Socialstyrelsen rekommenderar i nationella riktlinjer att hälso och sjukvården skall erbjuda organiserad individanpassad fysisk träning under tre till sex månader till alla patienter som genomgått hjärtinfarkt, PCI eller bypasskirurgi. I dessa riktlinjer läggs stor vikt vid insatser för att stödja patienterna till hälsosammare levnadsvanor och på så sätt förebygga både ny kranskärlssjukdom och återinsjuknande. Hjärtrehabilitering har till syfte att reducera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer, den kan vara utformad på olika sätt men innefattar oftast fysisk träning, utbildning och psykologisk stöttning i form av stödjande samtal. Patientundervisning är en nyckelkomponent i hjärtrehabilitering. Patienten måste ha en vilja att göra livsstilsförändringar och en förståelse för sin situation och kroniska sjukdom.Denna studies syfte är att identifiera om medverkan i hjärtrehabiliteringsprogram leder till effekter på patienternas livsstilsvanor och uppmätta fysiologiska mätvärden.Studien är prospektiv med en kvantitativ ansats, varje patient är sin egen kontroll.Statistisk analys är gjord för att studera förändring över tid.Under år 2006-2007 erbjöds 112 patienter deltagande i hjärtrehabilitering på ett mindre sjukhus i Västsverige. De ombads att besvara enkäter före, efter och ett år efter hjärtrehabilitering. 61 patienter (n=61) inkluderades slutligen i studien.Resultatet visade signifikanta värden på att patienternas lipidstatus förbättrades och rökning/snusning minskade, både direkt efter hjärtrehabilitering och bibehölls ett år efter. Patienternas vikt och systoliska blodtryck var signifikant högre ett år efter hjärtrehabilitering. Både det fysiska och psykiska välmåendet skattades högt, direkt efter hjärtrehabiliteringen sågs en signifikant höjning av fysiskt välmående. Tendensen i patienternas levnadsvanor visar dock att det var svårt att bibehålla livsstilsförändringarna. / Program: Fristående kurs

SAMMANFATTNING Hjärtkärlsjukdom är ett område som innefattar flera olika sjukdomar, och sjukdomsbilden är ofta komplex med många faktorer som påverkar varandra och gör vårdandet till en balansgång. Detta medför att sjuksköterskan inte bara behöver ha en bred kunskap om dessa sjukdomar, utan även att det finns förutsättningar för att kunna förmedla denna kunskap vidare till andra vårdaktörer på ett säkert sätt. Överrapportering i skiftbyten är tillfällen där patientinformation ska förmedlas, och att få ta emot en strukturerad rapport i en lugn miljö lägger grunden för att sjuksköterskans arbete med patienten kan ske på ett säkert sätt. Både i Sverige och internationellt finns lagar och riktlinjer som reglerar vården med fokus på patientsäkerhet, men trots detta inträffar många vårdskador varje år och en stor andel av dem beror på bristande kommunikation. SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell situation, Rekommendation) är ett strukturerat kommunikationsverktyg som har visats underlätta överrapporteringar i skiftbyten och minska risken för vårdskador som uppstår på grund av bristande kommunikation. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av överrapportering vid skiftbyten inom hjärtsjukvården. Frågeställningarna var: Vad anser sjuksköterskan att rapporten bör innehålla för att främja en säker vård? Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av överrapportering? Kvalitativ metod med en induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var yrkesverksamma på slutenvårdsavdelningar för patienter med hjärtkärlsjukdomar på olika sjukhus i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre övergripande teman: personliga förutsättningar för säker överrapportering, strukturella förutsättningar för säker överrapportering och patientrelaterade förutsättningar för säker överrapportering. Överrapporteringar vid skiftbyten var ofta ostrukturerade och oenhetliga. Flera sjuksköterskor menade att för att kunna sålla ut väsentlig information vid en överrapportering krävs ett visst mått av kunskap och erfarenhet av hjärtsjukvård. Överrapporteringsmiljön lyftes fram som stökig och med bakgrundsljud, vilket gav upphov till frekventa avbrott i överrapporteringen. Miljön hade ibland också sekretessmässiga brister. Samtliga sjuksköterskor önskade att det skulle finnas ett strukturerat kommunikationsverktyg som alla kunde följa, och en avskild miljö att genomföra överrapporteringen i. Flera sjuksköterskor lyfte fram vikten av att förbereda överrapporteringen för att undvika att viktig information skulle missas. Sjuksköterskorna ansåg att en bristfällig överrapportering i skiftbyten kunde äventyra patientsäkerheten. Denna åsikt innefattade såväl brister i innehållet vid överrapporteringen, som miljömässiga brister. Det framkom önskemål från många sjuksköterskor om kommunikationsövningar för att förbättra överrapporteringen i skiftbyten. Slutsatsen är att för att en överrapportering i skiftbyten ska kunna generera i säker vård till patienter med hjärtkärlsjukdom, behövs ett strukturerat och enhetligt kommunikationsverktyg som bör användas av samtliga sjuksköterskor på avdelningen. Kommunikationsverktyget bör vara anpassat till enheten, och överrapporteringsmiljön bör vara avskild och lugn.

