklara länken mellanformella ledares kommunikationsstilar och retorik vidorganisationsförändring. Vi fann även en för studien nykommunikationsstil. Resultatet illustreras i figur 8. / AbstractTitle: The link between formal leaders’ communication styles and rhetoricSubtitle: In a context of organizational changeAuthors: Josefin Andersson and Mikaela BrinteAdvisor: Jean-Charles LanguilaireLevel: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits, Spring 2017Key words: Formel leaders, Communication style, Rhetoric, Ethos, Pathos, Logos,Organizational changePurpose: The purpose of the study is to explain the link between formal leaders’communication styles and rhetoric, in a context of organizational change.Theoretical framework: The study is based on a theoretical framework created from existingtheory of formal leaders' communication styles in organizational changeas well as the studies own definitions of Ethos, Pathos and Logos based onexisting research in the field of organization and leadership.Method: Qualitative data were collected using a qualitative method based on thestudy's analytical tools. The collected data were then analyzedqualitatively to answer the purpose of the study.Empirical foundation: Empirical data were collected through semi structured interviews with sixdifferent leaders in medium-sized companies in Skåne.Conclusion: After analyzing collected data, we were able to explain the link betweenformal leaders' communication styles and rhetoric in organizationalchange. We also found a, for the study, new communication style. Theresult is illustrated in Figure 8.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna upplever att den informella ledaren påverkar säkerhetskultur- och arbete. En kvantitativ metod användes där skillnaden mellan grupperna (de som enbart har en närmsta chef och de som angett att de har både en närmsta chef och en informell ledare) analyserades med ett oberoende t-test. För att mäta samband användes informell och formell ledare som prediktorer och säkerhetskulturen som utfallsvariabel i en multipel regression. Därefter analyserades även flervalsfrågor gällande arbetsuppgifter- och områden i form av deskriptiv statistik. I organisationer som upplever att det finns en formell och informell ledare tycks båda fylla en roll för säkerhetskulturen, men den närmsta chefen upplevs vara av större vikt än den informella ledaren. Inga signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Slutsatsen var att både den formella och informella ledaren spelar en roll inom säkerhetskultur- och arbete, men att den formella ledarens roll är av större vikt. / The purpose of this study was to research how staff members of an organisation perceive how the informal leader affects the safety culture and safety work. A quantitative method was used where the difference between groups (one group with formal leaders and one group with formal and informal leaders) was analysed with an independent t-test. To measure correlation the informal and formal leaders were used as predictors and safety culture was used as the criterion variable. Multiple choice questions were analysed thereafter in descriptive statistics regarding the work assignments. In organisations where both an informal and formal leaders were perceived, it showed that they both have an effect on safety culture. No significant differences were observed between the groups. The conclusion was that both forms of leaders play a part in safety culture and work, but the formal leader has a bigger part than the informal leader.