IFRS infördes obligatoriskt i EU år 2005 och syftade till en kvalitetsförbättring av de finansiella rapporterna, samt ökad jämförbarhet mellan dem. Frågetecken kvarstår dock angående IFRS påverkan på ekonomin. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur kvaliteten förändras i utvecklade länder, som är starkt genomdrivande, och mindre utvecklade länder, som är svagt genomdrivande, inom EU vid införandet av IFRS. Konservatism används i undersökningen som proxy för kvalitet. Både den betingade och den obetingade konservatismen studeras då båda inverkar på kvaliteten i redovisningen. Måttet som används för att mäta den betingade konservatismen är Basus (1997) modell. Beaver och Ryans (2000) BTM-modell tillämpas för beräkning av obetingad konservatism. Resultaten indikerar på att den obetingade konservatismen ökar och den betingade minskar vid införandet av IFRS i båda grupperna. Den mindre utvecklade gruppen förändras mer gällande båda typer av konservatism, vilket tyder på att jämförbarheten ökat mellan företags finansiella rapporter. Resultaten innebär även en eventuell kvalitetsförsämring, något som kan betyda att en högre jämförbarhet uppnåtts på bekostnad av kvaliteten. Det kan indikera att IFRS inte har uppnått önskad effekt på de finansiella rapporterna.

Uppsatsen strävar efter att jämföra svenska hushålls fastighetsinvesteringar i ett EU land(Kroatien) och ett land utanför EU (Montenegro). Uppsatsen analyserar empiriska resultatetför att hitta både det positiva och det negativa som en investering i länderna medför. Kroatienoch Montenegro valdes på grund av författarnas etnicitet och deras kontaktnät medprivatpersoner som investerat i länderna samt likheterna i klimat och kultur för att minskapåverkande faktorer. Författarna strävar för att utöka den vetenskapliga kunskapen omtransaktionskostnader från privathushålls perspektiv I både utvecklade och underutveckladeländer med potential. Det finns massor med vetenskapligt baserad information omtransaktionskostnader tillgängligt men nästan enbart från ett kommersiellt perspektiv.Frånvaron av forskning kring transaktionskostnader för privatpersoner är oroväckande ochjust därför är denna uppsats nödvändig. För att göra detta konstruerades två enkäter för attsamla information om processerna vid dessa typer av internationella investeringar.Information som samlades in analyserades med hjälp av tidigare forskning omtransaktionskostnader och transparens samt teorin om The New Institutional Economics.Sedan diskuterades resultatet och både skillnaderna mellan de utvecklade ochunderutvecklade länderna samt hushållens och kommersiella perspektivet var förvånansvärt. / The study seeks to compare Swedish household property investment in a EU country(Croatia) and a country outside of EU (Montenegro). The study analyzes the empirical resultsto find both the positive and negative that derives from an investment in the countries. Croatiaand Montenegro were chosen because of the origins of the authors and their connections toprivate investors in these countries. The authors seek to broaden the current scientificknowledge about private household property investments in the area of transaction cost andinvestments in both developed countries and underdeveloped countries with potential.Scientifically researched information about transactional cost is a widely available but acommon consensus in these papers is that the subject matter is commercial. The absent ofresearch of transactional cost for private household investors is alarming and to fill this gap,this study is essential. To do this, two surveys were constructed to obtain information on theprocess of investments in these countries. The information obtained from the surveys wasexamined with the help of prior studies on transactional cost and transparency but also withthe theory on the New Institutional Economics theory. The results and findings were laterdiscussed and the difference of both the developed and underdeveloped perspective and thehousehold and commercial perspective were astonishing.

Rapporterade naturkatastrofer har ökat markant under senare år, likt totala kostnader som följer. Utländska direktinvesteringar har ökat parallellt och är en viktig variabel för återhämtning efter en katastrof, särskilt för utvecklingsländer. Naturkatastrofer utgör en risk för utländska direktinvesteringar varför syftet med uppsatsen är att analysera naturkatastrofers inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar. För att besvara uppsatsens syfte analyseras om direktinvesteringar i utvecklade och utvecklingsländer påverkas olika av naturkatastrofer samt hur olika typer av naturkatastrofer påverkar direktinvesteringar. Få publikationer finns att tillgå inom ämnet, varför uppsatsen fyller en kunskapslucka. Uppsatsen använder ett balanserat paneldataset med 1632 observationer över tidsperioden 1980 - 2011. Fixed Effect Model tillämpas och resultaten visar att naturkatastrofer har en negativ inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar på både kort och lång sikt. Effekten är mer negativ på lång sikt vilket stärker bilden av att direktinvesteringar är långsiktiga. Stormar är den typ av naturkatastrof, framför översvämningar, som är tydligast bunden till direktinvesteringar. Jordbävningar visar ingen signifikans. Naturkatastrofer påverkar utländska direktinvesteringar i utvecklade länder marginellt mer än i utvecklingsländer. Den ekonomiska tillväxten är enbart signifikant för utvecklingsländer som uppvisar en positiv signifikant för alla studerade tidshorisonter. För utvecklade och utvecklingsländer har stormar och översvämningar ett negativ samband med direktinvesteringar. Jordbävningar uppvisar en positiv signifikans på 1 års sikt för utvecklade länder, men ingen signifikans för utvecklingsländer.Nyckelord: Utländska / The reporting of natural disasters has increased significantly during the last century. Likewise has the financial costs risen along with the natural disasters. Foreign direct investments (FDI) has increased during the same time period and is a key variable for economic recovery after a natural disaster, especially for developing countries. Natural disasters imposes risk for FDI, hence the purpose of this study is to analyze the impact natural disasters has on FDI. This study investigate if there are differences in how developed and developing countries cope with natural disasters and how different types of natural disasters affects FDI in different ways. The study uses a 1632 observation panel data set covering the time period 1980 to 2011. The regression model applied is Fixed Effect Model. The results show that natural disasters significantly impact FDI negatively, both in the short and long-run. The marginal effect in the long-run are shown to be more negative than in the short-run, establishing that FDI are long term investments. The type of natural disaster, closest connected to FDI are storms. The impact from natural disaster on developed countries is marginally more notable than the impact on developing countries. Economic Growth, as a regressor, is only shown to be significant for developing countries. For developed and developing countries storms and floods are negatively connected to FDI. In developed countries earthquakes have a positive connection to FDI in a one year period.