The purpose of this literture review was to describe how women with coronary diseases experience their lives and how nurses can support individual care. / Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor upplever av att leva med hjärtkärl sjukdomar, för att vi som sjuksköterskor skall kunna utföra individuell vård.

I detta arbete bearbetas forskning om eHälsa, dess användande inom vården och motivationsteorierna Transteoretiska modellen, Maslows behovshierarki och självbestämmandeteorin. Vidare presenteras egna observationer på hur vården i dagsläget kan stötta patienter med hjärtkärlsjukdom till bättre levnadsvanor, samt intervju med uppföljning på hur en PCI-patient upplever att ta emot kost- och träningsrekommendationer via ett digitalt hälsoverktyg.   Syftet är att med en fallstudiedesign undersöka hur vården stöttar hjärtpatienter till bättre levnadsvanor och om digitala hälsoverktyg kan öka den upplevda motivationen hos PCI-patienter till att äta bättre och aktivera sig mer.   Metoderna som använts är kvalitativa, där resultaten bygger på en halvdags observationer på en fysioterapeutmottagnings arbete med hjärtkärlpatienter och en intervju samt uppföljning med en PCI-patient som använt ett digitalt hälsoverktyg under tio dagars tid.   Huvudresultatet från denna studie tyder på att någon form av stöd är viktigt för att uppleva sig kunna börja och klara en förändringsprocess. Motivationen tycks öka av socialt stöd eller stöd som bidrar till ökad kompetens och självbestämmande, varav det första exemplifieras vid observationerna av vården, och de andra två gick att se blev positivt påverkade hos PCI-patienten efter sin användning av det digitala hälsoverktyget. Patienten upplevde sig mer motiverad av att alltid ha informationen lättillgänglig, att det gick att individanpassa efter sig själv och gav inspiration, samt ett mervärde av kunskap.   Patienten började äta bättre och ta dagliga promenader på egen hand, från att tidigare upplevt sig ”glömma” och föredragit en bilresa till att få promenera med andra än att promenera själv. Patienten beskriver även ett förbättrat självförtroende och mer positiv framtidssyn.   Dock behöver detta testas i större skala för att kunna uttala sig om det skulle kunna ge effekter på en majoritet och om dessa effekter skulle vara bestående. Men en öppenhet för framtiden bör finnas för att eHälsoverktyg kan fungera som ett stöd, vara informerande och kanske till och med motiverande när det behövs. / In this study research about eHealth, its usage in health care and the motivation theories Transtheoretical model, Maslow’s hierarchy of needs and the self-determinant theory is processed. The study is also presenting results from personal observations on how the health care supports patients with cardiovascular disease to better habits and an interview with a follow-up on how a PCI-patient is experiencing receiving eating and exercising recommendations through a digital health tool.   The purpose of the case study is to find out how the health care supports patients with cardiovascular disease to better eating and exercising habits, and if digital health tools can increase the experienced motivation to eat better and exercise more.   The methods that have been used are qualitative, and the results are based on observations of the work with patients who have cardiovascular disease, conducted at a physiotherapist’s office and an interview with a follow-up with a PCI-patient who used a digital health tool for ten days.   The main result of this study indicates that some kind of support is essential to feeling able to start and make a process of change. The motivation seems to increase through social support or other support which contributes to higher competence and self-determination. The patient felt more motivated by always having the information easily accessible, the fact that the tool was customizable to his own needs and that it gave him inspiration and knowledge.   The patient began to eat better and take daily walks on his own. Previously he had ”forgotten” and preferred to drive to town just to walk together with other people rather than just walking by himself. The patient also describes an improved self-confidence and has a more positive vision of the future.   However, this needs testing in a larger scale to be able to express whether it could effect a majority, and if these effects would be permanent. Nevertheless, an openness for the future should exist regarding eHealth tools to work as a support, to be informative and perhaps even motivating when needed.

