Spelling suggestions: "subject:"säker vår."" "subject:"läker vår.""
1 |
Sjuksköterskors erfarenheter av orsaker till stress i deras yrkesliv : En litteraturöversiktAndersson, Filippa, Håkansson, Isabell January 2019 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ingår i ett team med andra professioner som tillsammans arbetar för att ge en god och säker vård till patienterna. Det saknas många grundutbildade sjuksköterskor och detta leder i sin tur ofta till stress. En längre period av stress kan vara skadlig för människan och därför måste orsakerna till denna stress synliggöras så att åtgärder kan sättas in för att minska stressen för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som orsakar stress i deras arbete. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån elva vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier samt fem underkategorier. Den första huvudkategorin är Brister i organisationen med följande underkategorier: Bristande stöd och samordning från chefer och höga krav på arbetsplatsen. Den andra huvudkategorin är Krävande arbetssituation med följande underkategorier: Personalbrist, patientbelastning samt ineffektivt teamarbete. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av vad som orsakar stress i deras arbete var många. Personalbrist i samband med hög patientbelastning ansågs vara mycket stressande. Den krävande arbetssituationen skapade negativa effekter på kvaliteten på vården och sjuksköterskorna upplevde att de inte heller kunde garantera en säker vård. Det fanns också erfarenheter av ett bristande stöd och samordning från chefer samt att sjuksköterskorna blev tilldelade alltför många uppgifter och detta skapade också en stress för dem. Även ett ineffektivt teamarbete ansåg sjuksköterskorna skapa konsekvenser för patientsäkerheten.
|
2 |
Sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line. : En intervjustudieJohansson, Patrik, Nilsson, Johannes January 2016 (has links)
Bakgrund: Perifert insatt central venkateter (PICC-line) är en medicinteknisk produkt som används till bland annat provtagning, nutrition och infusioner. Det blir allt vanligare att patienter får PICC-line som central infart och att dessa patienter får sin omvårdnad på vanliga vårdavdelningar. Det saknas studier om hur sjuksköterskor på vårdavdelningar upplever förändringen av ett ökat antal patienter med PICC-line och hur väl de anser sig vara förberedda och utbildade för att kunna ge säker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades med konventionell innehållsanalys beskriven av Hsieh och Shannon. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter när de har PICC-line, vilket de beskrev ur flera olika synvinklar. I analysen framkom tre av dessa speciellt tydligt, vilka utgjorde kategorierna. De tre kategorierna benämndes som ”påverkar arbetsbelastningen”, ”påverkar säkert handhavande” och ”påverkar omvårdnaden”. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet påverkades arbetsbelastningen när en patient hade PICC-line. Den beskrevs främst kunna vara tidssparande och förenklande men också stressande då problem uppstod. Sjuksköterskorna kunde uppleva osäkerhet vid handhavandet av PICC-line relaterat till bristande utbildning och förberedelse, men upplevde samtidigt teamarbetet och stödet från kollegor som betryggande. PICC-line kunde resultera i minskat lidande för patienten, men beskrevs också som begränsande för patienten.
|
3 |
När sjuksköterskan samverkar i team och hur det påverkar den säkra vården : En litteraturstudieBencic, Victoria, Hansson, Simon January 2016 (has links)
No description available.
|
4 |
Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning: En intervjustudieTrygg, Hannes, Gitter, Alfred January 2017 (has links)
Bakgrund: Hotfulla situationer har blivit en del av sjuksköterskors vardag på somatiska akutmottagningar. Detta medför risk för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att arbetsförmågan påverkas, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden av patienter. För att patienterna ska kunna erbjudas en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan mår bra och att arbetsplatsen är trygg. Sjuksköterskors upplevelser vid hotfulla situationer varierar och behovet av stöd är stort. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning. Metod: En intervjustudie användes för att besvara syftet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier: Otrygghet, frustration och trygghet. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer kan påverka deras välbefinnande och arbetsförmåga. Detta kan i sin tur leda till att de brister i sitt omvårdnadsarbete och sin kärnkompetens säker vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i hur de ska agera i hotfulla situationer och kollegorna ansågs som den mest värdefulla tryggheten.
