Suicidbedömning, Psykoterapi, Allians, Ensamarbete, Nätverksarbete

Nätverksarbete har växts sig allt starkare under de senaste trettio åren i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nätverksmöten. Syftet är även att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gällande nätverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som använts för att besvara syftet är kvalitativ. Tre socialsekretare och tre klienter har intervjuats på socialtjänsten i den specifika kommunen. Ett frivillighets- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Resultatet visar att ingen av respondenterna i nuläget är helt nöjda med nätverksmöten som arbetsform. De har olika förslag på vad som saknas och vad som kan förbättras. Exempelvis önskar en klient mer tjänstemannamöten och en socialsekreterare eftersöker större möjlighet till analys av alternativa möjligheter till hjälp och förbättring av klientens nuvarande situation. Slutsatsen som dras i studien är att tjänstemannamöten är att föredra för att försöka få så goda resultat som möjligt. / Networking has grown steadily stronger during the last thirty years in Sweden. The work aims to see the individual as a whole. The purpose of this study is to examine how social workers and clients in child and adolescent unit in a specific municipality experiencing participation in network meetings. It also aims to explore the positive and negative aspects concerning the network meetings as social workers and clients highlight. The method used to answer the purpose is qualitative. Three social secretary and three clients were interviewed on social services in the specific municipality. An optional equality and a convenience sample were used. The results show that currently none of the respondents are fully satisfied with network meetings as the method. They have different suggestions on what's missing and what could be improved. For example, a client wishes more official meetings and a social worker looking for more opportunity for analysis of alternative sources of help and improvement of the client's current situation. The conclusion reached in this study is that official meetings are preferable to try to get as good results as possible.

<p>Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.</p>

<p>I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket – här exemplifierat med Alingsås miljönätverk – ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer. </p><p>Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från 13 deltagande företag och organisationer i Alingsås miljönätverk. En kortare telefonintervju har även genomförts med kommunens miljöchef, som är en av miljönätverkets samordnande aktörer. Resultatet indikerar att ett engagemang i denna typ av interorganisatoriskt hållbarhetsarbete främst grundar sig i företags och organisationers motiv att öka sin och i vissa fall även andras miljökompetens genom möten med andra aktörer. Hållbarhetsfrågans komplexitet verkar kunna framstå tydligare för aktörer när de deltar i ett interorganisatoriskt nätverk och med detta också betydelsen av interaktion med andra aktörer. Att nätverksdeltagarnas olikhet och varierande inställning balanseras av en gemensam grund för erfarenhetsutbyte och dialog, och att en tvåvägskommunikation sker mellan sändare och mottagare under nätverkets föreläsningar, verkar vara kritiska punkter för interorganisatoriskt lärande. Som ytterligare en kritisk punkt framstår att den kunskap som aktörerna kan få i nätverket tydligt kan kopplas till deras egen verksamhet. </p><p>Det kan finnas ett behov av dialog i interorganisatoriska miljönätverk kring vad det som behandlas i nätverket kan leda till i form av praktiska resultat och hur detta kan genomföras. Vidare kan det i det specifika fallet Alingsås miljönätverk som ett interorganisatoriskt hållbarhetsarbete behövas ökad dialog för en gemensam vision kring hur ett hållbart företag kan skapas. </p><p>Genom studiens resultat antyds att ett interorganisatoriskt nätverksarbete i sig själv kan skapa ringar på vattnet, genom att dess deltagare blir angelägna om att intresset för att interagera kring hållbarhetsfrågor skapas hos fler aktörer. Avslutningsvis verkar miljöskyddsmyndigheten kunna ha en viktig men krävande ny roll att spela när det gäller att engagera och samordna företag och organisationer i interorganisatoriskt hållbarhetsarbete på lokal nivå.</p>

Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket – här exemplifierat med Alingsås miljönätverk – ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från 13 deltagande företag och organisationer i Alingsås miljönätverk. En kortare telefonintervju har även genomförts med kommunens miljöchef, som är en av miljönätverkets samordnande aktörer. Resultatet indikerar att ett engagemang i denna typ av interorganisatoriskt hållbarhetsarbete främst grundar sig i företags och organisationers motiv att öka sin och i vissa fall även andras miljökompetens genom möten med andra aktörer. Hållbarhetsfrågans komplexitet verkar kunna framstå tydligare för aktörer när de deltar i ett interorganisatoriskt nätverk och med detta också betydelsen av interaktion med andra aktörer. Att nätverksdeltagarnas olikhet och varierande inställning balanseras av en gemensam grund för erfarenhetsutbyte och dialog, och att en tvåvägskommunikation sker mellan sändare och mottagare under nätverkets föreläsningar, verkar vara kritiska punkter för interorganisatoriskt lärande. Som ytterligare en kritisk punkt framstår att den kunskap som aktörerna kan få i nätverket tydligt kan kopplas till deras egen verksamhet. Det kan finnas ett behov av dialog i interorganisatoriska miljönätverk kring vad det som behandlas i nätverket kan leda till i form av praktiska resultat och hur detta kan genomföras. Vidare kan det i det specifika fallet Alingsås miljönätverk som ett interorganisatoriskt hållbarhetsarbete behövas ökad dialog för en gemensam vision kring hur ett hållbart företag kan skapas. Genom studiens resultat antyds att ett interorganisatoriskt nätverksarbete i sig själv kan skapa ringar på vattnet, genom att dess deltagare blir angelägna om att intresset för att interagera kring hållbarhetsfrågor skapas hos fler aktörer. Avslutningsvis verkar miljöskyddsmyndigheten kunna ha en viktig men krävande ny roll att spela när det gäller att engagera och samordna företag och organisationer i interorganisatoriskt hållbarhetsarbete på lokal nivå.

The purpose of this paper is to investigate Feedback-Informed Therapy (FIT) (Miller &amp; Bertolino, 2015) in the form of the Outcome Rating Scale (ORS) and Group Session Rating Scale (GSRS) scales when used in network therapy within the social services. The study is quantitative and is based on collected ORS and GSRS forms from 10 network therapies, including 94 people. The material is collected by network teams in four municipalities in Sweden; Norrköping, Enköping, Gothenburg and Botkyrka. The protagonists have completed an ORS on three occasions during the treatment period; before, during and after. The closest relatives, mainly parents, have made parallel estimates on the same occasions. In each network therapy, a network meeting and a follow-up network meeting have been held. All participants have completed a GSRS after the meetings. Of the study participants, 38% estimated a Clinical Significant Change in ORS after the network therapy. 50% estimated a positive change that did not exceed the limit of clinical significance. 12% estimated a small deterioration. In the cases of a Clinically Significant Change or major change, the meeting participants at the network meetings have estimated high on the GSRS (36.5 in the first meeting and 37.1 in the second meeting. In those cases with a small positive change or decrease, the participants have estimated lower on the GSRS (33.5 in first and 31.8 in others). The results indicate that network therapy gives a good effect if measured with ORS and that this effect appears early in the treatment. The study also indicates that the limit value for GSRS does not appear to be lower in Network Therapy than in other group therapy. Furthermore, the study points out that the network therapies that have network meetings with balance from the different sectors in the protagonist's life provide the best results both on the GRSR and ORS. / Syftet med denna uppsats är att undersöka Feedback-informerad terapi (FIT) (Miller &amp; Bertolino, 2015) i form av skattningsskalorna Outcome Rating Scale (ORS) och Group Session Rating Scale (GSRS) när de används i nätverksterapi inom socialtjänsten. Studien är kvantitativ och utgår från insamlade ORS- och GSRS-formulär från 10 nätverksterapier som inkluderat 94 personer. Materialet är insamlat av nätverkslag i fyra kommuner i Sverige: Norrköping, Enköping, Göteborg och Botkyrka. Studiedeltagarna har fyllt i en ORS-skattning vid tre tillfällen under behandlingstiden; före, under tiden och efter. De närmast anhöriga, oftast föräldrar, har gjort parallella skattningar vid samma tillfällen. I varje nätverksterapi har det hållits ett nätverksmöte och ett uppföljande nätverksmöte. Samtliga deltagare har fyllt i en GSRS efter mötena. Av studiens deltagare skattade 38 % en klinisk signifikant förändring (KSF) på ORS efter nätverksterapin. 