Flertalet vårdpersonal inom hälso- och sjukvården kommer på något sätt i kontakt med IT- systemen dagligen, främst genom journalskrivning men även läkemedelshantering och kommunikation med andra yrkesgrupper. Enligt tidigare forskning väntas IT bli starkare i framtiden, det vill säga att det förväntas användas mer i det dagliga arbetet, emellertid uppger vårdpersonal att de upplever svårigheter när de använder systemen i sitt arbete. Systemen saknar lämpliga funktioner som stödjer kliniska uppgifter, vidare kräver systemet att läkare utför samma steg upprepande gånger med alla patienter vilket gör dokumentationen negativt laddat. Vidare får vårdpersonal ont i rörelseapparaten samt svårigheter med stress och trötthet. Syftet med studien är att få svar på om det finns ett samband mellan IT- systemen som används inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskors hälsa. Studien har en kvantitativ inriktning, med fokus på enkätutskick på vårdcentraler, mottagningar samt barnavårdcentral runt om i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 93 stycken män och kvinnor i åldrarna 18 år upp till över 55 år som arbetar som sjuksköterskor i skåneregionen. Majoriteten av undersökningsdeltagarna arbetade inom offentlig sektor, vidare använde övervägande antal IT- systemet fler än 16 gånger per dag. Enkäterna fylldes i på plats i verksamheten, även internetenkäter tillämpades som ett alternativ på grund av lättillgängligheten. För att analysera enkätformuläret använde vi oss av en regressionsanalys samt Pearsons korrelationstest. I resultaten kunde vi se att det finns ett samband mellan sjuksköterskors hälsa och användandet av IT- systemen inom hälso – och sjukvården i skåneregionen. Avslutningsvis är studien ett intressant tillägg till den i övrig sparsamma forskningen som använts och finns sedan tidigare, och som visar att IT- miljön måste förbättras för att vårdpersonalen ska bibehålla sin hälsa.

Med ett mål att förbättra ledarskapet använder ett stort antal verksamheter diverse ledarskapsutbildningar. Målet med ledarskapsutbildningarna var att förbättra chefers hälsofrämjande ledarskap. Kan chefer verka hälsofrämjande och då skapa en bättre arbetsmiljö kan detta bland annat ge gynnsamma effekter på minskat behov av nyrekrytering. Autentiskt ledarskap har tidigare visat sig ha positiva effekter på medarbetares hälsa och kan ses som en typ av hälsofrämjande ledarskap. Syftet med denna interventionsstudie är att studera om det hälsofrämjande ledarskapsprogrammet främjar ett autentiskt ledarskap. Metoden har varit att analysera en interventionsgrupps självskattade effekter på sitt autentiska ledarskap i förhållande till en kontrollgrupp. Detta har skett i områdena självmedvetenhet, relationell transparens, balanserad processhantering och internaliserat moraliskt perspektiv med det beprövade instrumentet Authentic Leadership Questionnaire (ALQ). Analysen har genomförts med den statistiska metoden ANCOVA. Studiens deltagare var chefer inom vård och omsorg som studerat vid en hälsofrämjande ledarskapsutbildning. Av de 86 deltagarna ingick 42 i interventionsgruppen och 44 i icke-lika kontrollgruppen. Inget av de analyserade områdena visade på någon signifikant förbättring efter genomgången intervention även om resultatet får relateras till problemet med reliabiliteten. En bidragande orsak till avsaknaden av ett signifikant resultat kan vara bristande reliabilitet i instrumentet som användes. Slutsatsen är att det inte har kunnat identifierats någon signifikant inverkan på deltagarnas förmåga att utöva ett autentiskt ledarskap.

In Sweden, turnover among healthcare professionals is a significant problem in hospital settings. Efficient leadership of healthcare professionals is vital for enhancing the quality and integration of healthcare. Authentic leadership (AL) is a relational leadership style instigated from the field of positive organizational conduct and is asserted to advocate healthy work environments that impact healthcare professional’s efficiency and positive organizational outcomes. This master’s thesis aims to describe the impact of AL on the work environment and patient outcomes in hospital settings. The method is a literature study. Peer-reviewed English or Swedish articles that examined the impact of AL on the work environment and patient outcomes in hospital settings were selected from seven databases. Quality appraisal, data extraction, and analysis were accomplished on the included studies. A total of 26 articles (n=24 quantitative, n=1 qualitative and n=1 mixed method) satisfied the inclusion criteria. Results were evaluated according to the literature review content analysis. Findings support positive relationships between AL and increased optimism and trust among healthcare professionals, job satisfaction and turnover, patient care quality, structural empowerment, and work engagement. Findings were, therefore, consistent with AL theory. Future studies using more diversity in research themes, settings, study populations, organizations, job areas, geographic origins, and theory context are merited. People in positions of influence in healthcare settings and healthcare practitioners can use the findings of this study as a guide to increase awareness of the processes by which AL promotes positive outcomes in the workplace.

