Syftet med studien är att undersöka terapeuters erfarenheter av och tankar kring berättelser om mystika upplevelser. Frågeställningarna är: Hur påverkas terapin av dessa berättelser? samt Är det viktigt att prata om mystika erfarenheter i psykoterapi och i så fall varför? För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod där informationen inhämtats genom intervjuer av tre psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning och intresse för dessa frågor. Materialet har analyserats med tematisk analys. Resutatet visar att bemötande och förhållningssätt är viktiga aspekter för att kunna prata om patienters mystika erfarenheter i psykoterapi. Berättelserna leder till förändringar i mötet, i terapeutens syn på patienten samt för patientens fortsatta arbete med sig själv, i terapin och i det fortsatta livet. Patienterna är ofta oroade för att bli sedda som psykiskt sjuka, medan terapeuterna i mindre utrsträckning ser någon koppling mellan psykopatologi och mystika upplevelser. Terapeuterna själva tycker att deras egna mystika upplevelser är berikande i deras liv och de anser det vara viktigt att även prata om patienters mystika upplevelser i psykoterapi för att kunna möta dem i allt som är betydelsefullt och påverkar deras tillvaro.

Den interpersonella konstruktionen av omvändelse i nyandlig kontext har formats av den sociologiskt dominerade forskningen i fältet, och den mystika erfarenhetens roll har fallit i skymundan. Syftet med uppsatsen var därför att få större inblick i vilken roll den mystika erfarenheten kan ha i transformativa upplevelser i nyandlig kontext. Genom tematisk analys analyserades tre självbiografiska berättelser om ”andliga uppvaknanden” utifrån Rambos processorienterade modell. Mystik erfarenhet föranledde såväl en desorientering genom den plötsligt förändrade upplevelsen av självet, som en längtan efter transcendens. Internaliseringen av andlig och mystik litteratur utgjorde en vändpunkt i tolkningen och upplevelsen av självet och världen, vilket tyder på att de transformativa upplevelserna i någon grad medierades genom det nya ramverket. De transformativa upplevelserna kan förstås som mystika omvändelser, och den mystika erfarenhetens roll kan förstås som utlösande och drivande. Slutsatsen dras att intrapersonella perspektiv inte helt kan uteslutas om forskaren söker en mer fullständig förståelse av omvändelse i nyandlig kontext.

It is essential for individuals’ well-being and relationships that they have the ability to consciously experience, express and respond to their own and others’ affects. The validity of a new conception of affect consciousness (AC), incorporating consciousness of both own and others’ affects, was investigated in this thesis. The clinical usefulness of the new conception was explored and an interview (affect consciousness interview – self/other; ACI-S/O) intended to capture this new definition was validated. In study I the interrater reliability and the concurrent validity of the ACI-S/O were assessed and found to be acceptable. There were significant differences in all variables of ACI-S/O between the four groups that participated in the study. Joy and interest had the highest ratings in all groups and guilt and shame had the lowest. By means of a factor analysis, two factors, labeled “general affect consciousness” and “consciousness about shame and guilt,” were obtained. General affect consciousness was related to different aspects of relational and emotional problems and possibly protection against them. In study II the clinical implications of AC were further explored in relation to eating disorders (ED). The level of AC in the ED group was compared with a comparable non-clinical group. The relation between AC and aspects of ED pathology were explored, as well as whether AC should be seen as a state or trait in patients diagnosed with ED. ACI-S/O was not significantly related to ED pathology or general psychological distress. There were no significant differences in AC between the different