<h1><h1>Abstrakt</h1><p> </p><p>Övervikt och fetma är idag ett världsomfattande hälsoproblem och fetma medför en klart ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar, såsom hjärtkärlsjukdomar. I Gävleborg är andelen överviktiga och feta större än medelvärdet i riket. Syftet med studien, efter valda begränsningar, var att beskriva hälsosamordnarna arbets- och förhållningssätt gällande övervikt och fetma med avseende den vuxna befolkningen inom primärvården Gästrikland. Resultatet visade att gemensamma riktlinjer fanns för deras arbete och att dessa till största delen efterlevdes även om förhållningssättet till dem skiljde sig åt. Samarbetet med andra yrkeskategorier inom primärvården fungerade bra, dock har omstruktureringar i arbetssätt medfört att vissa brister fanns. Uppfattningen att hälsosamordnarnas utbildningsbakgrund påverkade deras arbetssätt gentemot patienterna kan skönjas. Samtliga lade stor vikt vid patientens eget ansvar gällande livsstil och levnadsvanor. En av de påverkansmetoder som användes var det <em>motiverande samtalet. </em>Flertalet hälsosamordnare använde sig av denna metod, men förhållningssättet till den skiljde sig åt. Hälsocentralerna där hälsosamordnarna verkade skiljde sig åt bland annat gällande storlek på upptagningsområde, social, ekonomisk och kulturell bakgrund hos patienterna. Detta medförde att de ibland arbetade på olika sätt och hade olika förhållningssätt till själva arbetet och de människor de mötte.</p></h1>

<p><strong>Bakgrund </strong>Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vilka andra tankar och känslor som kan uppkomma hos dietister.<strong>Syfte </strong>Syftet med studien var att undersöka hur dietister upplever och hanterar att arbeta med patienter som ordineras behandling vilken innefattar en livsstilsförändring där kostomläggning ingår som en central del.<strong>Metod</strong> Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med dietister som arbetade med livsstilspatienter. Som stöd vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.<strong>Resultat</strong> Dietistens arbete med denna patientgrupp upplevdes som väldigt komplext. Det var inte bara dietisternas eget arbetssätt och egenskaper som påverkade upplevelsen av att behandla dessa patienter. Även patientens beteende och hinder samt de behandlingstekniker som behärskades av dietisten hade en betydande roll. Dietisterna upplevde också att det fanns vissa begränsningar som kunde påverka deras förmåga att ge bästa behandling. Motivation hos patienten upplevdes vara av stor betydelse för att lyckas med en livsstilsförändring.<strong>Slutsats</strong> Dietister upplever att arbetet med patienter som ska genomgå en livsstilsförändring inbegriper mer än att förmedla kunskaper om kost. Motivationsfrämjande insatser betraktas som dietistens viktigaste redskap vid behandling av denna patientgrupp. Ökad kunskap om sådana behandlingsstrategier skulle därför kunna gynna både dietister och patienter.</p> / <p><strong>Background</strong> Lifestylerelated diseases are the most common causes of death in Sweden, but there are great options for both primary and secondary prevention. To achieve this, changes in diet and lifestyle are both central elements. Here dietitians play an important role as these changes proved to be very difficult for patients to cope with on their own. How do dietitians experience the work with these patients? Although they may feel inadequate they still feel that their work is important. Furthermore it would be interesting to examine other thoughts and feelings that may arise among dietitians.<strong>Objective</strong> The objective of this study was to examine how dietitians perceive and manage to work with patients who are prescribed treatment that involves lifestyle changes where changes in diet are central parts.<strong>Method</strong> Four qualitative interviews were conducted with dietitians working with patients undergoing lifestyle change. A semi structured topic guide was used to broadly shape the interviews. All interviews were digitaly recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analysed with qualitative content analysis.