50 % skattade en positiv förändring som inte översteg gränsen för klinisk signifikans. 12 % skattade en försämring. I fallen med en klinisk signifikant förändring eller stor förändring har mötesdeltagarna på nätverksmötena skattat högt på GSRS (36,5 i första mötet och 37,1 i andra mötet. I de fall med liten positiv förändring eller minskning har deltagarna skattat lägre på GSRS (33,5 i första och 31,8 i andra). Resultaten pekar på att nätverksterapi ger god effekt om man mäter med ORS och att denna effekt visar sig tidigt i behandlingen. Studien pekar också på att gränsvärdet för GSRS inte verkar ligga lägre i Nätverksterapi än i annan gruppterapi. Vidare pekar studien på att de nätverksterapier som har nätverksmöten med balans från de olika sektorerna i huvudpersonens liv ger bäst resultat både på GRSR och ORS.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nätverksarbetet inom socialtjänsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen användes nätverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten. Nätverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnå hållbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via åtta intervjuer med föräldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten där nätverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment används. Resultatet av föreliggande studie visade på att de föräldrar som deltagit i nätverksmöte hade en allmän positiv bild av nätverksarbetet. De slutsatser som påvisades var att nätverksarbete i denna kommun kunde förbättras genom bättre uppföljning samt flexiblare insatsförfarande. / The study was aimed to examine social network as method in social services and how it was perceived from a user perspective in a medium sized municipality in Sweden. Networking was offered by the social services as an intervention for parents and their children in need of social support. Networking is based on collaboration between the private and the professional actors to achieve sustainable solutions for adolescents and there family’s. The study was conducted through qualitative interviews with eight parents of children and adolescents who have participated in social network meetings. The empirical results were analyzed from a salutogenic perspective and the concepts comprehensibility, manageability, meaningfulness and empowerment. The results of this study showed that parents who participated in network meeting had a positive perception of networking. The conclusions that could be drawn from this study were that networking in this municipality could be improved by better follow-up and more flexible operational procedures in arranging network meetings.

The aim of this study was to examine how social services work with home-based solution which aim to replace residential care for children and youth. Furthermore, our intention was to see how social services argue for the interventions through policy documents and interviews. The data consisted of policy documents from eleven municipalities and two interviewees with three professionals. The result of the study was processed through a qualitative content analysis and was analysed in relation to previous research, systems theory and institutional theory. The study presented that social services strive to replace placements with other alternatives at home. Interventions, such as home-based solutions and qualified home-based care and family-oriented methods was central in the study. The analysis of the collected material resulted in three approaches to the case “alterative to placements”: home care, efficiency and eclecticism. Furthermore, it showed that home-based solutions develop in order to receive more financial gains. On the other hand, there is also an uncertainty in the way the interventions should be implemented since they are under process. One conclusion is