sub-diagnoses of ED but there were between the ED group and the non-clinical group. Significant pre-post correlations for both factors of ACI-S/O were found, indicating that AC could be seen as a stable dimension that might be important for ED pathology but is unrelated to ED symptoms. In study III the relationship between AC and self-reported attachment style (ASQ) was explored in a non-clinical group and three patient groups. There were significant correlations between all scores on ACI- S/O and the ASQ, with the exception of consciousness about guilt. Multiple regression analyses showed that AC, and especially others’ affects, contributed significantly to the ASQ subscales. AC and in particular own joy and others’ guilt and anger seem to be of importance for attachment style. In study IV the importance of AC for the treatment process was explored. Patients’ AC before therapy was significantly correlated with patients’ positive feelings towards their therapists but not with their alliance ratings. Patients’ warm and positive feelings were related to pre-therapy AC, whereas negative feelings were related to low alliance ratings in the previous sessions. / Det är viktigt för människans relationer och välbefinnande att ha en förmåga att medvetet uppleva, uttrycka egna samt svara på andras affekter. I denna avhandling studerades användbarheten av en ny definition av Affektmedvetenhet (AM), omfattande medvetande om egna och andras affekter samt validiteten i en intervju (affektmedvetenhetsintervjun-själv/andra; AMI-S/A) som avser att fånga den nya definitionen. I studie I undersöktes interbedömarreliabilitet och den samtidiga validiteten hos AMI-S/A. De befanns vara godtagbara. Det fanns signifikanta skillnader på alla delsskalor i AMI-S/A mellan de fyra grupper som deltog i studien. Affekterna glädje och intresse hade de högsta skattningarna i alla grupper och skuld och skam hade de lägsta. En faktoranalys genomfördes där två faktorer föll ut. De beskrevs som "Generell affektmedvetenhet" och "Medvetenhet om skam och skuld". Generell affektmedvetenhet visade sig vara relaterad till olika aspekter av relationella och känslomässiga problem och antogs skydda mot dessa. I studie II genomfördes vidare undersökning av den kliniska betydelsen av AM för ätstörningar. Nivån av AM hos patienter med ätstörningar jämfördes med en demografiskt jämförbar icke-klinisk grupp. Förhållandet mellan AM och ätstörningspatologi undersöktes. Någon signifikant relation mellan AMI-S/A och ätstörningssymtom eller allmän psykisk ohälsa hos ätstörningspatienterna hittades inte. Det fanns heller inga signifikanta skillnader i AM mellan olika undergrupper av ätstörning men däremot mellan hela ätstörningsgruppen och den icke-kliniska gruppen. Frågan om AM kan betraktas mer som ett drag eller tillstånd hos patienter med ätstörning utforskades. Det fanns signifikanta korrelationer mellan före och eftermätning på båda faktorerna på AMI-S/A. Resultaten tyder på att AM kan ses som en stabil dimension i sig själv som tycks vara viktig för ätstörningar, men som inte har samband med ätstörningssymtom. I studie III undersöktes förhållandet mellan AM och självrapporterad anknytningsstil (ASQ) i en icke-klinisk grupp och tre patientgrupper. Det fanns signifikanta korrelationer mellan alla skattningar på AMI-S/A och ASQ, med undantag av medvetenhet om skuld. Regressionsanalyser visade att AM, och speciellt medvetenhet om andras affekter, bidrog signifikant till anknytningsstilen. AM och i synnerhet egen glädje och andras skuld och ilska verkar vara av betydelse för anknytningsstil. I studie IV undersöktes betydelse av AM för behandlingsprocessen i olika former av samtalsbehandling. Patienternas AM före behandlingen var signifikant korrelerad med deras positiva känslor gentemot sina terapeuter vid det tredje samtalet, men inte med deras alliansskattning vid detta samtal. Patienternas negativa känslor var inte relaterade till deras AM före behandlingen men däremot till låg alliansskattning vid de tidigare samtalen.

