<p>I samband med de ökade kraven på ett vädersäkrat nät har funderingar kring att placera ut fler frånskiljare/brytare i luftledningsnätet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland använder man till stor del fjärrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nät. En jämförelse med Eldistributions nät och klimatet i Finland utförs och av detta fås olika förutsättningar för nätet i de olika länderna. Som en generell slutsats av väderjämförelsen mellan Sverige och Finland fastställs att Eldistribution i Sverige har sämre förutsättningar vädermässigt när det gäller luftledningsnät. Resultaten från beräkningarna på sex exempelnät visar att den maximala reduceringen av SAIDI uppgår till 36 % och den minimala med 17 % i exempelnäten. Om alla nät skulle gå att bygga om enligt liknande principer skulle det innebära en reducering av Eldistributions mellanspännings-SAIDI med cirka 12 % ifall de 200 sämsta linjerna ur SAIDI-synpunkt kompletterades med fjärrfrånskiljare i motsvarande grad som exempelnäten. Jämförelser av investeringskostnader mellan fjärrfrånskiljaralternativ och kablifieringsalternativ visar att det är mer kostnadseffektivt att bygga om med fjärrfrånskiljare och därför är detta lämpligt om önskan är att så billigt som möjligt reducera SAIDI. Som en allmän rekommendation bör reservmatningar i nätet vara fjärrmanövrerade och dessutom bör linjer ha minst en fjärrfrånskiljare utlokaliserad. Då delas linjen upp i fler fjärrsektioneringsområden vilket förbättrar kundavbrottstiden för linjen. Ifall en linje inte har reservmatningmöjligheter bör det utredas ifall det är möjligt att med acceptabelt stora resurser bygga ihop nätet med ett annat nät för att möjliggöra en reservmatningsväg. Om det finns fler platser på linjen som är lämpliga för komplettering med fjärrfrånskiljare bör dessa utnyttjas för att så prisvärt som möjligt få ner SAIDI på den aktuella linjen. Ett allmänt råd angående antalet fjärrfrånskiljare per linje är svårt att ge men generellt sett är den första fjärrfrånskiljaren mycket mer kostnadseffektiv än de efterföljande. Stolpbrytare (reclosers) bör placeras ut där goda förutsättningar finns för att det skall bli lönsamt. Exempel på sådana platser kan vara vid övergång från kabel till luftledningsnät och innan en sträcka där fel ofta inträffar.</p> / <p>An alternative approach in Vattenfall Eldistribution’s network has evolved from the increased demands on reducing network downtime. Eldistribution are using remote controlled disconnectors / reclosers in Finland to reduce the system average interruption duration index (SAIDI). The initial section of the report includes a study on the source of downtime and SAIDI-statistics in Eldistribution’s network. A comparison with network and the climate in Finland is carried out which indicate different conditions in the two countries. The weather comparison shows that it’s more difficult to use non-insulated overhead-lines in Sweden because of the climate conditions. The result shows a maximum reduction of SAIDI by 36% and a minimum of 17% based on calculations on six example-lines. If all the lines would be possible to build under similar principles it would result in a reduction of Eldistributions SAIDI by approximately 12 % if the 200 worst lines was supplemented with remote controlled disconnectors with a corresponding amount of reduced SAIDI-minutes. Comparisons with cable alternatives show that it’s more cost-effective to invest in remoted controlled disconnectors if the target is a quick and cheap reduction of SAIDI. As a general recommendation the backup powering of a network should be remote controlled and the lines should have at least one outsourced remote controlled disconnector. This will split the line in multiple remote controlled areas, which will reduce disruption time for customers connected to the line. If a line doesn’t have any backup powering it should be investigated whether it’s possible to connect the line to another line to ensure backup-feeding if this is possible to do at acceptable costs. If there are more locations on the line suitable for supplementation of remote controlled disconnectors, those places should be used to get as much reduced SAIDI as possible at a cost-effective level. It's difficult to give a general advice concerning the number of remote controlled disconnectors but the first disconnector is generally more cost-effective than the subsequent ones. Reclosers should be deployed at appropriate locations to be equally costefficient as remoted controlled disconnectors. Examples of such places can be when switching from cable to non-insulated line and before a section where errors often occur.</p>