that it is ambiguous whether home-based solutions aim to replace institutional care or if they apply as supplementary intervention for children and youth. Regardless, the municipalities described that they want to develop comprehensive home-based solutions that enable the child to grow up in his or her home environment, if not for the rights of the child and for the parents, for a sustainable social service. / Syftet med fallstudien var att undersöka hur socialtjänsten i Sveriges kommuner argumenterar för öppenvårdsinsatser som ett alternativ till placeringar av barn och unga. Vidare har intentionen varit att undersöka hur socialtjänsten genom måldokument och intervjuer argumenterar för sina insatser. Som datainsamlingsmetod användes elva måldokument följt av två intervjuer med tre informanter. Studiens resultat bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och analyserades i relation till tidigare forskning, systemteori samt institutionell teori. Resultatet utgörs av en fallbeskrivning bestående av tre förhållningssätt till ”alternativ till placering”: vård på hemmaplan, kostnadseffektivisering och eklektism. Studien visade att socialtjänsten har ett flertal insatser att tillgå för att minska placeringar men att insatserna varierar mellan kommunerna. Det framgick att kommuner framförallt vill tillämpa omfattande öppna insatser på hemmaplan för att ersätta placering utanför det egna hemmet. Begrepp som hemmaplanslösningar och kvalificerad vård på hemmaplan återfinns i måldokumenten där kommunerna skriver att de vill utveckla och implementera familjeorienterade metoder. Vidare beskriver kommunerna att utvecklingen av insatser på hemmaplan är kopplade till mindre kostnader för kommunerna. Dessutom framgick det att öppenvårdsinsatser är under en pågående process och att det finns en otydlighet kring hur insatserna ska genomföras. Slutsatsen är att det är tvetydigt om öppenvårdsinsatser används i syfte att ersätta institutionsvård eller om de tillämpas som kompletterande insatser till barn och unga. Oavsett fanns det i det insamlade materialet en beskrivning av att utveckla omfattande öppenvårdsinsatser som möjliggör att barnet kan växa upp i sin hemmiljö, om inte för barnets bästa, för att resurserna ska räcka till.

With the rise of the Internet of Things and the proliferation of embedded devices equipped with an accelerator arose a need for efficient resource utilization. Hardware acceleration is a complex topic that requires specialized domain knowledge about the platform and different trade-offs that have to be made, especially in the area of power consumption. Efficient work offloading strives to reduce or at least maintain the total power consumption of the system. Offloading packet capturing is usually done in more powerful devices, hence scarce research is present concerning network packet acceleration in embedded devices. The thesis focuses on accelerating networking packets utilizing a Field Programmable Gate Array in an embedded Linux System. The solution is based on a custom Linux distribution assembled using the Buildroot tool, specially configured and patched Linux kernel, uboot bootloader, and the programmable logic for packet acceleration. The system is evaluated on a De0-Nano System on Chip development board through modifications to burst lengths, packet sizes, and programmable logic clock frequency. Metrics include packet capturing time, time per packet, and consumed power. Finally, the results are contrasted with baseline embedded Linux packet processing by inspection of a packet’s path through the kernel. Collected results provide a deeper understanding of the packet acceleration problem in embedded devices and the resultant system gives a solid starting point for possible extensions such as packet filtering. Key findings include an improvement in packet processing speed as the clock frequency and burst length are increased while maintaining power consumption. Additionally, the solution performs better when the packet sizes are above 64 bytes as the overhead of additional logic necessary for their processing is compensated. The project is also found to be significantly faster than regular in kernel processing with the caveat of providing just packet capturing whereas Linux contains a full network stack. / I och med uppkomsten av sakernas internet och spridningen av inbyggda enheter