<p>Snart femton år efter det tyska återförenandet befinner sig landet i något av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlägga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och Västtyskland var för sig och med hjälp av simuleringar försöker jag se på hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det låga bidraget till tillväxten från arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar något överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmässigt vara på väg ikapp det forna Västtyskland i ett femtioårigt perspektiv, till stor del på grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt.</p>

Snart femton år efter det tyska återförenandet befinner sig landet i något av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlägga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och Västtyskland var för sig och med hjälp av simuleringar försöker jag se på hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det låga bidraget till tillväxten från arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar något överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmässigt vara på väg ikapp det forna Västtyskland i ett femtioårigt perspektiv, till stor del på grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt.

Kina har under de senaste 30 åren haft en ekonomisk tillväxt med närmare 10 procent per år. Men i takt med den ekonomiska utvecklingen har också inkomstskillnaderna mellan kust‐ och inlandsregionerna ökat. I den här uppsatsen har jag valt att studera skillnaderna i utländska direktinvesteringar, humankapitalsatsningar och infrastrukturinvesteringar mellan regionerna för att se om dessa faktorer kan förklara den ojämna inkomstfördelningen. Min slutsats är att det finns stora skillnader i investeringsnivåer, främst i FDI, mellan kust‐ och inlandsregionerna. Och att den kinesiska staten har haft stor påverkan på inkomstgapet, kanske kan den tises som den drivande kraften bakom de växande inkomstskillnaderna.