Med hjälp av kritisk diskursanalys har denna studie utforskat hur 1177 Vårdguiden på sin hemsida skriver om ångest- och depressionsrelaterade tillstånd. Syftet med studien är att utifrån tesen att institutioner och samhällskulturen i stort präglas av en patologisk syn på psykiskt lidande belysa, analysera och problematisera om, och i så fall hur, psykiskt lidande genom språkbruket konstrueras och reproduceras som något sjukt och icke önskvärt. Detta har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell som kompletterats med teorier kring medikalisering. Analysen resulterade i två identifierade diskurser som benämns “En del av livet” och “Du behöver vård”. Trots att diskurserna inom vissa avseenden har gemensamma drag påvisar de tydliga skillnader i vilken omfattning de normaliserar respektive patologiserar de olika tillstånden. Vidare visar studiens resultat att 1177 kan betraktas som en hegemonisk diskurs gällande psykisk ohälsa och klassificering av denna genom en bristande intertextualitet och återkommande hög grad av modalitet. / Using a critical discourse analysis, this study investigates how the Swedish organization 1177 Vårdguiden writes about anxiety- and depression related conditions. The purpose of this study is to illustrate, analyze and problematize if, and in that case how, mental suffering through the use of language is constructed and reproduced as something ill and undesirable, based on the thesis that institutions and the social culture are characterized by a pathological view of mental suffering. This has been carried out from a social constructionist perspective using Fairclough’s three-dimensional model, supplemented with theories about medicalization. The analysis resulted in two identified discourses named “Part of life” and “You need health care”. Although the discourses in some regards showed common features, they show clear differences to the extent that they normalize and pathologize the different conditions. Furthermore, the study’s results show that 1177 may be regarded as a hegemonic discourse when it comes to mental illness and its classification by the lack of intertextuality and recurrent high modality.

Vi kommer presentera en kategoriserad och tematiserad översikt av faktorer som främjar/hindrar barns fysiska aktivitet utanför skolans ramar. Avsikten är att försöka göra en inventering av möjliga påverkansfaktorer för vår uppdragsgivare Innovation Skåne och förhoppningsvis skulle detta arbete kunna vara vägledande för dem. Syftet med detta arbete är att undersöka barns förutsättningar för fysisk aktivitet utanför skolans ramar. Metoden bestod av en litteraturstudie och barnintervjuer som genomgick tematisk analys. Sedan genomfördes en triangulering mellan de båda empiriska insamlingsmetoderna. Metoderna ställdes mot varandra för att se om barnens perspektiv från barnintervjuerna skiljde åt sig jämfört med forskning från litteraturen och de vuxnas perspektiv på barnens behov. Resultatet är att barnen har väldigt olika uppfattningar om vad fysisk aktivitet är, barnens perspektiv på fysisk aktivitet skiljer sig från forskningens breda definitioner i den utsträckning att sport, idrott och prestation är i fokus. Den tematiska analysens huvudområde och resultat berörde viktiga påverkansområden som möjliggörandet av självvalda aktiviteter och autonomi. Trygghet vid transporter med cykel, föräldranärvaro, gruppgemenskap eller självvald enskildhet i sin egen “bubbla” för att nämna några exempel. Slutsatsen är att det skiljer sig i barnrättsperspektivet gällande utemiljöer och möjligheterna som barnen har för att kunna ha någonstans att vara på efter skoltid eftersom skolorna inte är tillåtna att vistas på förens skoldagarna är slut när man går på högstadiet. Slutligen och också viktigast. Barn styr inte över sin fysiskt aktiva fritid. Det gör de vuxna. / We will be presenting a categorized and thematically analyzed overview of factors that facilitate/inhibit children's physical activity outside the context of compulsory school. The intent is to attempt to make an inventory of possible influencing factors for our client Innovation Skåne and it's our hope that this work could act as a guide in their work. The purpose of this work is to examine children's conditions for physical activity outside of school. The method consisted of a literature study and child interviews which underwent a thematic analysis. After which a triangulation was carried out between the two empirical collection methods. The methods were compared to each other to see if the children's perspective from the child interviews differ compared to the research from the literature and the adults' perspective on the children's needs. The result is that the children have very different perceptions of what physical activity is, the children's perspective on physical activity differs from the research's broad definitions to the extent that sports and performance are in focus. The main area and results of the thematic analysis touched on important impact areas such as the enabling of self-selected activities and autonomy. Safety when transporting by bicycle, parental presence, group community or self-selected privacy in your own "bubble" to name a few examples. The conclusion is that there is a difference in the children's rights perspective regarding outdoor environments and the opportunities that the children have to be able to have somewhere to be after school because the schools are not allowed to stay in until the school days are over when you go to upper secondary school. Last and most importantly. Children do not control their physically active free time. The adults do.