I samband med de ökade kraven på ett vädersäkrat nät har funderingar kring att placera ut fler frånskiljare/brytare i luftledningsnätet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland använder man till stor del fjärrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nät. En jämförelse med Eldistributions nät och klimatet i Finland utförs och av detta fås olika förutsättningar för nätet i de olika länderna. Som en generell slutsats av väderjämförelsen mellan Sverige och Finland fastställs att Eldistribution i Sverige har sämre förutsättningar vädermässigt när det gäller luftledningsnät. Resultaten från beräkningarna på sex exempelnät visar att den maximala reduceringen av SAIDI uppgår till 36 % och den minimala med 17 % i exempelnäten. Om alla nät skulle gå att bygga om enligt liknande principer skulle det innebära en reducering av Eldistributions mellanspännings-SAIDI med cirka 12 % ifall de 200 sämsta linjerna ur SAIDI-synpunkt kompletterades med fjärrfrånskiljare i motsvarande grad som exempelnäten. Jämförelser av investeringskostnader mellan fjärrfrånskiljaralternativ och kablifieringsalternativ visar att det är mer kostnadseffektivt att bygga om med fjärrfrånskiljare och därför är detta lämpligt om önskan är att så billigt som möjligt reducera SAIDI. Som en allmän rekommendation bör reservmatningar i nätet vara fjärrmanövrerade och dessutom bör linjer ha minst en fjärrfrånskiljare utlokaliserad. Då delas linjen upp i fler fjärrsektioneringsområden vilket förbättrar kundavbrottstiden för linjen. Ifall en linje inte har reservmatningmöjligheter bör det utredas ifall det är möjligt att med acceptabelt stora resurser bygga ihop nätet med ett annat nät för att möjliggöra en reservmatningsväg. Om det finns fler platser på linjen som är lämpliga för komplettering med fjärrfrånskiljare bör dessa utnyttjas för att så prisvärt som möjligt få ner SAIDI på den aktuella linjen. Ett allmänt råd angående antalet fjärrfrånskiljare per linje är svårt att ge men generellt sett är den första fjärrfrånskiljaren mycket mer kostnadseffektiv än de efterföljande. Stolpbrytare (reclosers) bör placeras ut där goda förutsättningar finns för att det skall bli lönsamt. Exempel på sådana platser kan vara vid övergång från kabel till luftledningsnät och innan en sträcka där fel ofta inträffar. / An alternative approach in Vattenfall Eldistribution’s network has evolved from the increased demands on reducing network downtime. Eldistribution are using remote controlled disconnectors / reclosers in Finland to reduce the system average interruption duration index (SAIDI). The initial section of the report includes a study on the source of downtime and SAIDI-statistics in Eldistribution’s network. A comparison with network and the climate in Finland is carried out which indicate different conditions in the two countries. The weather comparison shows that it’s more difficult to use non-insulated overhead-lines in Sweden because of the climate conditions. The result shows a maximum reduction of SAIDI by 36% and a minimum of 17% based on calculations on six example-lines. If all the lines would be possible to build under similar principles it would result in a reduction of Eldistributions SAIDI by approximately 12 % if the 200 worst lines was supplemented with remote controlled disconnectors with a corresponding amount of reduced SAIDI-minutes. Comparisons with cable alternatives show that it’s more cost-effective to invest in remoted controlled disconnectors if the target is a quick and cheap reduction of SAIDI. As a general recommendation the backup powering of a network should be remote controlled and the lines should have at least one outsourced remote controlled disconnector. This will split the line in multiple remote controlled areas, which will reduce disruption time for customers connected to the line. If a line doesn’t have any backup powering it should be investigated whether it’s possible to connect the line to another line to ensure backup-feeding if this is possible to do at acceptable costs. If there are more locations on the line suitable for supplementation of remote controlled disconnectors, those places should be used to get as much reduced SAIDI as possible at a cost-effective level. It's difficult to give a general advice concerning the number of remote controlled disconnectors but the first disconnector is generally more cost-effective than the subsequent ones. Reclosers should be deployed at appropriate locations to be equally costefficient as remoted controlled disconnectors. Examples of such places can be when switching from cable to non-insulated line and before a section where errors often occur.