No description available.

Bakgrund. Patientbesöken på svenska akutmottagningar ökar. Med ett ökat inflöde av patienter ökar även kraven på vårdpersonalen som arbetar på akutmottagningen. Vid obalans mellan in-, genom- och utflöde skapas risker för crowding, med konsekvenser som ökade väntetider för patienterna, ökade patientsäkerhetsrisker och lidande som följd. Akutsjuksköterskans ansvarsområden innefattar kunskap om patientflöden, patientsäkerhet och att lindra lidande. Ändå finns mycket lite nationell forskning om patientflöden till akutmottagningar. Syfte. Syftet med studien var att studera inflödet av patienter till akutmottagningarna vid ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. Metod. Studiens genomfördes som en kvantitativ punktprevalensstudie med en induktiv ansats. Studien innefattar analys av data från två akutmottagningar inom Region Dalarna, n=201. Resultat. Över 70 procent av patienterna som sökte till akutmottagningarna hade haft en tidigare vårdkontakt. Det var vanligast att yngre patienter hade sökvägen eget initiativ och att äldre hade sökvägen ambulans. Det var fler män än kvinnor som kom från vårdcentralen med remiss. Patienter som hade en annan vårdkontakt före besöket hade en högre medicinsk prioritet eller högre risk för inläggning än de patienter som kom på eget initiativ. Slutsats. Ett fysiskt möte med annan vårdpersonal kan ha stor betydelse för att minska inflödet av patienter till akutmottagningen. Att en stor del av patienterna blir hänvisade till akutmottagningen kan vara ett tecken på att det saknas kapacitet inom hälso- och sjukvården för att behandla patienter med icke akuta besvär. / Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally. Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals. Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201. Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative. Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.

Refugee resettlement to the United States has decreased tremendously since 2017. This study investigates whether, and how, resettlement and health organization in New York are facilitating the distribution of health resources and how they are integrating refugees into becoming self-sufficient in the United States. Refugees have a right to many resources upon arrival in the United Stated especially health resources. Through case studies, this thesis examines two organizations contribution to changing the health status of refugees and the strategies that they implement to help refugees. Findings show that both organizations examined contribute to assist refugees to improve access to the health care. Findings also reveal many strategies for the facilitation of integration, the most prominent factor being interaction between organizations and refugees upon resettlement.

Den ökande globaliseringen bidrar till en kulturell mångfald i vården. Det finns få tidigare studier om ledarskap från mångkulturella arbetsplatser i Sverige och för att möjliggöra ett hållbart ledarskap av en hållbar mångkulturell arbetsplats behöver framgångsfaktorer i ledarskapet identifieras. I syfte att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter vårdens chefer har av att leda mångkulturella medarbetargrupper har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Totalt intervjuades 8 chefer från två olika sjukhus. Det insamlade materialet har transkriberats, analyseras och kategoriseras genom innehållsanalys (Elo & Kyngäs 2008). Resultatet visar att ledarskapet anpassades både utifrån individen och medarbetarens kulturella bakgrund. Det var främst språket som de intervjuade cheferna anpassade, men även på vilket sätt de kommunicerade med medarbetarna. Fördelar identifierades med en mångkulturell arbetsplats då personalen kunde tolka åt patienter och förmedla kunskap om kultur i medarbetargruppen. Informanterna upplevde inte att konflikter i medarbetargruppen härrörde från kulturella aspekter men däremot att missförstånd relaterade till språkförståelse kunde skapa konflikter. En förklaring till detta resultat kan vara att informanterna upplever det mer socialt accepterat att diskutera språkliga orsaker till konflikter än kulturella orsaker. Cheferna saknade stöd och utbildning i mångkulturellt ledarskap och uppgav att de fått kunskap genom erfarenhet och lärt av tidigare misstag. Författarna tror att cheferna kan få stöd genom mentorskap för att utveckla ett hållbart ledarskap och att färre misstag då skulle behöva begås. En organisatorisk tydlighet med regler och värdegrund ses också som viktiga för ett hållbart ledarskap.