|
5 |
Att vara delaktig men ändå inte. -Patientens upplevelse av bedsiderapportering.Emelie, Åhlund, Råberg, Cecilia January 2019 (has links)
Bakgrund: Delaktighet och personcentrerad omvårdnad hänger samman, då det krävs att sjukvårdspersonalen ser och respekterar patienten som en person och inte en sjukdom för att hen ska kunna vara delaktig. Bedside är en överrapportering där patienten är närvarande och kan vara delaktig, som även gynnar säkerheten inom vården. Graden av delaktighet är individuellt och patienten har rätten att bestämma vilken nivå som hen vill vara delaktig. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever delaktighet vid bedsiderapportering inom den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt innehållande 11 vetenskapliga artiklar. Utifrån en kvalitativ ansats som hämtades från databaserna Cinahl, Medline samt via manuella sökningar. Dessa artiklar analyserades enligt Fridbergs femstegsmodell, utifrån ett induktivt synsätt. Resultat: I resultatet framgick det att delaktighet vid bedsiderapportering kunde upplevas både positivt och negativt av patienter. Patienter kunde ha olika förutsättningar och motivation till delaktighet, där vissa patienter ville vara delaktiga medan andra ansåg att det var sjuksköterskans ansvar. Även svårigheter hos patienterna kunde minska graden av delaktighet vid bedsiderapportering. Slutsats: Bedside ökar många gånger delaktigheten hos patienterna och leder till en känsla av välbefinnande hos patienten, då vården upplevs mer säker och mer personlig, men den kan förbättras.
|
6 |
Vårdpersonalens följsamhet till handhygien : - En empirisk kvantitativ studieGrenevik, Pontus, Jonas, Karlsson January 2019 (has links)
Den allra vanligaste smittspridningsvägen inom vården är kontaktsmitta via händer. Där av är det nödvändigt och av stor vikt att vid allt vårdarbete tillämpa basala hygienrutiner där handhygien är en del. Basala hygienrutiner är det viktigaste för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Det patientnära arbetet ska ske förebyggande för att kunna förhindra att en patient drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada för att utföra en säker vård. Globalt sett är VRI den vanligaste typen av vårdskada idag och skapar onödigt lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället. Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till handhygien inom en medicinsk akutvårdsavdelning. Data har samlats in genom regelbundna observationer varje månad från 2013 till 2018 på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. Följsamheten till användning av handsprit före patientkontakt är lägre jämfört med användning av handsprit efter patientkontakt hos både undersköterskor och sjuksköterskor. Studien visar att undersköterskor har högst följsamhet till handhygien vid användning av handsprit både före och efter patientkontakt, jämfört med sjuksköterskor. Vid användning av handskar skiljer det sig under åren. För att uppnå en god följsamhet för handhygien hos vårdpersonal kan verksamheten identifiera brister i det patientnära arbetet och sträva efter att förbättra rutiner för basala hygienrutiner.
|
7 |
Faktorer som påverkar följsamheten kring handhygien hos sjuksköterskor inom slutenvården : En litteraturöversiktAsanaj, Suzana, Jonsson, Eveline January 2018 (has links)
Bakgrund:Årligen drabbas miljontals människor runt om i världen av vårdrelaterade infektioner, VRI, som en konsekvens av bristande handhygien hos sjuksköterskor. Det här leder till lidande för patienter och ökade kostnader för samhället. Kunskapen kring bristande handhygien och dess konsekvenser har existerat sedan 1800-talet, trots det brister handhygien inom slutenvården än idag. Som sjuksköterska finns ett ansvar att utföra säker vård och minimera risken för vårdskador där VRI ingår som ett problemområde i säker vård. Syfte:Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet kring handhygien i slutenvården. Metod:En litteraturöversikt har genomförts för att samla in vad som är känt inom området. För att svara på syftet användes 13 kvantitativa artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs trestegs-modell. Resultat:Resultatet visar att följsamheten hos sjuksköterskor brister runt om i världen och att följsamheten kring handhygien påverkas av både personliga faktorer och organisationsfaktorer. Slutsats:Många forskare har studerat liknande fenomen under ett flertal år och visar på att faktorer som påverkar följsamheten inte har förändrats. Följsamheten efter exempelvis interventioner har inte varit hållbar fastän kunskapen om konsekvenser av bristande handhygien ökat.
