Suicidbedömning, Psykoterapi, Allians, Ensamarbete, Nätverksarbete

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor. Tillsammans med enkäten följde fem frågor rörande kön, yrke, ålder, anställningstid och antal år på samma arbetsplats. Resultatet visade att de som utför grupparbete upplever mer instrumentellt stöd än de som utför ensamarbete. Gällande genusskillnader fanns det inga signifikanta skillnader. Vidare hittades ett positivt samband hittades mellan socialt stöd och arbetstillfredsställelse samt mellan socialt stöd- krav och kontroll. Dessa resultat ger stöd för krav- kontroll och stödmodellen samt att arbetstillfredsställelse kan uppnås om socialt stöd befrämjas på arbetsplatsen. / The purpose of this study was to examine differences in social support and job satisfaction between workers like work alone and in groups and compare differences between men and women. This study also examined if there was any correlations between following eight dimensions: appraisal support, informational support, instrumental support, emotional support, demands, control, social support, age, years within same profession, length of service at current workplace and job satisfaction. 91 workers participated in the study whereof 44 was lone workers and 47 was group workers, 54 of them were women and 37 were men. The average age was 43 years. A quantitative method was used and a questionnaire consisting of SKOPs previous survey questions together with five questions regarding, gender, profession, age, years within same profession and length of service at current workplace. The result of the study showed that group workers experience more of instrumental support then lone workers. Regarding gender no significant results were found.  Furthermore the study showed positive correlations between social support and job satisfaction and between social support- demand and control. These results gives support to the demand- control and support model and that job satisfaction can be achieved if social support is encouraged at the workplace. Keywords: Social support, job satisfaction, lone workers, group workers, demand and control.

I Sverige används begreppet ”single responder” som beskrivning på en sjuksköterska som ensam bemannar en utryckningsregistrerad personbil, utrustad som en ambulans men utan bår. Uppgiften är dels att vara tillgänglig för akutuppdrag genom att vara strategiskt utplacerade geografiskt, och dels för att avlasta de traditionella akutambulanserna genom att utföra bedömningar av patienter där exempelvis larmoperatören har svårt att avgöra hjälpbehovet. Att bedöma patientens tillstånd och vårdbehov kräver både kunskap och erfarenhet. I ett ambulansteam kan det upplevas som en trygghet att ha en kollega som stöd vid medicinska beslut men också för att kunna vara behjälplig med olika praktiska moment. Som single responder arbetar dock sjuksköterskan ensam. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att arbeta som single responder. Studien var en kvalitativ intervjustudie med åtta sjuksköterskor som innehar tjänster som single responders. Ansatsen var induktiv med ostrukturerade öppna frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att single responders hamnar i situationer där de bland annat kan sakna möjligheten att diskutera medicinska beslut med en erfaren kollega. Denna situation uppstår oftast då sjuksköterskan ska göra en bedömning av patientens vårdbehov för att kunna erbjuda patienten rätt vårdnivå. Då patienten befinner sig i ett livshotande tillstånd, eller då patienten är akut sjuk upplever sjuksköterskan inte samma behov av kollegialt stöd. Erfarenhet och rutin att arbeta enligt A-E-konceptet gör att sjuksköterskan känner sig trygg. Vissa praktiska moment under tiden fram till patienten kan upplevas som stressande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser av sin yrkesroll i förhållande till arbetsbelastning, stress och ensamarbete. Studien hade en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer yrkesverksamma på högstadieskolor i Mellansverige. Resultatet visade att skolkuratorns yrkesroll är flexibel men även otydlig och att det finns en längtan efter en tydligare rollbeskrivning. Det finns även en förvirring kring skolkuratorns uppdrag och många olika förväntningar på skolkuratorn. Att företräda sin profession och sitt perspektiv ensam i skolorganisationen beskrevs som utmanande. Handledning, samverkan med andraskolkuratorer och en stöttande chef belystes som viktigt för arbetet. Arbetsbelastningen beskrevs som varierande men ofta hög vilket bidrog till känslan av otillräcklighet, dåligt samvete och stress som påverkade skolkuratorerna negativt. Skolkuratorerna beskrev mötet med eleverna som något energigivande. Skolkuratorernas arbete beskrevs ofta domineras av ett individfokus där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet bortprioriterades, något skolkuratorerna skulle vilja prioritera mer.