I Sverige har det i många år rapporterats från olika arbetsgivare att bristen är stor på sjuksköterskor inom vården då det är svårt att rekrytera både nyutexaminerade och erfarna sjuksköterskor. Hela nio av tio arbetsgivare uttrycker stora svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor. Nio av tio sjuksköterskor utbildar sig till sjuksköterska i syfte att arbeta med att hjälpa människor, och upplever detta som meningsfullt. Varför sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats eller väljer att helt sluta som sjuksköterskor beror på många olika skäl, så som överansträngning/utbrändhet, låg lön, bristande chefskap/organisation, bristande arbetsvillkor samt personlig utveckling. Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) ligger i Borås och har under de senaste åren haft problem med att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Detta har inneburit att sjukhussängar och hela avdelningar har fått stängas. Syftet med studien var att ta reda på av vilka orsaker har grundutbildade sjuksköterskor på SÄS 2017 valt att avsluta sin anställning på sjukhuset? Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och syftar till att ge klarhet i varför sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning på SÄS. Studien visar att orsakerna till att så många sjuksköterskor som slutat på SÄS under perioden 2017 i första hand beror på hög arbetsbelastning, tungt arbete, samt att sjuksköterskorna upplevde att deras arbetsområde låg utanför deras kompetens. Näst största anledningen till att sjuksköterskorna slutade var upplevelsen av låg lön/löneutveckling och arbetstider.

Övervikt och fetma är ett stegrande globalt problem och dess följdsjukdomar riskerar att ge negativa konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker är endast en del av de konsekvenser dessa tillstånd för med sig. Att gå ned i vikt handlar inte enbart om kost- och motionsvanor utan beror till stor del på individens motivation. Vad som motiverar en patient är individuellt men sjuksköterskans bemötande är för drabbade patienter betydande och i vissa fall avgörande. Syfte: Studiens syfte var att belysa vuxna patienters och allmänsjuksköterskans upplevelser av faktorer som motiverar patienten i en viktnedgångsprocess.Metod: Studien är en kvalitativt utförd litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Studien har utgått från en induktiv ansats där författarna använt en manifest innehållsanalys för dataanalys. Resultat: Patienternas motivationsfaktorer skiljde sig åt men gemensamt för många var problematiken att bibehålla motivationen över tid. Motivationsfaktorerna delades in i fyra kategorier där patienter som ansåg sjuksköterskan och vårdprofessionen spela en väsentlig roll blev framträdande. Slutsats: Patienter med övervikt och fetma vet ofta hur de borde gå tillväga för att gå ned i vikt, och framförallt hur de inte borde göra. Trots detta ökar övervikt och fetma i samhället. Med vetskapen att livsstilsförändringar kräver motivation behöver sjuksköterskan delvis skifta sitt fokus från kost- och livsstilsrekommendationer till förmån för ett mer individanpassat förhållningssätt fokuserat på att motivera patienterna.

Bakgrund: Det finns omfattande belägg om nutritionens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. För äldre patienter som bor på äldreboenden förekommer undernäring och ofrivillig viktnedgång vilket kan leda till ökade komplikationer såsom fall, trycksår och dödlighet.Syfte: Syftet i denna uppsats består av två delar. Syfte i det genomförda förbättringsarbetet: Att alla patienter på Solgården erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att inta en god och näringsriktig kost. På lång sikt är målet att alla patienter ska ha ett gott nutritionsstatus. Syftet med studien av förbättringsarbetet: var att beskriva om och i så fall på vilket sätt personalen upplevde att förbättringsarbetet resulterade i förbättringar (i vården) för personer med demenssjukdom samt beskriva hur personalens erfarenheter av förbättringsarbetet kan bidra till förbättrad nutritionsvård för personer med demenssjukdom.Metod: Förbättringsarbetet genomfördes utifrån Nelson, Batalden och Godfreys (2011) Improvement ramp. I studien användes fallstudie med kvalitativ, induktiv metod och datainsamlingen bestod av intervjuer.Resultat: Förbättringsarbetets resultat visade att andelen mellanmål som innehöll tillräckligt mycket kalorier ökade och att journalförda viktuppföljningar gjordes i högre utsträckning. Studiens resultat bestod av fem kategorier som beskrev erfarenheter av förbättringsarbetet och på vilket sätt det upplevdes ha resulterat i förbättringar för patienterna.