<strong>Result</strong> Dietitians experienced work with patients undergoing lifestyle changes as very complex. Not only the dietitian’s own practice and qualities influenced the experience of treating these patients. Patientbehavior and barriers along with different treatment strategies mastered by the dietitian were also important. Dietitians experienced that there were certain limitations that could affect their ability to provide best treatment. The patients motivation was thought of as very important to achieve lifestyle changes.<strong>Conclusion</strong> This study suggests that dietitians’ work experience with patients undergoing lifestyle change includes more than just thorough knowledge about food. Promoting motivation is an important tool in treatment of these patients. Increased knowledge about different behavior modification strategies could therefore favour both patients and dietitians.</p>

Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vilka andra tankar och känslor som kan uppkomma hos dietister.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur dietister upplever och hanterar att arbeta med patienter som ordineras behandling vilken innefattar en livsstilsförändring där kostomläggning ingår som en central del.Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med dietister som arbetade med livsstilspatienter. Som stöd vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Dietistens arbete med denna patientgrupp upplevdes som väldigt komplext. Det var inte bara dietisternas eget arbetssätt och egenskaper som påverkade upplevelsen av att behandla dessa patienter. Även patientens beteende och hinder samt de behandlingstekniker som behärskades av dietisten hade en betydande roll. Dietisterna upplevde också att det fanns vissa begränsningar som kunde påverka deras förmåga att ge bästa behandling. Motivation hos patienten upplevdes vara av stor betydelse för att lyckas med en livsstilsförändring.Slutsats Dietister upplever att arbetet med patienter som ska genomgå en livsstilsförändring inbegriper mer än att förmedla kunskaper om kost. Motivationsfrämjande insatser betraktas som dietistens viktigaste redskap vid behandling av denna patientgrupp. Ökad kunskap om sådana behandlingsstrategier skulle därför kunna gynna både dietister och patienter. / Background Lifestylerelated diseases are the most common causes of death in Sweden, but there are great options for both primary and secondary prevention. To achieve this, changes in diet and lifestyle are both central elements. Here dietitians play an important role as these changes proved to be very difficult for patients to cope with on their own. How do dietitians experience the work with these patients? Although they may feel inadequate they still feel that their work is important. Furthermore it would be interesting to examine other thoughts and feelings that may arise among dietitians.Objective The objective of this study was to examine how dietitians perceive and manage to work with patients who are prescribed treatment that involves lifestyle changes where changes in diet are central parts.Method Four qualitative interviews were conducted with dietitians working with patients undergoing lifestyle change. A semi structured topic guide was used to broadly shape the interviews. All interviews were digitaly recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analysed with qualitative content analysis.Result Dietitians experienced work with patients undergoing lifestyle changes as very complex. Not only the dietitian’s own practice and qualities influenced the experience of treating these patients. Patientbehavior and barriers along with different treatment strategies mastered by the dietitian were also important. Dietitians experienced that there were certain limitations that could affect their ability to provide best treatment. The patients motivation was thought of as very important to achieve lifestyle changes.Conclusion This study suggests that dietitians’ work experience with patients undergoing lifestyle change includes more than just thorough knowledge about food. Promoting motivation is an important tool in treatment of these patients. Increased knowledge about different behavior modification strategies could therefore favour both patients and dietitians.