som är utrustade med en accelerator har det uppstått ett behov av effektivt resursutnyttjande. Hårdvaruacceleration är ett komplext ämne som kräver specialiserad domänkunskap om plattformen och olika avvägningar som måste göras, särskilt när det gäller energiförbrukning. Effektiv arbetsavlastning strävar efter att minska eller åtminstone bibehålla systemets totala energiförbrukning. Avlastning av paketering sker vanligtvis i kraftfullare enheter, och därför finns det knappt någon forskning om nätverksacceleration av paket i inbyggda enheter. Avhandlingen är inriktad på att påskynda nätverkspaket med hjälp av en Field Programmable Gate Array i ett inbäddat Linuxsystem. Lösningen bygger på en anpassad Linuxdistribution som sammanställts med hjälp av verktyget Buildroot, en särskilt konfigurerad och patchad Linuxkärna, uboot bootloader och den programmerbara logiken för paketacceleration. Systemet utvärderas på ett De0-Nano System on Chip-utvecklingskort genom ändringar av burstlängder, paketstorlekar och den programmerbara logikens klockfrekvens. Metrikerna omfattar tid för paketering, tid per paket och förbrukad effekt. Slutligen jämförs resultaten med grundläggande inbäddad Linux-paketbehandling genom inspektion av paketens väg genom kärnan. De samlade resultaten ger en djupare förståelse för problemet med paketacceleration i inbyggda enheter och det resulterande systemet ger en solid utgångspunkt för möjliga utvidgningar, t.ex. paketfiltrering. Bland de viktigaste resultaten kan nämnas en förbättring av hastigheten i paketbehandlingen när klockfrekvensen och burstlängden ökas samtidigt som strömförbrukningen bibehålls. Dessutom fungerar lösningen bättre när paketstorleken är större än 64 bytes eftersom den extra logik som krävs för att behandla paketen kompenseras. Projektet har också visat sig vara betydligt snabbare än vanlig kärnbearbetning, med den reservationen att det bara tillhandahåller paketupptagning, medan Linux innehåller en fullständig nätverksstack. / Rozwój Internetu Rzeczy i ąrosnca śćpopularno systemów wbudowanych ąposiadajcych wbudowany akcelerator ęsprztowy łsprawiy, że łwzrosa potrzeba na ich efektywne wykorzytanie. Akceleracja ęsprztowa jest ądziedzin nauki, która wymaga specjalistycznej wiedzy na temat platformy na której ma ćoperowa oraz wymaga śznajomoci potencjalnych komplikacji które ęsi z ąni ążąwi. Efektywna akceleracja ma na celu ęredukcj żzuycia energii, a przynajmnniej jej utrzymanie na dotychczasowym poziomie. Tematyka ta jest śćdo uboga pod ąktem ędostpnej literatury, żgdy zazwyczaj akceleratory stosowane do sieciowych ąńrozwiza ąs żuywane w ąrozwizaniach serwerowych gdzie ęąwystpuj innego rodzaju problemy. W pracy wykorzystany jest akcelerator Field Programmable Gate Array który jest ęśączci łpytki deweloperskiej De0-Nano System on Chip, gdzie łdziaa łąwspópracujc z wbudowanym systemem Linux, do którego przygotowania wykorzystano ęnarzdzie Buildroot. Na ńkocowe ąrozwizanie ponadto łskada ęsi łpoatane ąjdro Linuxa, bootloader uboot oraz programowalna logika ąrealizujca przechwytywanie pakietów sieciowych. ąRozwizanie poddane jest testom, w których parametry odpowiedzialne za łśćdugo transakcji typu burst, rozmiaru pakietu oraz ęśczstotliwoci zegara ąs poddawane modyfikacjom. Wyniki ąs przedstawione za ąpomoc czasu przetwarzania pakietu, czasu per pakiet oraz żzuycia mocy. Do oceny śefektywnoci ąrozwizania łżłposuyo żtake porównanie z czasem procesowania pakietu w niezmodyfikowanym systemie Linux Na podstawie eksperymentów dokonanych w pracy ęwysunite ąs ęąnastpujce wnioski: wraz ze wzrostem ęśczstotliwoci zegara oraz łśdugoci transakcji burst, czas procesowania pakietów maleje a żzuycie ąprdu pozostaje na dotychczasowym poziomie. Pakiety o rozmiarze ąprzekraczajcym 64 bajty ąs procesowane wydajniej w dostarczonym ąrozwizaniu poprzez ękompensacj dodatkowego łnakadu czasu narzuconego przez ęlogik ąąązarzdzajc przetwarzaniem. System porównano żtake do łzwykego przetwarzania pakietów ąodbywajcego ęsi w systemie Linux które łokazao ęsi zdecydowanie wolniejsze z żzastrzeeniem, żi ów system dokonuje łpenego przetworzenia pakietów a ąrozwizanie w pracy jedynie ich przechwytywania. Projekt stanowi ępodstaw do ewentualnych ńrozszerze, na łprzykad filtrowania pakietów. Wnioski ęwysunite łżąsu łępogbieniu wiedzy w domenie sieci wbudowanych systemów Linux oraz ęsprztowej akceleracji.