Health has long been referred to as a contributing development factor for economic growth, and health investments have been implemented as a strategy for achieving economic development. However, several countries have reached economic growth before improving health status, which raises questions of the significance of public health related to economic growth. The economic inequalities between countries tend to increase along with enlarged differences in health status, is there possibly a correlation between these occurrences? The purpose of this essay is to make a theoretical contribution by examining the impact of health on economic growth based on the world’s least developed countries (LDCs). This relationship has not been studied within these countries before and the essay intends to find out if basic health is a prerequisite for economic growth. The hypothesis of the study is a positive correlation between improvement of health status in a population within a country and its economic growth. Quantitative approach through a cross-sectional study of the independent variables health investments, initial GDP per capita, life expectancy and HIV along with the dependent variable of GDP per capita growth. Data from 48 LDCs during the period 1995 – 2015 was obtained. A regression analysis of Ordinary Least Squares, VIF-test and QQ-plot was performed through the computer program Gretl 2016c.  The variation in GDP per capita growth can be explained to 75 % by changes in the health-related variables. Previous theories regarding the positive effect on economic growth from increased health investments, lower initial GDP per capita and increased life expectancy were supported in this study. Health investments and initial GDP per capita showed a statistically significant correlation to economic growth. Life expectancy lacked significance, but was supported by previous research. The variable for HIV showed a positive correlation to economic growth, contrary to previous theories. The relationship can although be explained by insufficient data and low significance. / Hälsa har länge benämnts som en bidragande utvecklingsfaktor för ekonomisk tillväxt och hälsoinvesteringar har använts som en strategi för att uppnå ekonomisk utveckling. Samtidigt har flera länder uppnått ekonomisk tillväxt innan förbättrad hälsostatus vilket leder till funderingar kring vilken roll befolkningens hälsa egentligen spelar för landets ekonomiska tillväxt. De ekonomiska ojämlikheterna länder emellan tenderar att öka och skillnaden i hälsostatusen likaså, finns det möjligtvis ett samband kring detta? Syfte: Uppsatsens syfte är att bringa ett teoretiskt bidrag genom att undersöka hälsans inverkan på ekonomisk tillväxt med utgångspunkt i världens minst utvecklade länder (MUL-länder). Detta samband har tidigare inte studerats inom dessa länder och uppsatsen avser att ta reda på om en grundläggande god hälsa förefaller vara en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Hypotesen för uppsatsen är ett positivt samband mellan ett förbättrat hälsotillstånd hos ett lands befolkning och dess ekonomiska tillväxt. Frågeställning: Leder en förbättrad hälsa till ökad ekonomisk tillväxt i världens minst utvecklade länder? Metod: Kvantitativt tillvägagångssätt genom en tvärsnittsstudie av de oberoende variablerna statens hälsoinvesteringar, initial BNP per capita, förväntad livslängd och HIV samt den beroende variabeln tillväxt i BNP per capita. Data från 48 MUL-länder under perioden 1995 – 2015 inhämtades. I dataprogrammet Gretl 2016c utfördes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden, VIF-test samt QQ-plot. Slutsats: Variationen i tillväxten i BNP per capita kan till 75 % förklaras av förändringar i de hälsorelaterade variablerna. Tidigare teorier kring positiva effekter på den ekonomiska tillväxten från ökade hälsoinvesteringar, lägre initialt BNP per capita och ökad livslängd förstärktes i denna undersökning. Hälsoinvesteringar och initialt BNP per capita visade ett statistiskt säkerställt samband till den ekonomiska tillväxten. Förväntad livslängd saknade signifikans, men stöds av tidigare forskning. Variabeln för HIV visade ett positivt samband på ekonomisk tillväxt vilket strider mot tidigare teorier. Sambandet kan dock förklaras av bristfällig data och låg signifikansnivå.