Den här studien görs som avslutande del av universitetsutbildning, kandidatprogram i Industriell teknik inom ämnesområdet kvalitetsteknik. Studien kan användas för vidare verksamhetsutveckling och analys av röntgenavdelningens behov av produktivitetsmått, vid Visby lasarett. På grund av restriktioner relaterade till covid-19, samt det geografiska avståndet mellan Göteborg och Visby, utfördes studien på distans genom datainsamling från intervjuer och enkätundersökning. Vidare samlades information från vetenskaplig litteratur, lagar, förordningar och dokumentanalys. I studien användes ett abduktivt arbetssätt genom att induktivt analysera insamlad data och utifrån det formulera lämplig teoretisk bakgrund som sedan på ett deduktivt sätt kunde användas för att generera ett resultat och förbättringsförslag. För att analysera och argumentera för erhållna resultat användes vetenskapliga forskningsstudier, kvantitativ data från organisationen och statistiska verktyg. Använda teorier för studien baseras på offensiv kvalitetsutveckling, processledning och Lean Healthcare. DASIAS modell användes som metod för att på ett systematiskt sätt arbeta med data från diagnostisering av problemet till implementerings- och uppföljningsförslag. Genom studien beaktades de etiska aspekter och alla inblandade subjekt informerades med hänsyn till informations-, konfidentialitets-, anonymitets-, objektivitets-, nyttjandes- och samtyckeskraven. Erhållna resultat i form av produktivitetsmått relaterar till processkartläggning, produktivitet, flödeseffektivitet, vårdbehov, kapacitetberäkning, patientsäkerhet och kötider. Analysen visar att valda indikatorer kan användas för att förbättra verksamheten men förutsättning till detta är bättre verksamhetsplanering och effektivare resursutnyttjande för att uppnå en hög flödeseffektivitet och produktivitet. Slutsatsen är att valda indikatorer kan nyttjas för förbättringsåtgärder samt att prioriteringsområden bör väljas enligt 10M analysen. Studien lämnar vissa obesvarade frågeställningar som presenteras som förslag till framtida studier.Nyckelord: / This study is conducted as a final part of the University candidate program Industrial engineering and within the field of study quality technology. This study is suitable for business development as well for the analysis of the X-ray department's needs for productivity measures, at Visby Hospital. The study was carried out at a distance by data collection from the interviews, questionnaire survey and document analysis. An abductive approach was used to generate a result and suggestions for improvement. To analyse and argue for results obtained, scientific research studies, quantitative data from the organization, statistical tools, tables and diagrams were used. The theories for this work are based on TQM, BPM and Lean Healthcare. DASIA's model was used as a method to work in a systematic way with data from diagnosing the problem to implementation and follow-up proposals. The study took into account the ethical aspects and all the subjects involved were informed regarding ethical requirements. Results obtained in the form of productivity measures relate to process mapping, productivity, flow efficiency, care needs, capacity calculation, patient safety and healthcare waiting time. The analysis shows that selected indicators can be used to improve the business, but a condition for this is better business planning and more efficient resource utilization. The conclusion is that selected indicators can be used for improvement measures and that priority areas should be selected according to the 10M analysis. The study leaves some unanswered issues that are presented as proposal for future studies in the discussion chapter.

I Sverige har vårdköerna varit hett debatterade under större delen av 2000-talet. Detta berorpå att vårdköerna har blivit långa, vilket har lett till att politikerna stiftat lagar som stipulerarhur lång tid en patient ska få vänta på vård. Detta är den så kallade Vårdgarantin, som innebärbland annat att patienten inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på kirurgisk vård efterfastställd diagnos. Trots Vårdgarantin har vårdköerna inte minskat, utan snarare ökat. Utifrån denna problematik är syftet att undersöka alternativkostnaden för samhället av att inteprioritera vårdkön. Vi gör detta genom att analysera operationer som har längre väntetid änvad Vårdgarantin föreskriver, och undersöker hur kostnadseffektiva operationerna är för attberäkna hur många år i full hälsa som går förlorade på grund av väntetiderna. Slutligendiskuterar vi vad regionens kostnader blir av att inte prioritera vårdköerna. För att svara på frågeställningarna gör vi en litteratursökning likt en tidigare studie nyligengenomförd i Irland för att undersöka kostnadseffektiviteten av kirurgiska behandlingar, ochdärefter jämföra kostnadseffektiviteten mot ett tröskelvärde för kostnadseffektivitet på 300000 SEK. Resultatet visar att en större investering i den svenska vårdkön vore mycketkostnadseffektivt, då operationernas kostnadseffektivitet är betydligt lägre än tröskelvärdet på300 000 SEK. I studien visar vi exempelvis att ingen av de sex interventionerna somundersöks kostar mer än 50 000 SEK per år i full hälsa, medan svenska beslutsfattare inomvårdsektorn är villiga att acceptera en kostnad uppemot 2 miljoner SEK under vissaförutsättningar. Det ska dock tilläggas att patienterna som står i vårdkö får vård till slut, ävenom det kan dröja flera år tills de får det. Vår slutsats är att patienter som väntar på vård är en nedprioriterad grupp i sjukvården, ochatt de representerar en alternativkostnad som beslutsfattare bör ta i beaktande vid andrainvesteringsmöjligheter gällande hälsa- och sjukvård. Vidare forskning bör bland annatutreda möjligheterna att förkorta väntetiderna. / The waiting lists for healthcare have been heavily debated in Sweden during the 21st century.It has been so because patients have been waiting for healthcare much longer than expected,which has led politicians to change the healthcare laws, promising to decrease the queuingtime for patients. This is the so-called Vårdgarantin (Healthcare Warranty), which, amongother things, says that a patient should not have to wait longer than 90 days for surgery, afterreferral. Despite Vårdgarantin, the waiting lists have not decreased, but rather increased. Based on this problem we have chosen to examine the opportunity cost for society of notprioritizing the healthcare waiting lists by analyzing which surgeries have longer waiting liststhan the Vårdgaranti prescribes. We will also examine how cost effective each surgery is andcalculate how many years at full health is lost in the population when society does notprioritize addressing the queues. Furthermore, we will discuss the Swedish regions’ (which isthe administrative unit in Sweden that is responsible for providing health care to its citizens)opportunity costs by not prioritizing the waiting list. To answer these issues, have we done a literature study, in the same fashion as researchers inIreland recently, to examine the cost effectiveness of surgeries and compare it to a 300 000SEK cost-effectiveness threshold. Our results show that it would be cost effective forSwedish regions to invest in reducing their waiting lists, due to relatively low costs per yearwith full health of surgeries with long waiting lists. In our study, all of the six includedinterventions cost less than 50 000 SEK per year in full health. This can be compared to theSwedish decision makers who sometimes are willing to pay up to 2 million SEK per year atfull health for the very ill under extraordinary circumstances. It should be noted that thepatients who are in the healthcare queue receive care in the end, even if it can take severalyears until the patients receive it. Conclusively, patients waiting for care is a deprioritized group in the healthcare sector andcan be seen as an opportunity cost when considering new investment opportunities. Furtherresearch should investigate the possibilities of how waiting times can be reduced.