Bakgrund: Vårdpersonal är på många sätt utsatta i sitt arbete. Sjuksköterskor i hemsjukvården arbetar ofta ensamma och i patienters egna hem och är därmed särskilt utsatta. Hot och våld är vanligt förekommande men utsattheten kan också vara till exempel att ha ensamt omvårdnadsansvar eller att möta oberäkneliga patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utsatthet i arbetet i hemsjukvården. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie där 13 sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre kategorier: Att känna sig utlämnad, Att inte veta vad/vem som möter en och Att ständigt vara vaksam. Förutom hot och våld upplevde sjuksköterskorna även utsatthet i form av ensamhet, ovisshet och ständig vaksamhet. Den inre och yttre arbetsmiljön bidrog till en upplevelse av utsatthet, framför allt i utsatta områden. Stöd från kollegor och chefer samt egna strategier och egenskaper gjorde att de lättare hanterade upplevd utsatthet. Slutsats: Sjuksköterskornas arbetsmiljö ger en upplevelse av osäkerhet som är svår att påverka. Ytterligare forskning behövs för att få förståelse för sjuksköterskans situation och upplevelser av utsatthet. Det krävs också åtgärder i organisationen för att skapa en tryggare arbetsmiljö och främja säker vård. / Background: Health care staff are in many ways vulnerable in their work. Nurses in home care often work alone and in the patients’ home and are therefore more exposed. Threats and violence are common, but the vulnerability can also come from being solely responsible for the nursing care or caring for patients who act erratic. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of exposure in home care nursing. Methods: The study was a qualitative interview study where thirteen nurses were interviewed. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Three categories emerged from the analysis: Feeling undisclosed, Not knowing what/whom to meet and Constant vigilance. In addition to threats and violence, the nurses experienced exposure in forms of loneliness, uncertainty and constant vigilance. Their working environment contributed to experiencing exposure, especially in exposed areas. Support from colleagues and leadership, as well as the nurses own strategies and characteristics, made the exposure easier to handle. Conclusions: Nurses working environment gives a sense of insecurity that is hard to influence. Further research is needed to gain understanding of their situation and experiences of exposure. The home care organization is required to arrange a safer working environment and promote safety in home care nursing.

Denna studie har genomförts i syfte att få en ökad förståelse om hur lokalvårdarna upplever den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på arbetet samt om krav och kontroll i arbetet, avsaknaden av social respons och feedback tenderar att bidra till stress och utbrändhet. Studiens datainsamling har genomförts genom kvalitativa intervjuer bland lokalvårdare. Majoriteten av intervjupersonerna arbetar inom hotell-och restaurangbranschen och resterande inom skol-och sjukhus-verksamhet. Centralt för studien är att ta reda på om hur lokalvårdarna upplever sin arbetsmiljö och orsaker till varför de upplever denna arbetsmiljö på ett visst sätt. Resultatet har visat att avsaknaden av social respons och stress inte leder till utbrändhet. Däremot uppkom intressanta stressfaktorer såsom offentlig feedback och orimlig arbetsbelastning kopplat till tid.

<p>Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation.</p><p>Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter.</p><p>Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter.</p><p>Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.</p>

Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation. Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter. Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter. Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur arbetstagare i kollektivtrafiken upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Uppsatsen avser att bidra till en fördjupad förståelse för om de upplever sig speciellt utsatta eftersom de arbetar ensamma utan kollegor. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på den kontakt som arbetstagarna har med andra och hur de hanterar att arbeta ensamma i en miljö där de träffar ett stort antal människor. Uppsatsens utgångspunkt grundas i teorierna KASAM, Krav-kontroll- och stödmodellen och Emotionellt arbete, dessa används sedan som stöd vid analys av det empiriska materialet. Materialet har framkommit genom tio intervjuer med arbetstagare inom kollektivtrafiken, där både tågvärdar och busschaufförer finns representerade. Resultatet visar på att respondenterna upplever att deras arbete innehåller en del stressfyllda situationer men att det är något som de lärt sig hantera. Upplevelsen är att de behöver kunna hantera sina känslor i sitt arbete då arbetsgivaren, samhället och de själva ställer krav på hur de ska vara. Studien visar också på att respondenterna ibland känner sig utsatta i sitt arbete, men det framkom även att majoriteten av dem anser att den personliga attityden kan ha en inverkan på om det uppstår en konflikt med resenärer eller inte. I resultatet framkommer även att de intervjuade i regel upplever kontakten med resenärerna som positiv och de uppger sig ha god kontakt med sina kollegor vilket leder till att de inte upplever att de är ensamma.

Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om psykologisk trygghet i relation till ansvarstagande bland skogliga planerare utifrån frågeställningarna: hur ser den psykologiska tryggheten ut bland skogliga planerare? Samt: hur påverkar förekomsten av psykologisk trygghet individens upplevda möjlighet till ansvarstagande i sin yrkesroll? Kvalitativ, induktiv metod med fenomenologisk ansats valdes för studien. Materialinsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna genomgående uttrycker ett stort ansvarstagande och hög psykologisk trygghet i sitt arbete. En starkt negativt påverkande faktor på den psykologiska tryggheten visade sig vara ensamarbete och då främst i samband med att informanterna fattade komplexa beslut. Studiens slutsats visar på stort ansvarstagande kombinerat med upplevd stor psykologisk trygghet bland dessa skogliga planerare. Informanterna uppfattas i stor utsträckning befinna sig i en arbetsmiljö med goda förutsättningar för lärande vilket möjliggör en hållbar utveckling för individ och organisation. / The purpose of the study is to investigate the degree of psychological safety in relation to responsibility among forest planners based on the questions: what are the experiences of psychological safety among forest planners? And: How do different experiences of psychological safety relate to experiences of individuals responsibility in their professional role? A qualitative, inductive method with a phenomenological approach was chosen for the study. The collection of material was conducted through semi-structured interviews. The collected material was analyzed through inductive thematic analysis. The results of the study show that the informants consistently expressed high accountability and an experienced high psychological safety in their work. A negative factor mentioned as important for experiencing psychological safety at work is working alone, mainly in connection with the informants making more complex decisions. The study's conclusion shows high accountability combined with perceived high psychological safety among these forest planners. The informants are perceived to be in a work environment with good conditions for learning, which enables sustainable development for the individual and the organization.