Bakgrund: Hälsoekonomi har sitt ursprung i att sjukvårdens resurser är begränsade och sjukvårdsutgifterna ökar kontinuerligt. För att möta de ökade kostnaderna har sjukvården börjat använda sig av hälsoekonomiska utvärderingar för arbeta mer kostnadseffektivt. En stor kostnadspost för hälso- och sjukvården är rökares ökade komplikationsrisker i samband med operation. Att införa rökuppehåll inför operation minskar dessa risker och denna metod har bedömts vara ett av de mest effektiva sätten att minska sjukvårdens kostnader. Fokus för denna studie har därmed varit att utveckla en modell som visar de intäkter och kostnader som kan kopplas till rökuppehåll inför operation. Syfte: Syftet med denna studie är att anpassa en hälsoekonomisk modell så att den kan användas för att beräkna de ekonomiska effekterna av ett rökuppehåll inför operation. Studien ska även fastställas hur en hälsoekonomisk utvärdering ser ut med avseende på rökavvänjningshjälp inför operation. Slutligen är avsikten att föreslå åtgärder som Landstinget Kronoberg kan införas för att förbättra riktlinjerna och därmed minska sjukvårdens kostnader. Metod: Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer har använts i syfte att erhålla utökad kunskap. Dokument, statistik och databaser har också varit nödvändiga som underlag till modellberäkningarna. Studien tillämpar tidigare medicinsk forskning och applicerar dem i studiens beräkningar. Resultat och slutsats: Med hjälp av utvalda parametrar och en anpassad kostnadsintäktsmodell har de ekonomiska effekterna av att införa rökuppehåll inför operation beräknats. Resultatet visar att hälso- och sjukvården besparar 25 058 kronor per patient av att införa rökuppehåll inför operation. Studien visar även att det krävs att komplikationsriskerna minskas betydligt mindre än vad den medicinska forskningen påvisar att rökuppehållet medför, för att kunna täcka rökavvänjningskostnaderna. Den hälsoekonomiska utvärderingen påvisar vikten av att få patienter att verkligen klara sitt rökuppehåll, för att öka besparingarna ytterligare. Slutsatsen blir därmed att det bör satsas mer resurser på rökavvänjningshjälp eftersom det i sin tur kommer leda till minskade kostnader för hälso- och sjukvården. / Background: Health economics has its origins in that the resources for the healthcare arelimited and their expenditures increases continuously. To meet the increased costs the healthcare has established the use of health economic evaluations in order to work more cost- effectively. A major cause of healthcare costs are smokers’ increased risk of complications related to surgery. Introducing smoking cessation before surgery reduces these risks and this method has been considered to be one of the most effective ways to reduce healthcare costs. Focus of this study has been to develop a model that shows the income and expenses that are linked to smoking cessation before surgery. Purpose: The purpose of this study is to adapt a health economic model in order to calculate the economic impacts of a smoking cessation before surgery. The study will also determine how a health economic evaluation would look like regarding to offer smoking cessation assistance before surgery. Finally, the intention is to propose actions that Landstinget Kronoberg can introduce to improve the guidelines and thereby reducing healthcare costs. Method: Several data collection methods have been used such as interviews in order to gaining knowledge. Documents, statistics and databases have also been a necessary as input to the model calculations. The study applies previous medical researches and uses them in the calculations. Findings and Conclusions: By using the selected parameters and the adapted Costbenefitmodel (CBA), the economic effects of introducing smoking cessation before surgery have been able to be calculated. The result shows that healthcare saves 25 058 SEK per patient due to the smoking cessation. The study also shows that the risk of complications needs to be considerably less then what the medical research shows, to cover the smoking cessations costs. The health economic evaluation demonstrates the importance of helping the patient to actually succeed the smoking cessation, in order to increase the savings further. The conclusion is therefore that it should be spent more resources on helping patient stop smokingbefore surgery.

Background: Health economic evaluations are becoming an increasingly important means of analysing which care alternative resource utilisation is the most cost effective. It is a new topic in the medical device industry that causes much uncertainty and unstructured use of the actors involved. Study questions: Why is it difficult to develop, implement and disseminate this standardized health economic evaluation models in medical technology? Is there a possibility to standardize health economic evaluations within the medical device industry? Purpose: The purpose of this study is to investigate the standardization issues for health economic evaluations within the medical device industry. Method: A qualitative approach was used in the form of interviews with five actors that are active or have a connection to the medical device industry. The data collection consists of journals, reports, Internet searches and literature among other things. Conclusion: It is possible to standardize, but with certain restrictions such as the county council's budget, influence of industry-specific factors, lack of knowledge and the important interaction between actors.

Physical activity among children and adolescents around the world is decreasing and will imply negative effects on their current and future health, which also contributes to higher costs for the society. Interventions promoting physical activity among youths could increase their physical activity and, at the same time, reduce the costs for society. The purpose of this study is to evaluate interventions for increased physical activity targeted towards children and adolescents from a health economic perspective. The results indicate that there exist different types of interventions and that the choice of health economic evaluation method differs widely between studies. In order for policymakers to choose the most effective interventions that allocate the society’s scarce resources in the best way, there is a need for a more streamlined methodological approach for health economic evaluations of the interventions that promote psychical activity among children and adolescents. / Fysisk aktivitet minskar bland barn och ungdomar runt om i världen och kan medföra negativa effekter på deras nuvarande och kommande hälsa, vilket också bidrar till högre kostnader för samhället. En intervention som främjar fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, kan öka den fysiska aktiviteten och samtidigt minska samhällets kostnader. Syftet med denna studie är att utvärdera interventioner som främjar fysisk aktivitet riktad mot barn och ungdomar ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Resultaten indikerar att det finns olika typer av interventioner och att valet av hälsoekonomisk utvärdering skiljer sig mellan interventioner. För att beslutsfattare ska kunna välja de mest effektiva interventioner som fördelar samhällets knappa resurser på bästa sätt finns det ett behov av gemensamma tillvägagångssätt i hälsoekonomiska utvärderingar på interventioner som främjar psykisk aktivitet bland barn och ungdomar.

Ökad kostnadsutveckling inom offentlig hälso- och sjukvård och en ökad en efterfråga dess tjänster har uppmärksammat behov av prioriteringar för resursfördelning, inte minst för avancerad medicinteknisk utrustning. Användning av olika beslutsunderlag kan bidra till lättare prioritering och mer kostnadseffektiva investeringsbeslut i den svenska hälso- och sjukvården. / Increased expenses in the public health care, combined with an increased demand of its services, have led to a higher demand for resource prioritization, not least for advanced medical equipment. Using different types of supporting information enables better prioritizing and more cost-effective investment decisions in Swedish public health care.