|
8 |
Sjuksköterskors upplevelser av överrapporteringar vid skiftbyten för en säker hjärtsjukvård : en intervjustudieAndersson, Martina, Palmkvist, Sandra January 2018 (has links)
SAMMANFATTNING Hjärtkärlsjukdom är ett område som innefattar flera olika sjukdomar, och sjukdomsbilden är ofta komplex med många faktorer som påverkar varandra och gör vårdandet till en balansgång. Detta medför att sjuksköterskan inte bara behöver ha en bred kunskap om dessa sjukdomar, utan även att det finns förutsättningar för att kunna förmedla denna kunskap vidare till andra vårdaktörer på ett säkert sätt. Överrapportering i skiftbyten är tillfällen där patientinformation ska förmedlas, och att få ta emot en strukturerad rapport i en lugn miljö lägger grunden för att sjuksköterskans arbete med patienten kan ske på ett säkert sätt. Både i Sverige och internationellt finns lagar och riktlinjer som reglerar vården med fokus på patientsäkerhet, men trots detta inträffar många vårdskador varje år och en stor andel av dem beror på bristande kommunikation. SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell situation, Rekommendation) är ett strukturerat kommunikationsverktyg som har visats underlätta överrapporteringar i skiftbyten och minska risken för vårdskador som uppstår på grund av bristande kommunikation. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av överrapportering vid skiftbyten inom hjärtsjukvården. Frågeställningarna var: Vad anser sjuksköterskan att rapporten bör innehålla för att främja en säker vård? Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av överrapportering? Kvalitativ metod med en induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var yrkesverksamma på slutenvårdsavdelningar för patienter med hjärtkärlsjukdomar på olika sjukhus i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre övergripande teman: personliga förutsättningar för säker överrapportering, strukturella förutsättningar för säker överrapportering och patientrelaterade förutsättningar för säker överrapportering. Överrapporteringar vid skiftbyten var ofta ostrukturerade och oenhetliga. Flera sjuksköterskor menade att för att kunna sålla ut väsentlig information vid en överrapportering krävs ett visst mått av kunskap och erfarenhet av hjärtsjukvård. Överrapporteringsmiljön lyftes fram som stökig och med bakgrundsljud, vilket gav upphov till frekventa avbrott i överrapporteringen. Miljön hade ibland också sekretessmässiga brister. Samtliga sjuksköterskor önskade att det skulle finnas ett strukturerat kommunikationsverktyg som alla kunde följa, och en avskild miljö att genomföra överrapporteringen i. Flera sjuksköterskor lyfte fram vikten av att förbereda överrapporteringen för att undvika att viktig information skulle missas. Sjuksköterskorna ansåg att en bristfällig överrapportering i skiftbyten kunde äventyra patientsäkerheten. Denna åsikt innefattade såväl brister i innehållet vid överrapporteringen, som miljömässiga brister. Det framkom önskemål från många sjuksköterskor om kommunikationsövningar för att förbättra överrapporteringen i skiftbyten. Slutsatsen är att för att en överrapportering i skiftbyten ska kunna generera i säker vård till patienter med hjärtkärlsjukdom, behövs ett strukturerat och enhetligt kommunikationsverktyg som bör användas av samtliga sjuksköterskor på avdelningen. Kommunikationsverktyget bör vara anpassat till enheten, och överrapporteringsmiljön bör vara avskild och lugn.
|
9 |
Sjuksköterskans upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten inom somatisk slutenvård : En allmän litteraturöversiktHåkansson, Vincent, Håkansson, Filip January 2021 (has links)
Bakgrund: För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om de olika kärnkompetenserna som ligger till grund för omvårdnaden. Det här arbetet fokuserar på kärnkompetensen säker vård. Patientsäkerheten är en viktig del i vården för sjuksköterskan och när den brister kan det uppstå vårdskador och ett lidande för patienten. Katie Eriksson beskriver detta som ett vårdlidande. Vårdlidande kan uppstå av utebliven eller felaktig vård. Många sjuksköterskor runt om i världen har rapporterat att de upplever en för hög arbetsbelastning på arbetet vilket i sin tur eventuellt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård.Metod: Allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Studien baserades på tio tycken vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån Fribergs metod.Resultat: Studien resulterade i två stycken huvudkategorier med två respektive fem underkategorier. Huvudkategorierna var: En belastad organisation och Ohållbar arbetssituation. Huvudkategorin En belastad organisation med underkategorier: Brist på personal och Brist på fysiska resurser. Huvudkategorin Ohållbar arbetssituation med underkategorierna: Oförutsägbar arbetssituation, Fysisk och mental påverkan, Tidsbrist, Bristande omvårdnad och Bristande social interaktion.Slutsats: Arbetets resultat visade att sjuksköterskeorganisationen är för belastad genom bland annat brist på personal och brist på material. Sjuksköterskorna upplevde att de blev missnöjda med sitt arbete när arbetsbelastningen var hög och vissa ville byta arbetsplats. Det framkom även att arbetsbelastningen ledde till ett flertal hälsoproblem både psykiskt och fysiskt vilket i sin tur påverkade patienterna negativt. Tidsbrist upplevdes av många sjuksköterskor också påverka patienternas säkerhet.
|
10 |
Operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet. : -En litteraturstudieBerg, Elin January 2020 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0353 seconds