This study examines present beliefs and expectations amongst university students which define the higher educational setting in Sweden. These beliefs and expectations can be understood as a Teaching Contract, which refers to a Social Contract between students, instructors, and higher education in general. The Teaching Contract is a part of a larger Educational Contract, that occurs between higher education and society. Furthermore, the study examines how beliefs and expectations concerning special treatment amongst Swedish students can be understood as a manifestation of Academic Entitlement. The current study indicates that Swedish university students give expression to an individualistic paradox. The individualistic paradox consists of an intrinsic conflict, due to a wish that higher education should be available for a large and diverse student population while at the same time, a broadened student population limits the possibility for individual preferences to be met. The intrinsic conflict is assumed to exist within a given group of students, while consequently affecting the Teaching Contract in general. Accordingly, the current study suggests a development of the existing definition of the Teaching Contract by including a Student Contract. Additionally, Academic Entitlement is suggested to be understood as an interpersonal phenomenon that is situationally bound withing a given interaction at a given moment. / Föreliggande studie behandlar hur den svenska högskolans konkreta undervisningsverksamhet villkoras av högskolestudenters föreställningar och förväntningar. Föreställningarna och förväntningarna antas lägga grund för ett undervisningskontrakt; ett socialt kontrakt mellan studenter, lärare och utbildning som utgör en del av ett större utbildningskontrakt, vilket omfattar förhållandet mellan samhället och den högre utbildningen. Vidare behandlas hur samtida studenters föreställningar och förväntningar om individanpassning kan förstås som ett generellt problematiskt beteende i termer av akademiskt berättigande. Studiens huvudsakliga fynd tolkas vara att studenter ger uttryck för en individualistisk paradox, där studenter vill att högskolan ska vara tillgänglig för en heterogen sammansättning samtidigt som ökad tillgänglighet står i konflikt med möjligheter för tillgodoseende av individuella behov. Konflikten antas utspela sig inom studentgruppen, samtidigt som den får konsekvenser för det sammantagna undervisningskontraktet. Därmed föreslås en begreppsutveckling genom att inkludera ett studentkontrakt som en självständig komponent inom undervisningskontraktet. Vidare föreslås akademiskt berättigande vara en relationell företeelse, vars definition är bunden till en given interaktion vid en given tidpunkt mellan student och lärare.