The three largest storms in Sweden in modern time (1954, 1969 and 2005) are in focus in this thesis. By doing a narrative analysis of the countries four leading newspapers, the aim is to find out what stories are constructed during and after big crises such as storms. And more specifically what those narratives say about Sweden, being looked at in a historical rearview window. The result shows that the people of Sweden are portrayed as gender conservatives and that they are all ethnic swedes. There are no room for immigrants in the narratives. The narrative concerning every storm differs though, depending how the inhabitants act. In 1954 Sweden is portraited as a nation where everybody do things together and helps out. During the storm 1969 ordinary peoples efforts are no longer requested. The state promises to take care of everything. When it can´t keep its promises voices from the media and the government are requesting an even stronger state. But in 2005 there have been an era of liberalisation and deregulation. Private companies are now in charge of the electric power supply. After the storm the power is out in many places and people behave differently. Some are passive and demands that the electricity works, other are doing the best of the situation. People are more active on the countryside than in the cities. All are however blaming the electricity companies. But what we see is a more fragmented country than before, where the biggest victims are the small foresters who in many cases have lost everything, they own. They were victims even in the earlier storms, but in 1969, when Sweden, in many ways, was a world leading country the foresters’ stories were not to be heard. In 2005 the forest farmers story are once again told, they who loses everything and, in some cases, commit suicide. They stand as reminders of the old and very poor Sweden, an outskirt in the world. This narrative can have its explanation in the assumption that when the times are uncertain, or changing, a nation looks at its history.

Rapporterade naturkatastrofer har ökat markant under senare år, likt totala kostnader som följer. Utländska direktinvesteringar har ökat parallellt och är en viktig variabel för återhämtning efter en katastrof, särskilt för utvecklingsländer. Naturkatastrofer utgör en risk för utländska direktinvesteringar varför syftet med uppsatsen är att analysera naturkatastrofers inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar. För att besvara uppsatsens syfte analyseras om direktinvesteringar i utvecklade och utvecklingsländer påverkas olika av naturkatastrofer samt hur olika typer av naturkatastrofer påverkar direktinvesteringar. Få publikationer finns att tillgå inom ämnet, varför uppsatsen fyller en kunskapslucka. Uppsatsen använder ett balanserat paneldataset med 1632 observationer över tidsperioden 1980 - 2011. Fixed Effect Model tillämpas och resultaten visar att naturkatastrofer har en negativ inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar på både kort och lång sikt. Effekten är mer negativ på lång sikt vilket stärker bilden av att direktinvesteringar är långsiktiga. Stormar är den typ av naturkatastrof, framför översvämningar, som är tydligast bunden till direktinvesteringar. Jordbävningar visar ingen signifikans. Naturkatastrofer påverkar utländska direktinvesteringar i utvecklade länder marginellt mer än i utvecklingsländer. Den ekonomiska tillväxten är enbart signifikant för utvecklingsländer som uppvisar en positiv signifikant för alla studerade tidshorisonter. För utvecklade och utvecklingsländer har stormar och översvämningar ett negativ samband med direktinvesteringar. Jordbävningar uppvisar en positiv signifikans på 1 års sikt för utvecklade länder, men ingen signifikans för utvecklingsländer.Nyckelord: Utländska / The reporting of natural disasters has increased significantly during the last century. Likewise has the financial costs risen along with the natural disasters. Foreign direct investments (FDI) has increased during the same time period and is a key variable for economic recovery after a natural disaster, especially for developing countries. Natural disasters imposes risk for FDI, hence the purpose of this study is to analyze the impact natural disasters has on FDI. This study investigate if there are differences in how developed and developing countries cope with natural disasters and how different types of natural disasters affects FDI in different ways. The study uses a 1632 observation panel data set covering the time period 1980 to 2011. The regression model applied is Fixed Effect Model. The results show that natural disasters significantly impact FDI negatively, both in the short and long-run. The marginal effect in the long-run are shown to be more negative than in the short-run, establishing that FDI are long term investments. The type of natural disaster, closest connected to FDI are storms. The impact from natural disaster on developed countries is marginally more notable than the impact on developing countries. Economic Growth, as a regressor, is only shown to be significant for developing countries. For developed and developing countries storms and floods are negatively connected to FDI. In developed countries earthquakes have a positive connection to FDI in a one year period.